lördag 31 december 2016

1371 Månadens illustratör december 2016 - Einar Norelius

1927 fick Einar Norelius i uppdrag att illustrera sagosamlingen Bland Tomtar och Troll som började ges ut 1907 med John Bauer som illustratör. När Bauer så tragiskt omkom i en båtolycka på Vättern 1918 var det Gustav Tenggren som tog över illustrationerna till böckerna tills han efterträddes av Einar Norelius. Länkar till inläggen om Bauer och Tenggren som båda har varit Månadens illustratör finns i slutet av inlägget.


Einar Norelius pryder omslagsbilden av jubileumsgåvan 1987. (Bilderna går att klicka större.)

Einar Norelius föddes 1907 och dog 1985. Då hade han hunnit med att illustrera 54 årgångar av Bland Tomtar och Troll. Jag noterar att han föddes samma år som min pappa och i samma församling i Falun - Kristine församling - som jag. Han började som skeppsbyggare på KTH men fick avbryta sina studier på grund av sjukdom.




Bilderna från sagan om Prick och älvan, en saga som Einar Norelius skrivit själv.

I stället började han på Carl Wilhelmssons målarskola. När han slutat sina studier där började han teckna och måla affischer och bokomslag och kom på så sätt in på sin bana som illustratör. Genom att han började illustrera Bland Tomtar och Troll, som gavs ut som julbok varje år och fortfarande ges ut varje år, blev han känd som en duktig sagoboksillustratör.

Einar Norelius gav ofta träden mänskliga drag som här ögon, näsa och mun. Grenarna blir armar med krokiga fingrar längst ut och rötterna blir klor.

Jag citerar Tulla Grunberger som skrivit en biografi över honom:
"När Svenska Folksagor, det första stora svenska sagoverket, började ges ut 1939 anlitades Einar Norelius som illustratör. Verket utkom i åtta band varav Norelius illustrerade band 1-4 och 7-8 (de övriga av Bertil Bull Hedlund). Det blev hans största konstnärliga framgång."


Omslaget från sagan om Råttprinsessan





 Bilderna från sagan om Tuppen, duken och klubban.


Bild från sagan Ärlighet varar längst.

Intressant är också att han gjorde teckningarna till några av Gösta Knutssons Pelle Svanslösböcker och till Grodan Boll och Kalle Stropp av Thomas Funck. Jag tyckte tidigare inte att hans bokillustrationer kunde mäta sig med varken Bauers eller Tenggrens, men det var innan jag bläddrade i några band av Svenska Folksagor, som jag lånat på biblioteket. Här visar han prov på stor konstnärlighet och en fantastisk hantverksskicklighet med sin tuschpenna som var hans favoritverktyg.


Bilden från De tre hundarna

Bilden från Wikipedia.

Månadens illustratör oktober 2016 - John Bauer

Månadens illustratör januari 2016 - Gustaf Tenggren

Månadens illustratör - Gustaf Tenggren fortsättning

fredag 30 december 2016

1370 Flamingon hos Kalle

Jag berättade i ett inlägg för någon månad sedan att sonen Kalle hade beställt en flamingo av mig att ha på väggen i sitt kontor. Här kan man läsa det. Flamingon har fått den stora äran att bli uppsatt i konferensrummet vilket jag blev mycket glad och stolt över. Här är den i alla sin glans.


onsdag 28 december 2016

1369 - Halvårskoll juli - december 2016

Det är förvånande hur fort tiden har gått när man blickar tillbaka. Det här halvåret har nästan uteslutande bjudit på positiva upplevelser och trevliga händelser. Det är otroligt hur mycket som har hänt sedan i somras. Roligt är det att gå tillbaka i bloggen och titta på sina inlägg. Vet inte om jag hade kommit ihåg särskilt mycket om jag inte skrivit om det på bloggen.
Halvårskoll januari - juni 2016.

JULI



 Kent och jag firar vår fyrtioåriga bröllopsdag 22 juli med champagne hemma i Mogata. Mirren är med och sambon Johan tog fotot. (Bilderna går att klicka större.)






Dagen efter var vi på besök på Äspholm hos Kalle och Anne-sophie. Ett helt gäng av barn, barnbarn, brorson, kusiner och vänner på bryggan i sommarparadiset på Äspholm i Sankt Anna skärgård.

