måndag 26 juni 2017

1440 Gems weekly photochallenge BAD

Den här veckan tycker Sanna, att vi ska skriva om och illustrera ordet BAD med foton. Det får bli några bilder från mitt fotoarkiv 2015 med barnbarnen, eftersom varken min egen badsäsong eller deras kommit igång än. För mig brukar badsäsongen inskränka sig till ett eller två utomhusbad. För barnbarnen blir det desto fler.


Barnbarnen leker i det långgrunda vattnet. Caspar, Lissan och Casimir. Fotot är också från sommaren 2015. (Bilderna går att klicka större.)

Den första bilden är från yngsta dotterns sommarställe, som såldes förra året. Det är roligt att ha bilder kvar från denna underbart vackra plats på norra Öland. Stranden, som ligger 50 meter från huset ägdes av bonden som var närmaste granne till familjen. Ingen annan hittade dit under de år som familjen bodde där utom en och annan fågelskådare. Därför kunde barnen bada utan baddräkter om de hade lust.


Utflykt till Byrums raukar sommaren 2015.

Vi gjorde några utflykter till Byrums raukar när Kent och jag var och hälsade på. Det har jag har berättat om här.  Här kom dock barnens baddräkter på. För mig är minnena därifrån förknippade med mycken oro eftersom barnen klättrade vilt hit och dit och upp på de högsta raukarna. Jag känner fortfarande hur det ilar i benen på mig när jag tittar på bilderna därifrån. Mirren lugnade mig dock med att de aldrig fallit och gjort sig illa tidigare och att barn i allmänhet har väldigt bra balanssinne. Förhoppningsvis dröjer det länge innan barnbarnen kommer dit igen.


Casimir simmar i poolen hos äldsta dottern i Tullinge på 18-åriga barnbarnet Johans födelsedagskalas. Bilden från 2015.

fredag 23 juni 2017

1439 Månadens illustratör juni 2017 - Sir John Tenniel

När jag tittade igenom mina bokhyllor häromdagen hittade jag en engelsk pocketupplaga av Alice Adventures in Wonderland - på svenska Alice i Underlandet. I denna pocketupplaga ingick även Through the Looking-Glass - på svenska Alice i Spegellandet. Lewis Carroll är författaren till böckerna.

Illustrationerna i boken är gjorda av Sir John Tenniel som föddes för nära 200 år sen - 1820 - i London. Han blev tidigt student på The Academy of Royal Art, men slutade där efter en tid eftersom han inte tyckte han lärde sig något. Han utbildade sig därefter själv och skickade redan som 16-åring in ett bidrag till en utställning som brittiska konstnärsförbundet anordnade.


Alice faller ner i ett kaninhål och hittar ett bord med en flaska på som hon dricker en klunk av. Först blir hon liten och sen jättestor. (Bilderna går att klicka större.)


Alice växer.

1845 vann Tenniel en tävling om en utsmyckning av det nya Palace of Westminster. Under hela 1840-talet gjorde han illustrationer till olika böcker, bland annat 100 teckningar till Aisopos fabler. 1850, bara 30 år gammal, blev han satirisk och politisk tecknare i Punch, en av dåtidens mest berömda tidskrifter. Vill man se några av dessa satiriska teckningar kan man gå in och kika här.

Alice Adventures in Wonderland av Lewis Carroll med 42 illustrationer av Tenniel gavs ut 1865 och Through the Looking-Glass 1871 av samma författare. I den fanns det 50 illustrationer med av John Tenniel. Böckerna blev en omedelbar succé och Tenniel anses numera som en av världens främsta bokillustratörer.

Tepartyt hos hattmakaren där man bara flyttar ett steg åt sidan när man har ätit upp på sin tallrik.


Den hemska hertiginnan med sin skrikande baby i famnen som förvandlas till en gris. Den flinande Cheshirekatten till vänster i bilden. 


Alice vid kortspelshovet där halshuggning är dagligt inslag. 

För oss moderna människor kan teckningarna kanske framstå som ganska skrämmande men skickligheten med vilka de är gjorda måste man beundra. Alice liknar mer en förminskad vuxen dam än en liten flicka och man kan inte med bästa vilja i världen tycka att hon är söt.

