En underbar tavla av GAN - utsikt från hans ateljé i Stockholm. ((Bilderna går att klicka större.)
GAN målade konventionellt föreställande i början av sin konstnärskarriär. Här ett självporträtt.
I GAN:s konst finns exempel på många konstriktningar. Naivism kanske?
Som vanligt kom vi inte iväg på GAN-utställningen i Norrköpings konstmuseum förrän i sista minuten. Och vi var inte ensamma på den näst sista visningen, som leddes av en mycket kunnig och trevlig intendent. Det är alltid roligt att få en guidad visning av konstverk på en utställning, man upptäcker massor av saker och samband i målningar som man inte skulle ha gjort på egen hand.
GAN:s intresse för sjön och sjömän visar sig i den här målningen. (Beskriven i recensionen som jag länkade till ovan.)
GAN var fascinerad av den moderna tekniken. Elektrikern i sitt rätta element omgiven av elektriskt ljus, en nymodighet i början på 1900-talet.
Det är svårt att inordna GAN – Gösta Adrian Nilsson - i ett speciellt konstnärsfack, eftersom han utvecklades under hela sin livstid. Han målar helt konventionellt i början, som man kan se av hans självporträtt, sedan tar han intryck av kubismen. Efter att ha rest till Berlin 1913 träffar han tyska expressionister, som bl.a. Kandinsky och Marc och tar intryck av dessa. . 1920 reste han till Paris och träffade där Fernand Léger, som han också beundrade, vilket man kan se i en del av hans målningar på utställningen.
Påminner inte så lite om Fernand Léger tycker jag...
GAN bryter ner många av sina motiv som i ett kalejdoskop och hans konst har ibland kallats kalejdoskopisk futurism. Konsten är aldrig helt abstrakt utan man upptäcker alltid människor – d.v.s. män - eller föremål i tavlorna även om man inte alltid ser dem vid första anblicken.
Hästtämjaren som finns att beskåda på Norrköpings konstmuseum
Kommer inte ihåg vad tavlan heter men att det finns mycket att upptäcka i denna - t.ex de sju stjärnorna...
När GAN kom tillbaka till Lund efter sin Parisvistelse var han alltså mycket påverkad av de moderna strömningarna i konsten och även av den nya tidens uppfinningar – maskinerna och elektriciteten. Hans motiv från denna tid rymmer mycket av snabba tåg, fabriker, städer och ljus, framkallat av elektricitet. Pansarbåtar och skepp hör även till hans favoritmotiv.
Lunds domkyrka som GAN uppfattade den i gryningsljus. Portalen är målad framifrån medan kyrkan i övrigt är målad från sidan, påpekade vår guide.
Det är intressant att se en så stor utställning av tavlor där en kvinna endast finns med på en enda målning! Nämligen den av den kloka jungfrun som inte glömt att fylla sin lampa med olja. GAN var ju homosexuell , vilket var straffbart under första hälften av 1900-talet och något som han fick hålla hemligt. Hans kärlek till män visar sig desto mer i hans måleri. Han målar med förkärlek unga pojkar med fulländade kroppar, matadorer, militärer och sjömän. Det är, som jag upplever det, en hyllning till den ultimata styrkan och maskuliniteten hos mannen.
En av de kloka jungfrurna som inte somnade i väntan på Jesus.
GAN beundrade den maskulina råstyrkan och en vacker manskropp
Den döende matadoren
Anledningen till att GAN förknippas så starkt med Norrköping är att han hade en kärlekshistoria med Edvin Andersson, en sjöman som han träffade 1917 och som så småningom bosatte sig i Norrköping och där bildade familj. Denne Edvin (namnet skriver GAN in på många av sina målningar) tog sig namnet Ganborg och betydde senare mycket för GAN som vän och förmedlare av hans konst. Aron Borelius, den första chefen för konstmuséet, köpte in Hästtämjaren (bild ovan), som jämte Grünewalds Det sjungande trädet anses som muséets förnämsta konstverk.
Den vackra fabriksbyggnaden som är känt som Strykjärnet fångade tidigt GAN:s uppmärksamhet. Det återfinns idag i Industrilandskapet som Arbetets museum.
Ett starkt porträtt av August Strindberg
Vår guide berättade att hemligheten med hans mörka bakgrundsfärger i målningarna berodde på att han grundade dukarna med svart färg istället för vit, som de flesta målare använder. Något som vi heller inte visste var att GAN illustrerat Erik Gustav Geijers och Arvid August Afzelius folkvisor. Boken visades i en glasmonter, eftersom den var för värdefull för att bläddras i.
Intressant bild av en rökare - inte helt positivt, eller...
Illustration till Svenska Folkvisor
En kubistisk målning där de geometriska figurerna - liggande och stående rektanglar samt trianglar och cirklar finns med. Liksom de föreställande föremålen som gitarren och skeppet. Man anar också ett ankare...
Denna härliga tågbild får avsluta mitt inlägg. Glad att jag inte var med på den resan...