Besök på Äspholm


 AUGUSTI


Som vanligt har jag spelat på många friluftsgudstjänster under sommaren. Här ska Eva W. på Arkö köra ner oss till bryggan efter kaffet. Kent får också åka med och min gode vän, prästen Tore övervakar det hela.




Här är vi och hälsar på sonen Kalle och hans sambo Anne-sophie igen i deras stuga på Äspholm. Casimir och Caspar är med.





SEPTEMBER

Jag ställer ut på bibilioteket Stinsen i Söderköping.

Tavelhängning på Stinsen.
Vernissage på Stinsen.
Sista utställningsdagen på Stinsen



Stor fest i Sankt Laurentii kyrka med biskop Martin Modeus när vår nye kyrkoherde Ola Linderoth installerades.

 Fest i Sankt Laurentii kyrka.

OKTOBER


Den stora upplevelsen den månaden var resan till Kroatien där vi aldrig tidigare varit. Här ett foto över Dubrovnik vid Adriatiska havet.

Avskedsmiddag och hemresa.  (I detta inlägg har jag länkat till de övriga utflyktsdagarna.)

NOVEMBER


Besök hos sonen Kalle på hans nya jobb i Industrilandskapet i Norrköping. Han beställde en flamingo av mig vid det tillfället - företagets maskot - att ha på sitt kontor. Här kan man se resultatet som blev färdigt strax före jul.





Fest för alla som fyllt åttio 2016 i Sankt Laurentii församlingshem. Den ukulelespelande kvartetten underhöll oss med visor och musikquiz under trerättersmiddagen. 


DECEMBER.

December är Luciatågens, julkonserternas månad och även julshowernas. I år hade jag glädjen att kunna vara med på två julkonserter med de yngsta barnbarnen och en julshow med Mash Up där mitt äldsta barnbarn, Isabelle, är med och sjunger och dansar. Den första julkonserten var med Stockholms Gosskör i Kungsholms kyrka, där nioåringen Casimir sjunger i Diskantkören och sjuåringen Caspar sjunger i Preparandkören. Dagen därpå hade Lilla Akademien sin julkonsert i Missionskyrkan i Stockholm. Där går Casimir i årskurs tre och Caspar i årskurs ett.


Preparandkören och Diskantkören sjunger julvisor i Kungsholms kyrka.



Eleverna i förskoleklassen och i årskurs 1 - 3 sjunger på Lilla Akademiens julkonsert i Immanuelskyrkan i Stockholm.



Julshow med Mash Up i Valdemarsviks kyrka 22 december 2016. Linn, Adam och barnbarnet Isabelle sjunger och dansar.

Julshow med Mash Up. 

måndag 26 december 2016

1368 Julshow med Mash Up i Valdemarsviks kyrka

På onsdagskvällen efter att vi kommit hem från Mälarhöjden, kom sonen Kalle och hämtade mig för åka till Valdemarsviks kyrka där Mash Up skulle ha sin julshow. Varken Kent som var på teater med kyrkvärdarna eller Ann-sophie, som hade julfest på sitt jobb, kunde följa med. Synd om dem, för det här var underhållning av hög klass.


Mash Uptrion Linn, Adam och Bella i sin julshow i Valdemarsviks kyrka. (Bilderna går att klicka större.)

Det blev ju inte sämre av att mitt äldsta barnbarn Isabelle är med i trion Mash Up, som för övrigt består av syskonen Linn och Adam Svensson. Alla tre sjunger och dansar, framför allt Adam som är proffs och som har varit med som dansare i flera melodifestivaler. Linn har jag känt sedan mer än tio år tillbaka, då hon ofta sjöng på olika kyrkliga förrättningar till mitt ackompanjemang. Denna kväll var också min vän, musikläraren Arne Persson med och ackompanjerade på synt och gitarr.


Adam sjunger och dansar.

Syskonen är från Valdemarsvik vilket naturligtvis gjorde sitt till att kyrkan var helt fullsatt en halvtimme innan julshowen skulle börja. Programmet innehöll både gamla och nya julsånger bland annat Jul, jul, som sjöngs av Isabelle och Adams julsång som hans namne sjöng med bravur. Linn sjöng bland annat Lloyd Webbers Pie Jesus med klockren stämma så tårarna började rinna. En del av sitt gamla showprogram hade trion med också. Bland annat hörde vi ett medley av Elvismelodier.