Men hon ÄR Alice för tid och evighet. Tove Jansson har gjort underbara illustrationer till en annan upplaga av Alice i Underlandet där hon verkligen får vara en liten flicka, men det är inte den Alice jag kommer ihåg när jag ser henne framför mig.


Alice vaknar och inser att hon bara drömt om spelkorten.

Through the Looking-Glass har jag inte läst så noga som den förra boken, men jag vet att här träffar hon på schackpjäser som ibland förvandlas till något annat.


Här kommer hästen travande - springaren på schackspråk.

Det ingår också en och annan dikt, som här The Walrus and the Carpenter som reciteras av Tweedledee. (Valrossen och timmermannen på svenska.) De två lurar med sig en massa unga ostron på sin promenad på stranden. När de har gått tillräckligt långt stannar alla och det slutar med att de två kumpanerna äter upp vartenda ostron.



Poemet innehåller 18 verser som Alice måste stanna och lyssna till mot sin vilja. Dikten är helt underbar och kan läsas här i sin helhet.


Här är Alice ute och ror med den vita drottningen som har förvandlats till ett får.


The Lion and the Unicorn. Lejonet och enhörningen

1893 blev John Tenniel adlad av drottning Victoria - den första illustratören och karikatyrtecknaren som blivit ärad på detta sätt. Därmed kunde man säga att han upphöjde, vad man tidigare ansett som ett förhållandevislågt yrke till en ansenlig social status. Vill man veta mer om denna skickliga illustratör kan man gå in och läsa här.   



Självporträtt av John Tenniel. Från Wikipedia.

John Tenniel dog 1914, 93 år gammal. Tre dagar efter hans död skrev the Daily Graphic följande: " He had an influence on the political feeling of this time which is hardly measurable..."

måndag 19 juni 2017

1438 Gems weekly photochallenge - SOL

Det nya ordet denna vecka som har Sanna hittat på och som hon tycker att vi ska illustrera med bilder är SOL. Jag har letat lite i mitt bildarkiv och har hittat några bilder på solnedgångar, bland annat från dotterns svunna sommarparadis på norra Öland.


Utsikt från sommarhusets trädgård. Bilderna går att klicka större.)


Inzoomade vindsnurror. De syns knappt  i verkligheten. 


Nu har solen nästan gått ner. Utsikt från sommarhusets gäststuga där vi brukade bo, Kent och jag när vi var och hälsade på dottern med familj. 


Novemberhimmel i Mogata, vår lilla by.


På hemväg med båt från skärgårdskyrkan på Gretas Äng i Sankt Anna. Här kan man läsa om denna friluftsgudstjänst från förra året.

fredag 16 juni 2017

1437 Lilla Akademiens skolavslutning 14 juni 2017

Lilla Akademien hade som vanligt sin skolavslutning i Sankt Matteus kyrka i Stockholm och jag hade den stora glädjen och nöjet att än en gång få vara med om denna. Mina barnbarn, Casimir 9 år och Caspar 7 år går på skolan och det var dels en avslutning i klassrummet och därefter i kyrkan.

Vi startade tidigt på morgonen med att åka tunnelbana till skolan. Uppstigning klockan 6, frukost och konsertkostymerna och dito skor för pojkarna och finklänning för lilla Clarissa. Hon har också kommit in på denna musikskola och ska börja i förskoleklassen där till hösten.


Mirren åker med de tre barnen på tunnelbanan varje dag från Mälarhöjden till Odenplan och byter dessutom tåg vid Gamla Stan. En prestation! (Bilderna går att klicka större.)

Vi började i klassrummet för årskurs 3 där Casimir är elev och där det blev ett mycket känslosamt avsked. Treorna lämnar nu lågstadiet och får en ny lärare i årskurs 4. Alla föräldrar och barn var märkbart rörda när Mirren avtackade den mycket populära fröken Hanna med blommor, presentkort och champagne. För att inte tala om fröken själv som älskat sina barn från allra första stund. Kärleken har varit ömsesidig.


Caspar på skolgården med sin bästis Mattias. Lissan bredvid.


Kvarlämnat på skolan. Mirren hittade inget eftersom hon är noga med att namna alla kläder. Myrorna får ta hand om allt om ingen hör av sig. Till vänster om Mirren fanns ett helt bord med skor och stövlar.

