måndag 14 november 2011

Besök hos optikern


Min nuvarande glasögonpark
Det senaste halvåret har jag haft lite besvär med att spela orgel eftersom jag har sett noterna lite dåligt av och till. Har ibland fått lägga huvudet på sned eller blinka till ett par gånger för att noterna ska synas tydligt.

Jag har också råkat ut för dubbelseende, oftast på kvällarna när jag kört bil, och plötsligt sett två bilar och två mittstreck i stället för en i någon sekund. Det var särskilt det vänstra ögat som jag tyckte krånglade. Så plötsligt en morgon, när jag stod framför spegeln och försökte ta bort något skräp som irriterade ur det vänstra ögat, tyckte jag mig se en liten ljusgrå hinna på irisen. Den fanns definitivt inte på det högra…
Grå starr! Det måste ju vara det som var orsaken till både dubbelseende och dålig notläsning. Dessutom hade det hänt då och då, när jag suttit några timmar i sträck och läst en bok att bokstäverna liksom har flutit ihop. Jag var dock inte helt övertygad förrän jag satte mig vid datorn och googlade på ”grå starr”. Då blev jag fullständigt säker.

Jag uppvisade alla symptom på denna sjukdom. För det första var jag kvinna och över sjuttio och det var i den åldersgruppen man hittade nästan alla starrpatienterna. Sen fanns dubbelseende med och även att det var lätt att bli bländad. Det blir jag ju väldigt ofta av bilister som stänger av helljuset för sent – MM bekommer det inte alls.
Min synskärpa är också sämre som det stod att den blev om man har starr – åtminstone när det gäller notläsningen.  Om jag upplever färger och konturer sämre var jag inte riktigt säker på, men det kan man ju inte veta om man inte har något att jämföra med.

Jag ringde alltså vårdcentralen i morse och beställde tid och sa att jag förmodligen hade starr i begynnelseskedet och behövde en remiss till ögonkliniken. Att få träffa doktorn för att få en remiss skulle ta någon månad, så efter anmodan av MM ringde jag till optikern i stället och fick en tid för synundersökning idag på eftermiddagen.
När jag talade om för min optiker att jag uppvisade (nästan) alla symptom på grå starr suckade han lite och frågade vilka symptomen var. Jag berättade allt vad jag fått fram på nätet och att jag var helt övertygad om att jag snart skulle behöva opereras. Han sa ingenting utan satte raskt igång med en ordinär och mycket noggrann synundersökning.

Efter en halvtimme fick jag ta av mig mina optikerglasögon och väntade uppgivet på resultatet.
-          Någon starr är det inte tal om, sa optikern, du ser tvärtom alldeles utmärkt! Det är bara det att närsyntheten går tillbaka med åren – och (han tittade i sina journaler) här har det gått fort. Dina glasögon är alldeles för starka. Du måste byta glas i ALLA dina glasögon. Dina besvär beror på att ögonmusklerna har varit tvungna att spännas extra mycket för att du ska kunna se ordentligt.
Så nu ska jag byta glas i ALLA mina sex par glasögon, två par för att se bra på långt håll, två par för att spela orgel och två par för att läsa böcker. Att jag har dubbletter av alla beror på att jag väldigt ofta glömmer mina orgelglasögon på olika ställen och jag ibland inte hittar de andra. Det är ju inte så lätt när man inte ser var man har lagt dem…

Jag blev naturligtvis oerhört lättad och lycklig över det positiva beskedet! Så i morgon ringer jag vårdcentralen och avbeställer mitt läkarbesök. Jag drar mig faktiskt till minnes att någon sa till mig när jag var tonåring och ledsen över att behöva glasögon, att det går tillbaka när man blir gammal. Nu är jag äntligen där…

13 kommentarer:

Bloggblad sa...

Min svärfar som också var mkt närsynt i sin ungdom, var helt utan glasögon en period när han var runt 70 - sen fick han byta till andra sorten... och dem hann han ha i över 20 år.

Per har också fått byta ner sig styrkemässigt. Medan jag ständigt får starkare och starkare glas..

olgakatt sa...

Är man närsynt har man ett inbyggt förstoringsglas om man tar av sig glasögonen. Tyvärr är jag dessutom astigmatisk så det blir ändå inte riktigt bra när jag vill skärskåda något på riktigt nära håll.
Så utomordentligt skönt att du inte hade nån starr - trots egendiagnos på internet;)
Förr var det veckotidningsartiklar folk hade läst och bestämt sin diagnos efter, nu är det ännu värre med internet. Inte lätt för läkare att tackla alla gånger.

Karin sa...

Även om det låter lite dyrt var det ju ett glädjande besked – grattis!