Walking in a Winter Wonderland. Linn, Adam och Isabelle.

Jag, som knappt kan sjunga och dirigera på en gång, var djupt imponerad av att sångarna sjöng och dansade på samma gång utan att se det minsta andfådda ut och med ett strålande leende på läpparna. Allt klaffade perfekt med både ljus och ljud och ackompanjemang på synten eller karaokemusik som bakgrund till en del av sångerna.


Snabba klädbyten mellan sångerna. Adam, Linn och Bella.


Isabelle som Rudolf.

Showen avslutades med Rudolf med röda mulen som dansades och sjöngs i ett högt tempo och lockade en del av publiken ut ur bänkarna för att dansa med, när gänget gav sig ner i kyrkgången. En verkligt härlig upplevelse och fin avslutning på alla julkonserter - tack för den Bella, Linn och Adam!


Sångarna pustar ut efter föreställningen. Linn, Adam och Bella efter den avslutande sången "Rudolf med röda mulen".



Här sjunger Bella "The Christmas Song."




Bella, Adam och Linn i "Walking in a Winter Wonderland." 

Tidigare inlägg om julkonserter:

söndag 25 december 2016

1367 Julottor i Rönö och Östra Ny kyrkor.

Sedan jag började som kyrkomusiker i Mogata och Skällviks församlingar 1988 har jag bara missat att spela på en enda julotta. Jag kommer inte ihåg vilket år det var, men jag minns i alla fall att jag var med på julnattsmässan i Mälarhöjdens kyrka en gång. Det innebär att jag spelat på julottor under 27 år. Även sedan jag gick i pension 2001 har jag vikarierat i olika kyrkor på juldagsmorgonen.


Rönö lilla vackra kyrka där de gamla medeltida träfigurerna finns på plats på altartavlan igen. Kent tog alla bilderna i inlägget och spelade även in videoklippet. (Bilderna går att klicka större.)

Idag har jag spelat på två julottor -  en i Rönö kyrka och en i Östra Ny kyrka. Det innebär en restid på en timme i vardera riktning eftersom kyrkorna ligger ganska många mil hemifrån. Jag vill också gärna vara på plats en halvtimme innan första julottan börjar. Därför var jag tvungen att stiga upp klockan tre då julottan i Rönö började redan klockan 5.30. Som väl är körde Kent så jag slapp köra själv i mörkret. I natt var vädret perfekt, ingen snö och ingen ishalka som det varit en del år. Inte heller mötte vi några djur.


Jag vid orgeln i Östra Ny kyrka.

Marschaller lyser upp mörkret när vi kommer fram till kyrkan i god tid. Jag tror att vi bara mötte en enda bil på hela vägen. Förr i världen var kyrkan fullsatt när klockorna började ringa men i år kunde vi bara räkna ett tjugotal personer i bänkarna. Det är mer populärt att gå till midnattsmässan, som många kyrkor, har övergått att ha i stället för till julottan.


Kyrkvärden  läser en av texterna i Östra Ny kyrka.

Tjänstgörande präst är sedan flera år tillbaka min vän prästen Tore, som jag brukar jobba ihop med under sommarens friluftsgudstjänster. Även övrig personal, som kyrkvärdar och vaktmästare känner jag ganska väl vid det här laget. Det är alltid trevligt att komma tillbaka även om man är ganska trött när man väl kommer hem igen. Och härligt att ännu en gång få sjunga Var hälsad sköna morgonstund. Kanske är det sista gången jag spelar på en julotta, vem vet?


Min vän prästen Tore läser juldagens evangelium i Östra Ny kyrka.




Kent filmade när jag spelade Koppången som postludium på julottan i Östra Ny kyrka. De första sju sekunderna är lite suddiga eftersom jag började innan kameran hann fokusera ordentligt.

lördag 24 december 2016

1366 Lilla Akademiens Julkonsert 2016 i Immanuelskyrkan i Stockholm

På tisdagskvällen var det dags för Lilla Akademiens julkonsert i den stora och vackra Immanuelskyrkan i Stockholm. Mina barnbarn, som är elever på skolan - Caspar i årskurs 1 och Casimir i årskurs 3 - har knappast gjort något annat de senaste veckorna än övat julsånger och repeterat inför julkonserten.  Samtidigt har de övat sina sånger till Stockholms Gosskörs julkonsert som ägde rum kvällen innan och repeterat med den. Den julkonserten har jag berättat om här. Kent tog alla bilderna i inlägget och spelade även in det sista videoklippet.


