lördag 12 november 2011

Fredagstema Show&Tell – Trender

Bilden från Gunillas Pärlor av Gunilla Dahlgren

Karin på Åland är det som står för fredagstemat i november. Övriga fredagsbloggare hittar ni på hennes hemsida.

Eftersom jag har fyllt sjuttiofem har jag varit med om en del trender av olika slag genom åren. Det gäller både mode och även ”förändringsriktning i beteenden”, som det står i Wikipedia. Som t.ex. förändringar i synen på barnuppfostran.

När min äldsta dotter föddes 1958 var det fyratimmarsregeln som gällde. Man skulle amma var fjärde timme, kl. 6, kl. 10, kl.14. osv. (Man fick absolut inte börja kl.7!) Det var också noga med att det var ett bröst i taget. Jag kommer ihåg att jag hade ångest när jag tog upp dottern, som då hade skrikit i någon timme en halvtimme före utsatt tid. Jag kom ju heller aldrig ihåg vilket bröst som hon ätit på tidigare. Dottern sög några tag och somnade sedan vid bröstet av pur utmattning. Sen var det ju fyra timmar tills nästa gång…

Kloka personer sa att det var bra för barnet att skrika – det rensade lungorna och gav motion. Dessutom skulle man inte skämma bort (!) babyn… Den stackars dottern fick naturligtvis för lite mat, gick ner i vikt, och sen var det tillägg som gällde och amningen upphörde ganska snabbt.

Innan sonen föddes sex år senare hade jag läst doktor Benjamin Spock och visste bättre. Jag ammade sonen varannan timme dygnet runt, han växte och frodades på enbart bröstmjölk i tre månader tills jag var tvungen att börja jobba och då måste sluta amma. I boken stod det också att man inte skulle låta barnet skrika utan att man skulle ta upp det i famnen i så fall, eftersom det var det enda sättet det lilla barnet kunde meddela sig på. Att det var något som var fel…

De flesta mammor har väl tagit till sig lärdomarna när det gäller spädbarnens väl och ve, men fortfarande kan jag läsa ibland om mammor (pappor är märkbart frånvarande i dessa diskussioner) som tycker att de måste få mer egentid och framför allt ostörd nattsömn.

Jag tror inte att det går att leva sitt liv ungefär som tidigare, varken för mamman eller för pappan. Man får nog, som Spock säger, sätta barnets behov före allting annat – även sin egen nattsömn. Är man väldigt trött får man väl försöka sova samtidigt som sin baby. Hur det nu ska gå till när man kanske har ett syskon till hemma…


Bild på Clarissa och Mirren, som alltid har tillämpat doktor Spocks teorier i praktiken...

Jag är i alla fall glad och tacksam över att synen på barnuppfostran har ändrats så kapitalt de senaste decennierna. Och att agan, som var en självklarhet när jag växte upp, har kriminaliserats. Även om det finns barn som fortfarande misshandlas och försummas (som vi läser i kyrkans allmänna förbön i gudstjänsten) mår de allra flesta säkert mycket bättre nu, både till kropp och själ, än förr i tiden.
Jag hade faktiskt tänkt skriva om mode från början, men det blir en annan historia.

20 kommentarer:

Grekland nu sa...

Jag tycker det var intressant att läsa om nåt annat än mode, för även barnuppfostran följer ju vissa trender som du så bra beskrivet. Visst var det tokigt att behöva följa ett så strikt matningsschema! Stackars de barn som fick ligga där hungriga och skrika. Fast även när jag fick barn för snart 27 år sen så var fyratimmarsintervallen ett mått att sträva efter. Men oftast blev det ju amning oftare och för ene sonen blev bröstet till sist nästan som en napp, vilket inte heller är bra. Det höll på att ta knäcken på mej för jag fick ju aldrig sova. Men tänk om amning kunde bli en trend i Grekland, för här har amningen tyvärr inte slagit igenom på allvar, de flesta mödrar slutar amma redan de första veckorna för de tror att de inte har någon mjölk. Det är så synd!

Mirren sa...

Jag tror att fyratimmarsregeln hade en grund i att man försökte göra scientific management även i familjen. Att det var en del av en generell trend i samhället. Naturligtvis var det (och är) alldeles vansinnigt eftersom mjölken sällan räcker om man ammar så sällan - och dessutom blir ju barnen trötta om de skriker och det främjar knappast aptiten.

Vad gäller "sätta barnens behov först" så är det ju en utmärkt tanke som dock är lättare ju färre barnen är i familjen. Just nu är ju utmaningen (som du väl vet) att prioritera i behoven. En fyraåring som slagit sig, en mammig tvååring eller en hungrig bebis, vem går först? M&P

olgakatt sa...

Lagom är nog bäst även när det gäller barnuppfostran och amning! Inte går babyn under om mamma går på toaletten i 5 minuter men självklart måste man ta upp en vrålande stackare utan att titta på klockan.

Musikanta sa...

