onsdag 3 april 2024

1997 Påsklov i Mogata

I måndags, Annandag Påsk,  kom Mirren och hälsade på. Med sig hade hon barnbarnen Casimir och Caspar och Melody, Casimirs flickvän. Hon visade sig var en förtjusande och väldigt söt ung dam som genast smälte in i vår något stökiga familj. 


Melody och Casimir på promenad i Söderköping. Sankt Laurentii kyrka i bakgrunden. (Bilderna går att klicka större.)

Jag har inte träffat Mirrfamiljen sedan i julas när jag spelade önskepsalmer i Sankt Laurentii kyrka. Så Caspar hade växt ytterligare sen sist. Åren går fort, jag minns fortfarande när han tog sina första steg. Nu ska han konfirmeras i juni och fyller 15 i juli. 

Efter att ha promenerat i Söderköping och bestigit Ramunderberget kom alla hem till Mogata lagom till kvällsmaten. Som vanligt bestod denna av lasagne. Det är en rätt som alla kan äta, även vegetarianerna. Jag har ju vegofärs i tomatsåsen i stället för köttfärs 

Hela gänget på bild utom Mirren som tog fotot. 

Caspar och Kent. 

Casimir, Melody och Åsa. 

Det skulle bara bli ett kort besök och efter lunch på tisdagen skulle familjen åka tillbaka till Stockholm eftersom Mirren skulle jobba på onsdagen. Vi tog ett kärt farväl av alla och Mirren åkte iväg med sin bil som barnens pappa Christian just hade bytt om till sommardäck. Det hade börjat snöa men det var väl inte så allvarligt tyckte vi...

Efter några timmar kom det SOS från en skärrad Mirr som tvingats att åka av E-fyran vid Getå. Det var drivsnö på motorvägen och omöjligt att ta sig fram utan vinterdäck. Hon lyckades ta sig tillbaka till Söderköping där hon ställde bilen på Stinsens parkering. Vägen till Mogata var också igensnöad så hon kunde inte åka från Söderköping. Som väl var hade Kent inte bytt däck på vår bil så han åkte och hämtade hem alla till Mogata igen. 

Köttbullarna som jag hade gjort veckan innan kom väl till pass för hälften av oss och som vanligt fanns det mycket vegetarisk mat i frysen så alla blev mätta. Alla var glada  över att ha kommit relativt lindrigt undan. 

Ovädret fortsatte under natten och Mirren förstod att hon var tvungen att stanna ytterligare någon dag innan hon kunde ta sig hem. Men i morse ringde Christian och meddelade att han var på väg ner till Söderköping för att sätta på vinterdäcken igen. Han hade hyrt en extra stor bil för ändamålet ifall Mirren inte skulle kunna åka tillbaka med sin bil. 

Det blev en lunch till med kyckling och currysås - vegeschnitzel för vegetarianerna. Efter lunchen åkte Christian och Mirren in till Söderköping där det blev däckbyte igen på parkeringen. Tillbaka till Mogata igen för att hämta resten av gänget. Melody och Casimir åkte med Christian och Caspar åkte med Mirren eftersom han inte tyckte hon skulle köra ensam. (Han är alltid lika omtänksam och snäll.) 

Nu är alla hemma välbehållna och Mirren kunde gå på balettföreställningen på Operan  som hon hade köpt biljett till. 

Här kommer några bilder från idag. 






lördag 24 februari 2024

1996 Promenad utmed Storån i Söderköping

Eftersom det har varit många bilder i NT och artiklar om det exceptionellt höga vattenståndet i Storån i Söderköping senaste veckan åkte Kent och jag igår in till stan för att gå en promenad längs ån. Det verkade som om det skulle stämma. Jag har i alla fall aldrig sett så mycket vatten i ån. 

Bild över Kvarndammen vid bron vid E22. Drothems kyrka till vänster i bild. (Kent tog de flesta bilderna som går att klicka större.)

Om man nu ville vara ensam på sin promenad var denna tid, halv elva på fredagsförmiddagen, perfekt.  Under hela vägen såg vi bara två personer, en som kom ut från Systemet med två kassar och en som gick in i en affär. Alla hundar hade tydligen redan rastats.


Bilden från bron vid Rådhustorget. Det pampiga f.d. Stadshotellet i bakgrunden-

När det är så här mycket vatten i ån kan man faktiskt föreställa sig hur det var på medeltiden när många stora skepp tog sig upp hit. På sommaren är det mest vass som syns mellan vattenpölarna.


Bild från bron över till Sankt Laurentii kyrka. Tornet på Rådhuset sticker upp mot Ramunderberget. 


Kent har vänt sig om och tagit bild från andra sidan på bron.