Väntan på att julkonserten ska  börja. Casimirs kalufs syns längst till vänster. (Bilderna går att klicka större.)

Julkonserten ägde rum i den stora och vackra Immanuelskyrkan i Stockholm. Här var de första bänkraderna reserverade för de yngre barnen så att de kunde sitta och vila sig medan de andra körerna framträdde.

Eftersom det var två framträdanden samma kväll och Mirren var tvungen att vara med på båda, lyckades hon reservera platser till oss på bänken efter dem som var reserverade för barnen. Därför såg och hörde vi alldeles utmärkt och jag kunde videofilma utan några huvuden i förgrunden.


Skolan har förstås en egen stråkorkester som ackompanjerade körerna ibland.

Efter den vackra körinledningen av de äldre barnen med Bereden väg för Herren på den gamla dalamelodin blev det ett Luciatåg med de yngsta barnen - förskoleklassen, årskurs 1 och årskurs två. Jag har hittills aldrig hört Luciasången sjungas så vackert. Och INGEN av barnen gick upp eller ner i refrängen när de inte skulle, vilket jag heller aldrig hört tidigare. Man kan lyssna till framträdandet på videosnutten nedan.


Här sjunger hela lågstadiet några av de gamla luciavisorna.


Casimir är med i lågstadiekören. Vitt linne med GRÖNA kantband samt vita underkläder var ett måste. Plus fungerande tärnljus.


Det var roligt att höra Alice Tegnérs gamla julvisa "Julbocken" igen. Här syns julbocken tillsammans med några små tomtar. (Visan börjar "En jul när mor var liten, hörde hon hur någon en kväll...")

Det blev en underbar och glädjefylld julkonsert med de fantastiska eleverna på skolan från förskoleklassen och upp till gymnasiet. De små fick också gå och sätta sig när de sjungit färdigt så de fick vila sig lite till skillnad från gosskörskonserten kvällen innan. Det behövdes då det här ju var den andra julkonserten samma dag och barnen också varit i kyrkan och repeterat några timmar innan.


De duktiga mellanstadieeleverna som man kan höra sjunga i Kents videoklipp i slutet av inlägget.

Fyra körer framträdde under konserten. Förskoleklassen och lågstadiets kör,  mellanstadiekören som det också finns ett videoklipp ifrån, högstadiekören där barnens "storasyster" Jessica är med och gymnasiekören. Bland de många vackra sångerna som de äldre sjöng var Adventshymn (Jul, jul strålande jul) och Marias vaggsång.


Högstadiekören där "storasyster" Jessica är med och sjunger.


Jessica är en fantastisk skicklig violinist och vann en tävling i sin klass i Italien i somras. Jessica bor hos Mirren under terminerna och hjälper henne bland annat med att lämna och hämta Caspar på skolan och Clarissa på förskolan. Casimir tar sig själv hem från och till skolan trots att han bara är nio år och måste byta tunnelbanetåg en gång under resan.

En höjdare var Nu tändas tusen juleljus där de olika körerna sjöng tre verser i Öhrwalls arrangemang med den vackra överstämman och där församlingen fick sjunga med i fjärde versen, allt till ackompanjemang av den lilla skolorkestern och orgeln.


Här spelar brassorkestern en sprittande melodi. Den lilla Lucian gick i täten för orkestern med Luciasången när de gjorde entré. Man kan höra hur de låter på videoklippet som Kent spelade in. 

En liten brassorkester spelade också med två trumpetare med som säkert bara går på mellanstadiet. Otroligt skickliga för att vara så unga. Det är många timmars övning som ligger bakom innan man kommit så långt.




Luciasången med förskoleklassen, årskurs 1 och 2 på Lilla Akademiens julkonsert 2016.




Laudate pueri av Felix Mendelsohn sjungs av eleverna på mellanstadiet på Lilla Akademiens
julkonsert 2016.

Videoklippet är lite suddigt i början men det blir ganska snart bättre. Kent spelade in visan.



"Sankta Lucia goes Ding Dong" med en brassorkester på Lilla Akademiens julkonsert 2016.