Efter att barnen sjungit några sånger, berättat snälla saker om varandra och vilket minne som var roligast under denna tid, var det dags för avslutningen i årskurs 1 där Caspar är elev. Här var inte så mycket känslor utan mer bara glädje över det kommande sommarlovet. Barnen hade läst en bok med titeln Den magiska kulan och fick därför en fin kula i present. Huruvida den är magisk återstår att se. 


Varje barn i  årskurs 3 får berätta något snällt om en klasskamrat. Casimir står som nr tre från höger. 


Caspar väntar på att få bli uppropad.


Caspar får en kram och en present av fröken Margit. Hans klassföreståndare Dinara står bredvid beredd med den magiska kulan. 

När avslutningarna i klassrummen var klara tågade alla iväg till Sankt Matteus kyrka några kvarter från skolan. Den blev som vanligt helt fylld av elever, föräldrar och andra anhöriga. Jag var inte den enda mormodern som var där... Jag lyckades dock få en sittplats på läktaren men såg inte mycket av avslutningen eftersom det stod ett par rader med föräldrar framför mig. Det gjorde inte så mycket eftersom jag hörde desto mer. När lågstadiet sjöng tog jag mig fram mellan raderna så jag fick några fina inspelningar.


Som synes fick inte alla sittplats ens på läktaren utan fick stå upp.


Eleverna i årskurs 3 väntar på de övriga kompisarna på lågstadiet som kommer att tåga fram om en liten stund för att sjunga "Idas sommarvisa". De åtta barn som inte spelar med i klassorkestern är förmodligen pianister. 



Här får alla avgångselever i årskurs 9 och i årskurs 3 på gymnasiet var sin ros av förskoleklassen och årskurs 1. Jag fick en bild när Caspar överlämnade en ros till "storasyster" Jessica. Hon är nr 3 från vänster med vit blus. 


Det är en speciell känsla när skolans ca 200 elever och alla deras musikaliska föräldrar gemensamt sjunger Den blomstertid nu kommer. Den vackra överstämman sjöngs av de äldre eleverna och organisten var naturligtvis också elev på skolan. Hon går i årskurs 1 på gymnasiet och spelade ett stycke ur Boëllmans Suite Gothique som utgångsmusik. Den blomstertid nu kommer kan man höra på videoklippet i slutet av inlägget. Så även Idas sommarvisa som hela lågstadiet sjöng till ackompanjemang av klassorkestern i årskurs 3.


En bild av Sankt Matteus kyrka vi utgången till kyrkan.


Casimir får en sista kram före sommarlovet av fröken Hanna.

Casimir, Lissan och Caspar tillsammans med "storasyster" Jessica som just har gått ut nian.

Efter avslutningen i kyrkan gick barnens pappa Christian, Mirren, barnen och jag till en thailändsk restaurang vid Odenplan och åt god thaimat som räckte till en middag till. Ägaren själv påpekade att vi kunde få med oss hem maten som vi inte orkade äta upp.


Barnen får var sin läsk dagen till ära i väntan på lunchen.




"Den blomstertid nu kommer" på Lilla Akademiens skolavslutning 14 juni 2017 i Sankt Matteus kyrka i Stockholm.



Hela lågstadiet på Lilla Akademien sjunger Idas sommarvisa till ackompanjemang av klassorkestern i årskurs 3.

måndag 12 juni 2017

1436 Pelargoner

Sista lördagen i april är det alltid Mogata marken. Som vanligt var det ett stort utbud av bland annat blommor. Vädret var vackert även om det var en smula kyligt. En av knallarna sålde ovanligt vackra pelargoner och jag köpte tjugo stycken som Kent och jag bar hem.

Jag lät dem stå ute ett par dagar och tog in dem på natten. Sen tröttnade jag och planterade ut dem i mina blomlådor. Den natten blev det sex minusgrader och pelargonerna hade naturligtvis frusit. De enda som klarat sig var de som jag planterat i blomlådorna under köks- och matrumsfönstret. Taket skjuter nämligen ut en liten bit och frosten hade tydligen inte kommit åt där.


 En sorglig syn mötte mig på morgonen efter nattens frost. (Bilderna går att klicka större.)

Jag synade förödelsen och var noga med att lägga över blomlådorna med de frusna plantorna med gamla lakan och handdukar påföljande natt. Det hjälpte föga. Pelargonerna såg hemska ut och det var bara ett och annat blad som inte hade frusit.