Pettas sa...

Grattis att det löste sig så förnämligt! Slantarna trampar du snart ihop på orglarna:).
Skönt är också att man kan operera gråstarr med laser, känner många som har blivit som pånyttfödda och givit bort sina glasögon.
Jag skulle aldrig våga diagnostisera mig själv som du gjorde, tufft gjort! Antagligen skulle jag bli väldigt sjuk på kuppen och inbilla mig både den ena och den andra sjukdomen:D, så för min del skulle det bli optiker eller ögonläkare på direkten.
Härligt slut på din historia!
Kramar!
Karin

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag har väl inte riktigt accepterat att jag är "i den åldern" när sådant händer...
Jag borde naturligtvis tänkt på det innan jag störtade iväg och beställde tid för remiss till ögon. Nu är den avbeställd i alla fall :-)!

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag vet - får alltid läsa det finstilta på alla burkar och paket när MM och jag är i affären och handlar. Det är ju en fantastisk tillgång att man alltid kan se när man tar AV sig glasögonen.

Det var ännu värre för några år sedan när jag var absolut övertygad om att jag hade en mycket sällsynt variant av Angina Pectoris. Den läkaren skrattade faktiskt när jag kom dit och meddelade detta. (Föranleddes av att jag ofta känt starka sugningar i bröstet under natten. Nu vet jag att det berodde på matstrupen i stället för hjärtat).

Jag förstår att läkare - och även optiker - måste vara hjärtligt trötta på sådana som jag. Det som var bra med detta var i alla fall att jag kom iväg till min optiker!

Musikanta sa...

Karin E:
Ja, en tung sten föll från mitt bröst. Även om starroperationen anses vara en relativt lätt operation, så görs den ju ofta inte förrän man knappast ser någonting alls på ögat...

Musikanta sa...

Pettaskarin:
Ja, jag får väl försöka trampa på lite mer än tidigare:-)!

Du kan ju läsa i kommentaren till Olgakatt hur sjuk jag trodde jag var några år tidigare. Inte heller där hade jag nog kommit iväg till någon läkare om jag inte hade trott det!

Men det är helt underbart att bli så positivt överraskad när det gäller ens kroppsliga hälsa när man är så gammal som jag...

Kramar från Ingrid, som strax ska åka in till Norrköping och byta glas i tre av paren.

Eleonora sa...

Kära nån då - har du sååå många glasögonpar!!! Det blir dyrt det att fixa till alla dessa. Ett elände är det med glasögon och som sagt en alldeles för stor utgift. Och mycket är det som kan "glömmas". Men glad kan du ju vara att ögonen var helt i ordning.

Ha det gott och stor kramis

Grekland nu sa...

Det där med egna diagnoser känner jag igen, hm...häromdan trodde jag att jag fått nåt allvarligt i övre delen av magen, tills det visade sej att det var muskelvärk i diafragman efter några intensiva sånglektioner! De musklerna hade legat oanvända i många år. Men så skönt att det inte var grå starr! Jag har redan bytt glas en gång för att de blivit för starka, så min tillbakagång håller redan på.

Musikanta sa...

Eleonora:
Det blev INTE billigt trots att jag fick tre par för ett. Bara mina progressiva glas (utan båge) kostar nästan 7000 kr!

Men jag måste bara ha dubletter eftersom jag är så beroende av glasögonen - i synnerhet orgelglasögonen, som jag glömmer då och då i kyrkorna.

Jag känner mig också osäker om jag inte har en dublett av mina vanliga glasögon eftersom jag är så starkt närsynt. Jag har alltid ett extra par med mig när jag är ute och reser.

Men det är konstigt att man inte kan få någon ersättning från försäkringskassan för glasögon - åtminstone när man är pensionär. För många äldre måste det ju vara helt omöjligt att skaffa sig nya glasögon, så dyra som de har blivit! Men jag är glad och tacksam att det inte var något större fel på ögonen i alla fall.

Stor kram tillbaka!

Musikanta sa...

Ingabritt:
Haha! Jag skrattade gott när jag läste din kommentar. Nu vet jag vad det är för fel om jag får ont i mellangärdet efter att ha sjungit i min kör lite extra mycket...

Kul att du tar sånglektioner. Det måste du berätta mer om!

Lustigt förresten att din närsynthet redan har börjat gå tillbaka. Jag trodde inte att den gjorde det så tidigt - du är ju mycket yngre än jag!
Kramar från Ingrid

Västmanländskan sa...

Det var ju väldigt skönt att det inte var grå starr! Så klart är det lite besvärligt att byta glas, men det alternativet är ändå mycket trevligare ;) Kram!