Och med det här inlägget önskar jag alla mina bloggvänner och bloggläsare en riktigt 

GOD JUL!


torsdag 22 december 2016

1365 Julkonsert med Stockholms Gosskör

De senaste dagarna har julkonserterna avlöst varandra med början i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping där man sjöng in julen i söndags.

I måndags åkte vi upp till Stockholm för att lyssna till Stockholms Gosskörs julkonsert på måndagskvällen. Denna ägde rum i Kungsholms vackra kyrka. Mina små barnbarnspojkar är med där och sjunger. Sjuåringen Caspar i Preparandkören och nioåringen Casimir i Diskantkören.


Kungsholms kyrka i Stockholm. (Bilderna går att klicka större.)

Kyrkan fylldes snabbt av föräldrar, övriga anhöriga, vänner och bekanta till medlemmarna i gosskören. Programmet var långt och mycket ambitiöst med många av de traditionella julsångerna. De mindre pojkarna blev mycket trötta efter vad tiden led. Gäspningarna blev många, i synnerhet när de små inte sjöng med i vissa verser utan bara stod stilla och lyssnade. Konserten började inte förrän halv åtta på kvällen, vilket är den vanliga läggtiden för åtminstone Caspar.


Hela kören samlad. Kent fick inte med alla pojkarna till höger i bilden så de är många!

Pojkarna hade också repeterat flera timmar innan. I Stockholms Gosskör  är man mycket disciplinerad och alla måste ha händerna bakom ryggen när de går och när de sjunger. De enda färger som tillåts är vitt och svart (som ju egentligen inte är någon färg.)


Preparandkören och Diskantkören sjunger. 

De yngsta pojkarna i Preparandkören har vita skjortor, svarta byxor och svarta skor och de något äldre i Diskantkören har svarta tröjor med gosskörens logga. Till det svarta byxor och svarta skor. Svart kostym med vit skjorta för de äldre körsångarna.


Caspar är bara sju år och är yngst i kören tillsammans med en pojke till. Man börjar egentligen inte förrän man är åtta år men eftersom hans storebror är med i Diskantkören ville också Caspar börja i kören. Eftersom han redan kan läsa noter och även läsa fick han börja.


Casimir på sin plats i Diskantkören.

Men för oss äldre som kvällen mer eller mindre börjat för, var det en härlig upplevelse att lyssna till de vackra gossopranerna och även till dem som varit med i många år. De yngres sånger ackompanjerades av en brasskvintett. Jag spelade av naturliga skäl bara in sångerna med Preparand- och Diskantkören. Här nedan finns ett videoklipp där man kan lyssna till den gamla julvisan Jag såg tre skepp en juledag - en Christmas Carol.



"Jag såg tre skepp en juledag." Caspar näst längst till vänster i första raden och Casimir med glasögon i andra raden.

lördag 17 december 2016

1364 Färdig flamingo

De som läser min blogg kanske kommer ihåg att Kent och jag var på besök hos sonen Kalle på hans nya kontor i Industrilandskapet i mitten av november. Här kan man läsa om besöket. Det slutade med att Kalle beställde en flamingo av mig att ha på väggen ovanför skrivbordet. Företaget som han jobbar på har nämligen en flamingo som maskot.

Nu är den färdig och jag tror att den blir bra bredvid det svarta skynket med dödskallen på. Det ska vara en piratsymbol - att företaget sticker ut. Varför vet jag inte. Flamingon är mer fridsam i alla fall. Det är en karibisk flamingo - de är orangea. Kent tog fotot.


torsdag 15 december 2016

1363 Litet decemberquiz 2016

Här kommer 6 bilder från svenska städer. En ska bort. Varför? Kul att se om det blir några andra lösningar än min egen. Bilderna går att klicka större.

Såg att dagens namn var Gottfrid. Min gamla professor i Stockholm som jag spelade piano för i många år hette just det. Gottfrid Boon. Här kan man läsa ett inlägg som jag skrev om honom för några år sen.

Uppdatering: 
Ditte hade samma svar som jag tänkt mig. Alltså att Norrköping (nr 2) ska bort eftersom det inte är en residensstad.

Bild 1 =  Uppsala
Bild 2 = Norrköping
Bild 3 = Östersund
Bild 4 = Växjö
Bild 5 = Linköping
Bild 6 = Nyköping