Men jag vet ju att växter är starka. En vän rådde mig att klippa av allt som såg fruset ut och hoppas på ett mirakel. Och si, nu efter drygt en månads ömt vårdande med mycket vattnande, när det var som varmast och torrast, har de tagit sig igen. De är inte riktigt lika fina som de var när jag köpte dem, men det är i alla fall hopp om livet.


Det ser hoppfullt ut med alla blomknopparna. Lite gladare blommor i alla fall.

I morgon åker jag upp till Stockholm för att vara med om de yngsta barnbarnens skolavslutning på Lilla Akademien på onsdag. Det lär väl som alltid bli en härlig musikalisk upplevelse med alla sjungande och spelande barn. Solsken ska det också bli - vad mer kan man önska sig?

söndag 11 juni 2017

1435 Juniquiz 2017

Har man inget annat att roa sig med så kan man ju fixa till ett litet quiz. Som vanligt är det nog mest tänkt för oss som har uppnått (över)mogen ålder. Rätt tjej ska paras ihop med rätt kille. Extra bonus om man också skriver vem som är vem och vad som är den röda tråden. Jag väntar på svar med spänning.








     





  
                         














         

fredag 9 juni 2017

1434 Årlig städning av mitt arbetsrum

Jag blev så inspirerad av vännen Mariannes - alias bloggvännen Bloggblad - när hon skrev om hur hon städade - på sin blogg häromsistens - att jag bestämde mig för att storstäda mitt arbetsrum. Det innebär att jag måste bära ut nästan allt som är löst i rummet (utom böcker och dataprylar förstås) och det är ganska jobbigt. Rummet är bara på 10 m2 men där får plats ganska mycket ändå.


Allt det här fick jag bära ut (utom bordet som Kent hjälpte mig med) innan jag kunde börja städa. En hurts och en gammaldags personvåg syns inte på bilden men finns bakom allt. (Bilderna går att klicka större.)

Jag visste att det var ett tag sen sist - men jag fick bläddra i kalendern för 2016 ända till den 26 september där jag skrivit upp att jag storstädade arbetsrummet senast. Tidens flykt är påtaglig! Av och till har jag ju dammat och plockat undan men dammsugit mattan har jag inte gjort sen dess. Men jag har överlevt att det har varit lite dammråttor i hörnen och under arbetsbordet - läste någonstans att man inte skulle ha det alltför rent hemma eftersom man då tålde bakterier bättre.

Vet inte om det är sant. I alla fall har jag varit frisk hela våren utom ett par dar med feber. Jag har städat i mina mappar där det står Aktuellt på och slängt tre fjärdedelar av alla papper och tidningsurklipp som jag sparat på i dessa. En del papper och böcker som jag saknat har jag hittat och ställt tillbaka i bokhyllan eller satt in i en pärm där jag förhoppningsvis hittar dem nästa gång jag letar efter dem.


Bokhyllorna är nästa projekt. Men det får bli "te vecka". Jag har i alla fall fått ordning på mina gamla Bonniers Veckotidningar som ligger i nummer och år-ordning på mittenhyllan, hyllplan två och tre uppifrån. 

Städningen tog hela förmiddagen så nu kan jag med gott samvete sätta mig till ro vid datorn och skriva det här inlägget.


Om det är någon som undrar varför jag har adventsstjärnan av halm  i fönstret beror det på att den lyser med ett milt sken och innebär ingen fara för fönstret som en lampa av glas skulle ha gjort. 

onsdag 7 juni 2017

1433 Nationaldagsfirande på Sankt Anna skärgårdsskola

Gårdagen bjöd på strålande sol och sommarvärme när nationaldagen firades på Sankt Anna skärgårdsskola. Det var 2014 man började fira nationaldagen härute med syftet att sätta Sankt Anna skärgårdskola på kartan. Skolan hotades av nedläggning på grund av för få elever. Nationaldagsfirandet blev redan  från början en stor succé och resulterade till och med i att skolan fick några nya elever genom att familjen valt Sankt Anna skola, berättar vännen Ann, tidigare lärare på skolan.


Mellan 17- och 1800 besökare på nationaldagsfirandet på Sankt Anna skola. (Bilderna går att klicka större.)