Vi går över den lilla bron för att gå till Munkbroparkeringen där vi har ställt bilden. Fortfarande syns inga människor till trots att det är en ovanligt vacker dag. 


Foto från Munkbron. Drothems klockstapel i bakgrunden. 



Bra flyt i ån. 

måndag 29 januari 2024

1965 Farvel til det danske sprog



Bilderna går att klicka större

Säg den glädje som varar beständigt! Har nu studerat danska på Duolingo under ett halvår och tycker mig ha blivit ganska bra på att förstå när folk pratar danska på TV.

Förut kunde jag sällan urskilja orden när man pratade där trots att jag tycker det är ganska lätt att förstå texten när jag läser. Om mina vedermödor med danskan har jag berättat här.

Jag har också firat 1000 dagar i sträck på Duolingo. Det innebär att jag nästan suttit vid paddan i tre år varje dag och jobbat med först franska och sedan danska. Igår var jag särskilt glad eftersom jag lyckades komma upp till diamantnivå, vilket är den högsta nivå man kan nå. (Man får inte några priser för detta, bara äran.)


Men sen var det
något som var konstigt med sajten. Jag fick repetera och repetera när jag klickade på olika ställen på skärmen. Och det var ständigt samma ord och fraser som kom upp, om och om igen. Jag kom inte heller vidare hur jag än försökte. Så trillade polletten plötsligt ner. Duolingos danska språksajt hade helt enkelt kommit till sitt slut. Kanske är det för att det är ett mindre språk som inte är så viktigt, som man inte brytt sig om att utveckla det vidare?


Claim rewards betyder att man får ett antal digitala ädelstenar som jag inte vet vad de har för funktion. 

Jag är mycket besviken nu när jag äntligen lärt mig att det heter et sekund, et menneske, et atom, et teater, et kamera, et billed, et fjærnsyn , et næb och ett niveau t.ex.  Och motsvarande en øre, en bagage, en mail, en pære, en regn och en joke. Och att ris (mat) är plural, risen.

När man har på sig något heter det Hun har skjorte på och han har kjole på. (Danskan sätter gärna prepositionen sist.) Kjole betyder dress i allmänhet och en kjol heter en nederdel.

Prepositionerna är särskilt besvärliga. Han griner af komikerens joke betyder han skrattar åt komikerns skämt.  Jeg  tager bilen arbejde när jag tar bilen till jobbet. Det heter stege panden men koge i gryden. Det heter mod syd och syd for. I geografitimen.

Sen är det också vissa uttryck som (jag antar) är helt unika för danskan. Hun æder det hele råt = she fully believes it och jeg glæder mig for vildt = I’m looking forward to. Jeg tager till Sverige = jag åker till Sverige. 

Jag har ju läst att det är nyttigt för gamla människor att lära sig ett nytt språk så jag får väl hitta något annat då. Kanske ska jag brusha up mitt latin. Det var 70 år sen jag läste det med mindre framgång.  


Jag avslutade i alla fall med att få en tredjeplats (bronsmedalj) i diamantligan. Men, som sagt, inget varar beständigt. Den har jag redan åkt ur...

söndag 21 januari 2024

1964 Januarinytt från Bonniers Veckotidning nr 5 1925

 


Bilderna går att klicka större.

Den har tidningen är på 70 sidor och innehåller mycket intressant läsning. Jag kan ju bara lägga ut några få bilder så jag tar med innehållsförteckningen den här gången så att man själv kan  göra sig en bild av vad tidningen erbjuder. Jag ser bland annat att Eyvind Johnson har skrivit en novell. Han är här bara 25 år men tydligen redan uppmärksammad. 


Med anledning av att prins Eugen ska ha en retrospektiv utställning på Liljevalchs "i dagarna" har man en helsida med hans porträtt.


Den har tydligen redan öppnats när detta nummer ges ut eftersom "kungligheter och societet, konstnärer och kritici är på väg till prins Eugens utställning på Liljevalchs". 

Överst på bilden ser man kronprinsparet på väg och mittenbilden visar hur prinsen själv tar del i arbetet med utställningen. På bilden nederst till vänster  kommer konstnären Albert Engström med son gående och till höger professor Ragnar Östberg med fru. (Det står inte vad hon heter men att att hon är född Thiel. Dotter förmodligen till grundaren av Thielska Galleriet.)


De här paren nedan är inga jag känner till men det kan ju noteras att det är två bankdirektörer med fruar och en överstelöjtnant med fru som är på väg in i konsthallen. Även här är fruarna namnlösa men med deras flicknamn noterade. Här finns faktiskt en före detta Johansson och Ericson med.


Det förekommer alltid en spalt med Vad Vill Ni Veta och en med Juridiska Spörsmål. Den senare skiljer sig inte så mycket från vad man kan läsa i veckotidningarna nu för tiden men den tidigare känns lite mer intressant. 