Ingabritt:
Intressant kommentar! Trodde faktiskt att det var vanligt att amma även i Grekland. Kanske mödrarna där borde amma oftare...

Här i Sverige tenderar det nästan till amningshysteri på vissa vårdcentraler. Den största fördelen med bröstmjölk är väl att den stärker barnets immunförsvar och att maten alltid finns med :-).
Kramar!

Musikanta sa...

Mirren:
Du vet ju att jag fortfarande sörjer över att din syster blev så styvmoderligt behandlad. Men jag trodde ju blint på vad mina läkar- och sjuksköterskeutbildade föräldrar nogsamt inpräntade i mig.

Jag vet att i ditt fall går alltid den hungriga bebisen (ska försöka lära mig att skriva detta ord i stället för babyn) först med undantag av rena olycksfall förstås. Men visst är det svårt och ibland nästan hopplöst jobbigt när det är så tätt mellan barnen.
M&P

Musikanta sa...

Olgakatt:
Det är ju också som bekant så att spädbarnet har utrustats med sådana kraftiga stämband att det är nästan omöjligt att inte ta upp det om man är i närheten och inte stängt in det i något ljudisolerat rum. Skrikandet överröstar ALLA andra ljud, man kan inte prata varken i telefonen eller med någon annan.

Sen behöver det inte bero på att det är något fel, lilla Clarissa, fyra månader, skriker ofta när hon har tråkigt och bara vill komma upp och titta sig omkring :-)! Så visst kan mamma gå på toaletten ibland utan att ha henne i knät...

✿Ewa sa...

Så intressant! Javisst går det trender i barnuppfostran. Helt otroligt galet att bara amma var fjärde timme...när du skriver att det var så när din dotter föddes -58 så slår det mig att så kanske det även var så för mig som är född samma år. Jag vet att min mamma hade massor av mjölk...kanske kan jag fråga, om hon minns.

Kram!

Musikanta sa...

*Ewa:
Din mamma kanske inte var lika dum som jag, som inte ifrågasatte denna fullständiga galenskap. T.ex. att man skämde bort sitt spädbarn om man tog upp det när det skrek...
Kul att höra att du är lika gammal som min äldsta dotter!

Kram tillbaka!

Eleonora sa...

O så väl jag kommer ihåg det är med amningstiden! Usch och fy och tänk att man kunde gå på en så konstig regel. Mitt första barn skrek och var hungrid och precis som du säger, när han äntligen fick sin mat, var han så trött att han inte orkade suga. Så jag fick mjölkstockning! Inte roligt alls.

Ha det gott och kram

Pettas sa...

En av mina kursdeltagare idag berättade precis samma sak vid kaffebordet när vi diskuterade barn och amning. Även hon ammade enligt föreskrifter var fjärde timme (hon är sjuttio). Följande barn fick äta varannan timme. Så visst är det trender som har styrt det hela.
Inte särskilt bra varken för mor eller barn, för jag gissar att det var rätt jobbigt med en skrikande liten som helt säkert var hungrig.
Intressant inlägg om trender som är så mycket mera än bara modetrender.

Karinkram

Musikanta sa...

Eleonora:
Jag var tydligen inte ensam om dessa regler, som i värsta fall slutade som mjölkstockning som du fick, som gör så gräsligt ont. Tänk så onödigt! Min mamma tillhöll mig å det strängaste att inte skämma bort barnet i onödan, det skulle straffa sig senare...
Kramar från vännen Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Jag hade också tänkt skriva om mode från början, men halkade in på det här genom att jag just kommit hem från Mirren och vi diskuterat det här med amning och tillägg. Mirren är ett föredöme för alla amningsprofeter - hon har helammat de två pojkarna i nästan sex månader och "halvammat" i ytterligare sex!

Så har de också haft förhållandevis få infektioner (inga svårare i alla fall) och är inte överviktiga, som många barn som får välling tidigt blir. De flesta springer ju av sig den övervikten sen när de börjar gå.

Förstår inte när den här fyratimmarsregeln kom till. Kanske i samband med kvinnans frigörelse i början på tjugotalet? Det var ju ett enkelt sätt att få bröstmjölken att upphöra...
Kramar!

Dubbelörn sa...

Tack o lov att saker o ting förändras!

Så roligt att du hittat in till mig. "Eleonora" har jag följt länge :).

Har kikat lite snabbt i din blogg o här fanns mängder med intressanta o spännande inlägg.

Söderköping, med omnejd, Mogata o Östra Husby är välbekanta platser. Sonen vår, studerar japanska vid Lunds Univ o drömer om studier i Japan.

Har också lagt in dig i min list. Fortsätter gärna följa dig :).

Musikanta sa...

Dubbelörnen:
Välkommen till min blogg! Jag tror säkert att vi kommer att ha mycket gemensamt att diskutera vartefter :-)!

Kul att höra att din son läser japanska i Lund. Mirren - dottern - funderade också på att läsa japanska till en början, men det blev kinesiska i stället - i Lund.

