Födelsedagspojke och dobbermannflicka

Vi kom hem från Göteborg till Mogata på tisdagseftermiddagen i förra veckan. Efter att ha bytt blöjor på barnen och ätit middag åkte Mirren, barnen och jag vidare till Mälarhöjden. Min uppgift var att vara sällskapsdam och bebisvakt eftersom Minimirren numera avlägsnar sig sekundsnabbt utom synhåll om man vänder ryggen till för ett ögonblick.

Mirrmaken var fortfarande kvar i Berlin. Mirren skulle ordna med två födelsedagsfester för Lillmirren. En på fredagen när han fyllde tre år för släkten och en på lördagen för dagiskompisarna med föräldrar. Det skulle bland annat bakas bullar, morotsmuffins och tre tårtor.

På onsdagsförmiddagen hade Mirren beställt tid för att klippa Lillmirren. Detta efter stor övertalning från hennes sida och med hänvisning till de instundande födelsedagskalasen. När vi väl kommit till frissan ändrade sonen sig och ville inte längre bli klippt. När det inte hjälpte att prata med honom fick Mirren slutligen muta honom med hans älskade napp, som han inte längre får använda på dagen.

Lillmirren klipper sig för första gången (Bilderna går att klicka större)

Resultatet blev lyckat som synes av bilden.

Klippningen gav ett lyckat resultat

På torsdagen hälsade vi på Mirrens syster Anna för att titta på och beundra hennes hundvalp, en dobbermannflicka. I hemmet finns tidigare två katter, Elvis och Presley samt papegojan Aron. Valpen var redan ungefär lika stor som en vanlig småhund och hon ska bli VÄLDIGT mycket större med tiden. Nu var hon lekfull och nyfiken som alla valpar.

Anna och Cilla

Minimirren var mycket avvaktande och lite rädd trots att Cilla, ett namn som valpen redan lystrar till, både kunde sitta på kommando och hämta saker. Inte dåligt för en valp som bara är tio veckor. Å andra sidan var Cilla mycket undrande över vad Minimirren kunde vara för en konstig varelse…

Minimirren gömmer sig avvaktande bakom mamma

Anna, som till vardags är rektor på en högstadieskola i en Stockholmsförort, kommer säkerligen att uppfostra hunden med den äran. Hon har rejält pli på alla sina elever i skolan och lär väl få hunden att lyda också henne så småningom med trägen övning. En dobberman måste man helt enkelt ha stenkoll på…

Cilla är också lite konfunderad när hon ser Minimirren

Som väl är, är det förbjudet att kupera öronen och svansarna på hundarna i Sverige. De utländska ser extra farliga ut med sina spetsiga, hornliknande öron.

Två utländska dobbermannhundar - bilden från nätet

Vi fick också vara med om att bada Aron. Det gick till så att Anna sprutade vatten på honom med en blomsterspruta och torkade honom sedan med sin hårfläkt. Han gillade badet starkt och fällde ut de vackra vingarna och skrek av glädje under tiden. Det gällde dock att hålla katterna borta under akten.

Aron sprayas med vatten...

och torkas med hårtorken

På fredagen fyllde Lillmirren tre år. Eftersom han vaknade först av alla gick Mirren och han ut i trädgården och plockade en bukett blommor att lägga kring yoghurt- och melontallriken och att sätta i en vas på bordet.

Mirren och Lillmirren har plockat blommor för att ha på födelsedagsbrickan

Sedan fick han gå och lägga sig igen så att vi kunde uppvakta med sång, present och melon, det bästa han vet. MM hade kommit upp kvällen innan så han var också med. Presenten var en drake, som dock inte förmådde flyga vid försök senare på morgonen eftersom det var totalt vindstilla…

Paketöppning

På eftermiddagen blev det födelsedagkalas med farmor och farfar och farbror Anders. Mirren hade gjort en mycket god potatisgratäng och som vanligt mycket kaloririk. Till detta bjöds på rostbiff, kalkon- och skinkskivor och ostar av olika slag. Vegetarianerna, MM och Mirren, höll till godo med ostarna istället för det kallskurna.

Potatisgratäng och kallskuret för de stora och melon och ananas för födelsedagsbarnet

Födelsedagsfesten kan börja

Sedan grosade vi i oss av Mirrens specialtårta, en dröm av nötter, maräng och vispgrädde, till kaffet och teet. Utom födelsedagsbarnet, som bara åt vattenmelon men i alla fall blåste ut de tre ljusen på tårtan.

Lillmirren blåser ut de tre ljusen på tårtan

Lillmirren fick en grävskopa av farmor och farfar, något som han uppskattade mycket. MM och jag hade köpt en studsmatta i present att ta med till Öland, där den enligt Mirren har inneburit mycket hoppande sen den sattes upp. Får väl pröva den om några veckor när vi ska åka ner och hälsa på.

Grävskopan var uppskattad

Födelsedagsbarnet lovade storsint denna dag att Minimirren skulle få åka på hans trampbil för första gången. Som framgår av bilden var detta ett stort ögonblick för honom…

Minimirren är lycklig...