lördag 8 augusti 2020

1777 Följ med mig ut och gå.

Följ med mig ut och gå var titeln på en bok som jag läste för Mirren när hon var liten. Hon tröttnade aldrig på den. Den handlade om en liten flicka som var ute och gick för att plocka blommor till sin mamma. Ingenting hände utom att hon kom till alla möjliga platser i skogen där hon plockade olika sorters blommor.

Som synes var vi ganska ensamma, Kent och jag, på Storgatan på väg till Rådhustorget. (Bilderna går att klicka större.)

Det var den boken jag kom att tänka på när jag skriver det här inlägget som handlar om en promenad i vårt lilla vackra Söderköping en sen eftermiddag i augusti. Det hände egentligen ingenting. Men solen strålade från en blå himmel och det var en av årets varmaste dagar. Häng gärna med på promenaden!

Skylten påminner om den tid som flytt. Det var längesen det såldes kött, fläsk och matvaror i affären.

Vi går över bron fram till Rådhustorget. 

Svårt att tänka sig att här gick det stora skepp på medeltiden då Söderköping var en av de mest betydande städerna i vårt land. I bakgrunden ser man Sankt Laurentii kyrka. 

Några turister har i alla fall hittat hit. 

Dick Harrison berättar lite om torget och 10 stopp man kan göra i Söderköping här.

Om man åker med det lilla tåget som utgår från Slussen får man se en hel del av Söderköping,

Efter att ha varit borta en tid står åter den gamla telefonkiosken på torget.

När vi ändå är på Rådhustorget måste vi förstås gå upp till Slussen vid Göta Kanal. 

Vid den här tiden brukar det ligga fullt med utländska båtar vid slusskajen. Men i dessa coronatider var det glest mellan dem. Inte heller kön till Smultronstället, den berömda glassrestaurangen var särskilt lång. Bara några få personer stod och väntade.

Slussvaktaren har fått en ny, central  plats.

Det är nog den varmaste dagen på sommaren hittills och jag börjar bli trött och vill åka hem. Vi bestämmer oss för att ta vägen om Munkbrogatan och titta på alla stockrosorna som blommar speciellt ymnigt i år. 
Enligt min mening är den omgjorda silon vid Slussen det fulaste huset i Söderköping. 
Stadshotellet, numera omgjort till bostäder, däremot det vackraste.

Munkbrogatan är alltid lika charmig och stockrosorna gör oss inte besvikna. I år är nästan alla vita, vad det nu beror på.

Munkbrogatan där Madicken spelades in för ett antal år sen. 

I slutet av gatan går vi över ännu en bro över Storån varifrån man har en fin utsikt över Sankt Laurentii kyrka byggd redan på i slutet av 1100-talet.

14 kommentarer:

Bloggblad sa...

Visste du att du kan trycka på knappar i telefonkiosken och få höra olika berättelser. Bl.a. en dikt på ”öschöttska” av Marianne Wik?

Ingrid sa...

Tack för den fina promenaden. Få se om jag kan ta "paddan" med mig och gå bort till Ingegerd och visa henne alla de fina bilderna. Hon har bott många år i Söderköping, men flyttat hit för att vara nära sin dotter. Ingegerd är 94 år så hon behöver ett handtag då och då.
Ha en fin söndag!
Kram, Ingrid

Pettas sa...

Tack för en sagolikt vacker promenad. Nästan overklig känns det som. Tänk att det fortfarande finns städer som är så idylliska utseendemässigt. Så annorlunda men bra att man fortfarande låter skylten med kött, fläsk och matvaror hänga kvar trots att man säljer kläder. Kul och onekligen vet man var den affären finns.
Telefonkiosken är så vacker och bra att den har sin plats i Söderköping.
Tack Ingrid för en fin promenad! Ha en fin söndag!

Musikanta sa...

Bloggblad:
Nej det visste jag inte. Kul!

Musikanta sa...

Ingrid:
Så roligt om du visar bilderna för din väninna. Hon känner säkert igen sig. Hon har säkert också många minnen därifrån. :-)
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Tack för din rara kommentar, den värmer som alltid. Så här lugnt som det var den dagen brukar det annars inte vara i Söderköping. I vanliga fall trängs folk vid Slussen och hamnen är full med båtar. Men ingenting är ju sig likt numera. Men det gick ju bra att ta foton :-).
Ingrid som önskar dig en skön fortsättning på söndagen. <3

Klimakteriehäxan sa...

Vilken fin stadsvandring du bjuder på! Jag har förvisso varit i Söderköping, men det var länge sen. Kanske dags för en ny tur.

Musikanta sa...

Aina:
Du är så välkommen. Jag bjuder på dig och Bloggblad på fika i så fall :-).
Ingrid

Geddfish ♥ sa...

Jag har aldrig varit i Söderköping men har hört att stan ska vara jättefin! Och att alla köper höjdarglass där på Smultronstället.
Resorna får stå tillbaka i dessa coronatider, så men man vet aldrig.
Kram, Gerd

Musikanta sa...

Gerd:
Du är också hjärtligt välkommen hit om du får lust. Men jag vet att det är svårt att träffa dem som bor "på andra sidan". Du bor ju i en liten fin stad själv. Där har jag aldrig varit men jag har ju sett många bilder i din blogg.
Kram tillbaka från Ingrid

Karin sa...

Vilken charmig promenad! Inte visste jg att <madicken spelades in i Söderköping, men när jag ser dina biler förstår jag ju att det måste vara så!

Lena i Wales sa...

Stort tack för den guidade turen genom Söderköping.
En del kände jag igen, men jag tror att jag missat en del när jag besökte staden för ca 15 år sedan. Så roligt att få se så mycket.
Njut av den vackra sommaren!

Musikanta sa...

Karin:
Ja, det är en liten fin stad. I synnerhet på sommaren förstås. På vintern är det inte mycket liv och rörelse där.
Ingrid

Musikanta sa...

Lena i Wales:
Tack för din rara och uppskattande kommentar. Den inspirerar mig till ännu en promenad i den riktigt gamla delen av stan. Man får passa på medan det är så vackert väder.
Ingrid