Hon kombinerade sina språkstudier med ekonomistudier, vilket gjorde att hon fick jobb ett år på Det Stora lastbilsföretaget i Beijing medan hon samtidigt skrev på sin doktorsavhandling i ekonomi.

Jobbet fick hon genom att hon helt sonika åkte till Beijing och gick upp på företagets kontor och presenterade sig och erbjöd sina tjänster.

Året innan hon började där hade hon gått en sommarkurs för utländska studenter på universitetet i Beijing - finns säkert sådana i Japan också... Kanske ett tips?

Annika sa...

Jo, visst, klart det går trender i barnuppfostran och amning också. Har förstått att Anna Wahlgren är ganska trendig nu igen hemma.
Bäst att använda sig av lite sunt förnuft vad gäller allt det där.
Kul att läsa ett lite annorlunda inlägg på ämnet trender.
Kram!

Musikanta sa...

Annika:
Tack Annika! Jag tror AW praktiserar femminutersmetoden - dvs. man låter barnet skrika fem minuter, tar upp det, lägger ner det, låter det skrika fem minuter till etc.etc. till tills det äntligen somnar.

Så hon är inte så populär varken hos mig eller Mirren, som tar upp Clarissa så fort hon börjar knysta.

Att Clarissa ibland skriker även när man håller henne i famnen är en annan sak...Jesper Juul är en favoritförfattare i det fallet, han har skrivit underbara böcker om barnuppfostran.
Kramar från Ingrid

Karin sa...

Många kloka synpunkter och det är väl bra om föräldrar kan få stöd att lita på att de själva är bäst på just sitt eget barn.

Själv fick jag mitt första barn i Tanzania och under graviditeten skrev jag hem och bad om lite böcker i ämnet. Jag fick allt ifrån 40-tals till 70-talsböcker och kunde ganska lättad konstatera att det varierar och man nog kan lite rätt mycket till sin egen känsla.

Men när jag skulle föda nummer två (i USA) blev min läkare rätt irriterad när jag ville föda på naturlig väg. Han undrade om jag inte hade förstått att min försäkring täckte kejsarsnitt... Och modersmjölksersättning erbjöds på sängkanten från första stund.

Miss Gillette sa...

mirren: Visst, det var först när männen började lägga sig i barnafödandet som såna där korkade regler kom. Så länge barnmorskorna hade fått sköta saken hade man naturligtvis ammat när barnen var hungriga, men se det var ju alldeles för diffust och ovetenskapligt.

musikanta: Det är lite gungor och karuseller med doktor Spock, för han har orsakat så hemskt många dödsfall genom att anbefalla att spädbarnen skulle sova på mage. Visst är det förfärligt! Läste för ett par dar sen att plötslig spädbarnsdöd ökar nu igen av det skälet att denna vansinniga rekommendation börjat cirkulera igen, av obegriplig anledning. Man har ju konstaterat att magläge är den största enskilt bidragande orsaken till plötslig spädbarnsdöd.

Båda mina avskydde att ligga på mage, de ville inte det förrän de var starka nog att att ta stöd med armarna och hålla sig uppe. Tror jag det -- den lilla bröstkorgen pressas ju ihop, det måste vara fruktansvärt jobbigt att andas.

Arma barn, de har inte haft det lätt här i världen. Det är inte många decennier sen som man opererade spädbarn utan bedövning eftersom man trodde att de inte kände smärta. Deras skrik var rent reflexmässiga, ansågs det. Det är så barbariskt att jag blir tokig när jag tänker på det.

Musikanta sa...

Karin E:
Man har ju inte förrän på de senaste tjugo åren erbjudit kejsarsnitt som ett alternativ och vad jag vet förordar man väl alltid naturlig förlossning här hemma. Ofattbart att man omedelbart erbjöd dig ersättning i stället för amningshjälp vid ditt andra barns födsel. Intressant att få veta!

Även om inte sjukvårdspersonalen var så övertygad om den (nästan) allena saliggörande fördelen med amning när jag fick mina första barn som nu, blev jag åtminstone uppmuntrad att försöka amma.

Jag var bara nyss fyllda tjugotvå när min första dotter föddes och helt oerfaren vad beträffar småbarn. När Mirren föddes 19 år senare var jag lite klokare...

Musikanta sa...

Miss Gillette:
Jag kommer inte ihåg att jag någonsin la något av barnen på magen - så den rekommendationen hade jag väl inte tagit så allvarligt.

Att tro att ett spädbarn inte har några känslor är ju helt sinnessjukt! Man vet ju vilken reaktion det blir om man skulle råka klämma någon liten arm eller ben av misstag. NÄR skulle det i så fall plötsligt bli smärtkänsligt? Jag tror som du att männen därvidlag har mycken skuld på sina konton. För några decennier sedan var väl alla kirurger män, eller?

Clarissa somnar bara om hon får ligga exakt som hon vill, dvs. lite i sidoläge, annars skriker hon!