Kent och jag firade julaftonen 2024 tillsammans, bara vi två. När jag var kantor under 12 år samt frilansade tills för några år sen, jobbade jag alltid på julafton med julböner och ibland även midnattsmässa. Hade jag julotta dagen därpå måste jag gå till sängs tidigt. Det hände att jag hade två julottor, en klockan 6 och en klockan 8. Var kören med hände det att jag gick upp vid tretiden på morgonen. Därför är jag så tacksam över att vara hemma i lugn och ro på julafton.
Igår på juldagen fick vi kärt besök av min bror Gunnar, min svägerska Anne Sophie och min brorsdotter Tova med familj. Tova, hennes man Hassi och barnen Ella och Noah var hemma i Söderköping för att fira jul med Gunnar och Anne Sophie. Vi träffas nästan aldrig eftersom familjen bor i USA.
Från vänster Ella, Anne Sophie och Gunnar. (Bilderna går att klicka större).
Jag visste att de skulle höra av sig och komma och hälsa på, så jag hade bakat jordgubbsgrottor och muffins tidigare. Anne Sophie hade också med sig lussebullar. Jordgubbsgrottorna var uppskattade och jag fick också äran att dela med mig receptet till Ella. (Inget konstigt, det fanns på nätet.)
Hassi och Ella. Ella är balettdansös till professionen.
Tova, min vackra brorsdotter. (Hon är egentligen döpt till Tove, efter Tove Jansson, men med den stavningen blir uttalet fel på engelska.)
Trots att jag inte träffat Hassi sedan Tovas bröllop var han sig lik, tyckte jag. En ny bekantskap däremot var sonen Noah som har hunnit bli 11 år. Jag har ju följt familjen på Facebook så jag vet ju en hel del om honom ändå. Sen har jag sett många foton på honom så helt främmande var han inte för mig. Noah är mycket musikalisk, spelar fiol och är hög sopran i en stor barnkör i Washington.
Noah vid orgeln.
Det första Noah frågade mig om, var om han fick spela på orgeln, som han tydligen hade hört talas om. Efter att ha visat honom hur den fungerar, såg vi inte något av honom förrän strax innan alla skulle gå hem. Då hade vi en liten konsert tillsammans han och jag. Han var helt fascinerad av orgeln och som 11-åring är det ju inga problem att nå ner till tramporna heller. Kanske blir det en orgel i Washington så småningom.
12 kommentarer:
Så roligt! Alla i din familj tycks vara extremt musikaliska! Balettdansösen har jag hört talas om av morföräldrarna, men inte violinisten.
Vi fick besök av vår ”lille” idag. Han hjälpte oss vi äta upp julmaten.
God fortsättning
Bloggblad
Vad härligt med så mycket musik i din familj. Fint samspel mellan dig och violinisten! Och – som jag sagt tidigare – är jag väldigt glad över dina tips om Lilla akademien, där näst yngsta barnbarnet går nu. Så mycket fint man får vara med om på köpet!
Det är ju helt fantastiskt att ni är så musikaliska i den släkt, nu senast Noah, bara 11 år. Ni har verkligen fått en dyrbar gåva.
Ha en fin fortsättning på veckan!
Kram, Ingrid
Bloggblad:
Ja, det är roligt att vi alla har ett gemensamt intresse. De stackars ingifta är ju tvungna att hänga med också. Men jag fick reda på att Hassi hade spelat trummor i sin ungdom.
Karin:
Du har många konserter och härliga vår- och julavslutningar att se fram emot. Hoppas att även yngsta barnbarnet väljer den skolan också!
God fortsättning önskar Ingrid. Åsa hälsar.
Det måste gå i generna i din familj - musikaliteten alltså. Den lilla violinisten var ju helt fantastiskt duktig! Skoj med så många musikintresserade ungdomar i din familj.
Förstår att du uppskattade lugnet utan jullotter, allt har ju sin tid sägs det.
God fortsättning och ett Gott Nytt 2025!
BP:
Det är kanske inte så mycket gener utan bara att båda mina föräldrar älskade musik och spelade och sjöng med oss från det vi var små. Min morfar far speleman och min farfar skolkantor, så musiken har alltid haft stor betydelse i våra familjer. Det är i alla fall roligt att det gått i arv till barnbarn och brorsbarnbarn.
Önskar dig också en god fortsättning och ett Gott Nytt År.
Ingrid
Ingrid:
Det som jag uppskattar mest är hur musiken skänker gemenskap över generationerna. Trots att det skiljer 77 år -jag räknade fel i förra kommentaren :-) - mellan Noah och mig hade vi verkligen både glädje och nytta att kunna spela tillsammans. I vilket annat sammanhang finns det ett sådant gemensamt band?
En god fortsättning på helgerna önskar
Ingrid
27 december 2024 kl. 19:23
Vad trevligt att läsa om ditt julfirande med den musikaliska släkten!
Jag har inte varit med i någon kör sen i maj. Jag flyttade till Karlstad 1 juli och det har inte blivit av att gå med i kör här.
God fortsättning på det nya året 2025!
Kram, Gerd
Geddfish:
Förlåt min sena kommentar men jag har inte kunnat sitta vid datorn på länge pga att jag haft så ont i ryggen. Nu har det släppt så nu går det bra igen.
Jag vet ju att du flyttat till Karlstad - jag följer dig på Instagram och på bloggen även om jag inte orkar kommentera alltid. Hoppa in i någon kör nu när de startar vårterminens övningar! Som körledare välkomnar man alla nya korister. Det är ju underbart att få någon som har vanan inne sen tidigare! Lova!!!
Kram tillbaka från Ingrid
Hej,
jag har inte läst några bloggar på länge. Kul att du fortfarande är igång. Jag har just börjat blogga igen efter ett jättelångt uppehåll. Jag hoppas att jag kan hålla i.
Låter fint om den pojkens fiol och ni tillsammans likaså.
God fortsättning!
kram från HeLena (Jordgubbarochbubbel)
Skicka en kommentar