Som frågan här nedan som jag saxat från BVT nr 4 eftersom jag tror att frågan om hur man gör en torrchamponering eller var man kan köpa en sockerprovningstermometer till hemlagad konfekt inte har något större intresse. 


Ett reportage som jag tyckte var mycket intressant att läsa om handlade om utställningen av konstslöjdsteckningar på Röhsska museet i Göteborg. Har aldrig tänkt på att man naturligtvis gör  en skiss eller teckning av diverse möbler och andra prylar innan man sätter igång och framställer dessa. Det är verkligen en fantastisk konstnär Jean Eric Rehn som har gjort de här teckningarna (utom bordet som ritats av en "okänd snickarmästare"). Rehn är väldigt spännande att läsa om. Klicka på länken! Bilden överst till vänster ser upp-och-nedvänd ut men det är en tronhimmel till stolen längst ner på bilden. 





"Rivieramodellerna äro redo" är rubriken till modesidorna. Det hade varit underbart att få se klänningarna i färg men tyvärr är det bara de fyra omslagssidorna som är färglagda. Jag är tacksam för detta eftersom det var de som gjorde att jag började samla på tidningarna. Läser man texten bredvid så får man i alla fall ett hum om hur klänningarna såg ut. 




Choklad är mycket populärt både som flytande och fast. Bra också att ha med sig när man ska ut och promenera i januari.


söndag 31 december 2023

1963 Halvårskoll juli-december 2023

 JULI

I slutet av juli kommer Mirren och Casimir ner till Mogata och hälsar på. En anledning är att Martin Riessen ska hålla en orgelkonsert i Skällviks kyrka till minne av Johan Sebastian Bachs himmelska födelsedag den 28 juli 1750. 

Det blir en mycket fin konsert och Casimir får tillfälle att träffa och prata med organisten, som redan har hört talas om Casimir. Här kan man läsa inlägget från konserten och om efterföljande dags  promenad i Drothemskvarteren. I inlägget finns också bilder både på Martin Riessen och den fina Wisteniusorgeln från 1762. 

Jag, Mirren och Casimir i Skällviks kyrka. (Bilderna går att klicka större.)

Dagen därpå tar vi en promenad i Drothemskvarteren i Söderköping där stockrosorna står i full blom. Jag har börjat vänja mig vid rollatorn som gör att jag kan gå precis som vanligt. (Nu, ett halvår efteråt, är jag helt beroende av den när jag ska gå ut och promenera.)

Kent får för ovanlighetens skull vara med på en bild. Det är ju annars han som brukar står bakom kameran. 

AUGUSTI

Jag går min dagliga promenad med Rullan, som hon får heta till vardags. Familjen på Stengården ett stenkast från vårt hus, har planterat ett helt fält med solrosor. Det är självplock och man kan svischa en valfri summa till barncancerfonden om man vill. När sommaren är slut är det tusentals kronor insatta på detta konto. 

Nybyggnation i Mogata i kanten av solrosfältet.

Min äldsta dotter Anna med svärsonen Jörgen och dobberflickan Asta kommer ner och hälsar på i slutet av augusti. De ska ganska snart åka ner till sitt hus i Limoux i södra Frankrike där vi varit och hälsat på många gånger. 

Jörgen med Asta, Anna och jag. Det är svårt att se att dottern snart ska fylla 65.

SEPTEMBER

Kent  plockar champinjoner i trädgården nästan varje dag under ett par veckor. Han gör några goda svampomeletter och en del fryser vi ner. 

Jag fortsätter med mina danska studier på Duolingo. Här har jag berättat om vedermödorna med broder/systerspråket. Det börjar bli svårare nu eftersom jag får lära mig fler idiomatiska uttryck som "Vi tager en morfar" som betyder att man tar sig en lur. 

"Har du spist söm?" (med danskt ö som jag inte vet var jag ska hitta på min stationära dator)  betyder "Är du galen?" (Vi har ju hästskosöm i betydelsen spik.) Svårt är också att förstå att "At sluge kameler" betyder "Att kompromissa." Men roligt är det fortfarande med danskan. Jag börjar bli bra på "stöten" också, eftersom jag nästan alltid får mitt uttal godkänt.


OKTOBER

Mirren och Clarissa kommer på kort men efterlängtat besök. 

När vädret är vackert går Kent och jag en promenad i Söderköping. Man märker av att det snart är Halloween genom utsmyckningen i Hagaparken. Här har jag berättat mer om oktoberpromenaden.  

En jeansklädd herre med grön mössa sitter bland pumporna. 