Skolan var öppen även i år och där fanns också dessutom ett vandrande skolmuseum att besöka. Lärarna i Sankt Anna hade även samlat ihop gamla klassfoton av elever sedan 50- och 60-talet, vilket gjorde att flera av besökarna kände igen sig på dessa.


Orgelharmoniet på plats, kulram och gamla skolbänkar. På whiteboarden hade man satt upp gamla skolfoton av tidigare elever.


Vilka konstverk forna tiders elever fick titta på, kanske under flera veckor! Dessa planscher var ju även underlag för både berättelser och teckningslektioner, som det hette på den tiden.


Jag tror att jag hade en likadan skolväska fast rutig. Skolsparbössan är däremot en ny bekantskap för mig.

Firandet inleddes med att den ungdomliga musikkåren tågade in under ledning av Claes Henke. Efter att Bengt Svensson hälsat alla välkomna var det dags för dagens konferencier - Åsa Sjöberg att ta över mikrofonen. Hon presenterade programmet och överlämnade sedan mikrofon och ord till Sten Heckscher, som höll nationaldagstalet.


Program för nationaldagen på Sankt Anna skärgårdsskola.


Musikkåren tågade in precis klockan 11 när nationaldagen invigdes.


Vackra och välsjungande Åsa Sjöberg var konferencier under dagen.

Sten Heckscher har varit och är fortfarande en känd profil i Sverige - jag ser att han bland annat varit näringsminister och rikspolischef och har även innehaft andra höga poster i samhället. Här kan man läsa mer om honom. Han höll ett föredömligt kort och fint tal där han fastslog att Sverige var ett bra land att leva i på det hela taget även om det återstod en hel del att förbättra. Bland annat tyckte han att vi skulle vara tacksamma över våra olika årstider, en åsikt som jag helt delar med honom.


Sten Heckscher håller nationaldagstalet.

När han hade avslutat sitt tal var Ramunder Spel- och Dansgille redo att ta över. Det blev både vals, hambo och andra härliga folkdanser under en dryg halvtimme. De dansande ackompanjerades av både dragspel och fiol från den för detta tillfälle uppbyggda scenen. Benny Anderssons Födelsedagsvals för Mona kan man höra och se i slutet av inlägget.


Ramunder Spel- och Dansgille underhåller med folkmusik och folkdans.

Klockan tolv stod dagens stora dragplåster, de välkända kusinerna och sångarparet Peter Johansson och Matilda Grün, på scenen. De är födda och uppvuxna i Sankt Anna och återvänder varje år för att underhålla på nationaldagen. Detta för att de ville göra något för sin gamla skola, berättar Ann. Senare i sommar, på Sankt Annadagen har de konsert i Sankt Anna kyrka tillsammans med kompisar och kusiner. De brukar dubblera sin konsert och Peter berättade att nästan alla biljetter redan var slut. Extra trevligt var att Peter bjöd upp sin pappa, "Janne taxi" att vara med och spela och sjunga.


Matilda sjunger gruppen Kents Utan dina andetag.


Peter Johansson med pappa Janne och Matilda rockar loss.

Tillsammans bjöd Peter och Matilda på ett fint program med gamla kända låtar som Fattig bonddräng, Sol, vind och vatten och Utan dina andetag, som jag spelade in och som kan avnjutas i slutet av inlägget. På eftermiddagen uppträdde också Åsa Sjöberg med man och barn, men då var vi tyvärr inte kvar, Kent och jag. Vi hade inte tänkt på att ta med oss stolar så att stå i solskenet i dryga tre timmar räckte för oss.

Ann  berättade också att man räknade med att mellan 17- och 1800 personer hade besökt Sankt Anna skola på nationaldagen. Och såg man ut över bilparkeringen - ängen som arrendatorn på Thorönsborg så generöst hade upplåtit för ändamålet - tvivlade man inte på siffrorna.


Den stora ängen blev snart helt fylld med bilar. Ännu fler kom när vi åkte hem.

En flagga delades ut till Bengt Hassel från Stora Arentorp.

 

Ramunder Spel- coh Dansgille dansar till Benny Anderssons Födelsedagsvals till Mona.



Utan dina andetag med Matilda Grün, Peter Johansson och kusinerna Anki och Jossan.