NOVEMBER

Dagarna går så snabbt att jag sällan hinner att måla, men en och annan hälla blir det dock. Jag har ju mina rutiner, 20 minuters morgongympa, en timmes pianospel och en timme danska på Duolingo. En halvtimmes promenad när vädret tillåter. Sen är det ju alla måltider och efter lunchen "tager vi en morfar". Det blir inte så mycket kvar av dagen. Jag läser dessutom många böcker på paddan. Hur många och vilka kan man läsa om här

Skönt att slippa plocka fram allt när man ska börja måla igen. 

Jag har skrivit ett inlägg om hur den här målningen kommer till. Här kan man läsa om det.


DECEMBER 

På lördagen före första advent ackompanjerar jag önskepsalmer i Sankt Laurentii kyrka. Det är ett återkommande evenemang i kyrkan varje år. Man dricker kaffe och får önska sig sina favoritpsalmer som man sedan sjunger ett par verser av gemensamt. Det blir mestadels julpsalmer som önskas men även andra favoriter. 

Den största överraskningen det här året är att Mirren har åkt ner från Stockholm med Casimir och Caspar för att lyssna och vara med i kyrkan. Jag blir fantastiskt glad eftersom jag inte har en aning om det. Casimir får också tillfälle att pröva den fina orgeln i koret i kyrkan. Hela inlägget om evenemanget kan man läsa här


Casimir, jag, Mirren och Caspar vid kaffebordet efter avslutad spelning i Sankt Laurentii kyrka. 

En annan trevlig överraskning är att min bror Gunnar och svägerskan Anne Sophie kommer på spontant besök dan före dopparedan. Jag får två timmar på mig för att städa hjälpligt, plocka bort allt som finns på köksbordet och duka och för att göra mig i ordning. Med sig har de barn och barnbarn och vi blir elva runt bordet. Det är bara Tova och Hassi med barnen Ella och Noah som inte är med. De har just flyttat till USA. Som väl är har jag bullar och muffins i frysen som räcker till alla. 

F.v. Jag, Karin, Gunnar, Ebba, David, Anne Sophie, Gabriel, Olof och David.


Olof, David, Clara och Carl-Michael. 

tisdag 26 december 2023

1962 Bokåret 2023

Jag firar ett litet jubileum idag då jag avslutat min hundrade bok för i år. Allt som allt har jag läst 31 936 sidor. Jag läser böckerna på Storytel eftersom jag tycker att det går för långsamt att lyssna. I gengäld kommer jag sällan ihåg storyn i böckerna.

Jag listar böckerna i Excel vartefter jag läst färdigt dem. Jag har inte en chans annars att komma ihåg om jag har läst boken eller ej (med några få undantag). Det är inga djupare böcker i min lista, jag läser mest som underhållning och i stället för att se på TV. (Jag har satt ut ett + i kanten efter böckerna med fem stjärnor så att de ska vara lättare att hitta.)

Bilderna går att klicka något större.

Böckerna rankar jag med en stjärna från ett till fem. Bara en enda bok har fått sex stjärnor och det är Jävla Karlar av Andrev Walden.


En bok som jag kommer ihåg ganska mycket av.

Jag är speciellt förtjust i Kate Morton och ska börja läsa hennes senaste - Hemkomsten. Den är på 556 sidor så den räcker nog tills nästa år. 


Som synes läser jag bara kvinnliga författare med undantag av just Andrev Walden. (Jag började läsa en deckare av en manlig författare för ett tag sen, men den var för otäck i min smak så det blev bara några kapitel.) 

De fenomenala fruntimren på GH (Grand Hôtel) var rolig och intressant läsning. Dessutom fick man lite historia på köpet. 





 En intressant och mycket trevlig bekantskap var Anna Sundbäck Klav med historien om Herta. Tyvärr är serien inte avslutad och när nästa bok i serien kommer är höljt i dunkel. Lite frustrerande att inte veta hur det går för huvudpersonen.

Jojo Moyes är en annan favorit. Har läst många av hennes böcker men kommer inte ihåg särskilt mycket. Så dem för jag väl läsa om så småningom. Jag ser att jag satt ut ett plus efter de fem stjärnorna i spalten så boken tyckte jag väl var värd sex stjärnor också som Jävla Karlar. 



Som avslutning vill jag varmt rekommendera Clara Törnvalls böcker om autism - Autisterna och Vanliga Människor. De är både intressanta, lärorika och roliga. De borde vara självklara böcker i lärarutbildningen och även finnas på bokhyllorna i skolan. Även som en "vanlig" människa har man både nytta och nöje av dem. 

torsdag 14 december 2023

1961 Decemberhällor 2023

 Mina senaste alster i Acrylic Pouring Art-måleriet. Tavlorna är 40x40 cm. 

Det gula är guld som behöver ljus för att glänsa. Bilderna går att klicka större.