Helst ska förstås sommaravslutningen hållas på skolgården och i händelse av regn i den svett och mögeldoftande gymnastiksalen, eftersom de flesta små skolor inte har någon speciell samlingssal att vara i. När det gäller vinteravslutningen är det dock inte lika kristallklart från skolverkets sida. Barnen kan förstås inte vara utomhus i femton graders kyla och snöstorm så kyrkan mitt i byn med julgranar och levande ljus är här ett visst alternativ till gympasalen.
Men julkrubban får dock inte stå framme – något barn kan ju förledas att gå fram och titta på Jesusbarnet som ligger i krubban flankerad av Josef och Maria och fråga vem det är! Framför man ett julspel med sagda personer i huvudrollerna kan skolan bli bötfälld, läste jag i Kyrkans Tidning nr 22. Helst ska inte prästen heller vara med...
När det gäller eventuella psalmer är det fritt fram från skolverkets sida för de två första verserna av Den blomstertid nu kommer, eftersom inte Gud och Jesus förekommer i texten. I denna ljuva sommartid måste däremot vara svartlistad. För den som har glömt texten låter den så här:
I denna ljuva sommartid/gå ut min själ och gläd dig vid/den store Gudens gåvor…
På julen är det svårare att hitta psalmer utan Jesusbarnet, så det är ett dilemma. För är man i kyrkan hör det ju till att man sjunger en psalm i alla fall.
Varför har det blivit så här kontroversiellt med vår fina gamla tradition att ha skolavslutningarna i kyrkan? Man skyller på att barnen som tillhör andra religioner tar skada etc.etc. Vad jag vet har det gjorts undersökningar bland muslimska föräldrar som till allra största delen var positiva till avslutningar i kyrkan eller inte brydde sig. En undersökning som kyrkokansliet gjort nyligen visar att endast 15% av alla föräldrar är mycket eller ganska negativa till avslutningar i kyrkan. Kyrkans tidning nr 22.
Det kan ju också vara roligt för ett barn att få uppleva stämningen i en vacker kyrka och få höra en kyrkorgel för första gången i sitt liv. Eftersom det brukar bli många tillfällen att besöka svenska kyrkan som vuxen vare sig man är kristen, muslim, buddhist eller ateist – t.ex. på bröllop, dop eller begravning – kan det ju vara bra för ett barn att uppleva att kyrkan inte är en farlig plats utan kan förknippas med en odelat positiv upplevelse, som ju en skolavslutning ändå är, oavsett var den hålls.
Det är konstigt att vissa av våra svenska traditioner, som t.ex. midsommarfirande med fylleri och misshandel i sitt kölvatten i många fall, omhuldas så varmt medan man försöker förbjuda andra lugna och trevliga sådana. Någon på BRIS kanske kan berätta om hur många barn som ringer efter jul- och midsommarfirande till dem jämfört med efter skolavslutningarna i kyrkan…
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är…
25 kommentarer:
Du jag återkommer imorgon!
Halvsover redan men du tar dag upp ett ämne som berör...
Kram Ingela
Nog kunde man lösa den gordiska knuten med frivillighet! En gemensam samling i skolan åtföljd av en avslutning i kyrkan för dem som vill.
Sen tycker jag att skolbarnen visst kan gå i kyrkan som en undervisningsgrej, likaväl som man tar dem med på museum eller teater. Vi har ett konst - och kulturarv i kyrkorna vare sig man är troende eller inte. F ö har vi ju religionsundervisning, det tillhör ju allmänbildningen att känna till de olika religionerna. Inte kan man slippa de lektionerna som man kunde från kristendomstimmarna när jag gick i skolan. Det gick en judisk elev i min skola som då inte var med på kristendomstimmarna; det tyckte vi andra var väldigt konstigt och vågade knappast fråga om.
Ibland förstår man inte helt hur folk tänker. Självklart ska ingen behöva tvingas emot sin vilja, men jag tror nog säkert att många skulle följa med även om de inte var troende kristna. Man behöver ju inte gå längre än till sig själv; bodde jag i ett land där det var traditionen att göra något liknande, fint och fridfyllt, hade jag med glädje deltagit även om det handlade om en religion jag själv inte trodde på eller på annat sätt "tillhörde". Självklart, man ska ha respekt för dem som känner och tänker annorlunda i denna fråga, men för den sakens skull ska man ju inte reducera allt till minsta gemensamma nämnare. På så vis - om man inte ska kunna förnärma någon på något sätt och göra sådant som inte alla religioner tillåter och tror på - kan man ju nästan inte göra någonting.
Intressant inlägg, instämmer i en hel av det du skriver om. Vet inte vem eller vad man försöker skydda. Ha en fin helg. Kramar från varmt Ohio
Visst är det märkligt att man i Sverige är så vansinnigt rädd för att visa fram och stå upp för sin egen kultur och religion! Tror inte den här försiktigheten eller rädslan eller vad det nu är finns någon annanstans. Jag tror inte någon skolasvslutning i kyrkan med ett par sommarpsalmen (eller julpsalmer) har skadat någon, varken muslim, jude eller sekulariserad svensk. Tvärtom tror jag det uppstår ett stort tomrum hos kommande generationer och det forsätter så här, för antingen man är troende eller ej så är det en del av vår kultur.
Det jag reagerar på i det här sammanhanget, litet från sidan om men vi har det väldigt likt som ni i Sverige har det, är att man så lätt omyndigförklarar människor att tänka själva. Jag tror på den fria viljan och inte på en styrning av hur man skall tänka rent religionsmässigt. Allt handlar om en personlig mognad och utveckling. Jag hör inte till kyrkan, men likväl kan jag tycka att det är skönt att befinna mig i kyrkorummet med mina inre tankar, låta blickarna följa all kyrkokonst. Så tror jag att även den unga människan kan göra utan alltför mycket påverkan av den vuxna. Att man måste vara religiös på ett särskilt sätt för att gå i kyrkan är mig världsfrämmande. Vi är individer. Om politikerna styr och ställer må så vara, det har de alltid gjort och skall så göra men sist och slutligen handlar det om föräldraskapets och skolans påverkan rent fostrande. Alla vill vi väl ha ungdomar som växer upp till fria självtänkande varelser, där de gör sina egna val om de vill höra till det ena eller andra. Att hålla en skolavslutning i kyrkan torde vara ungefär lika som att hålla den i vilken lokal som helst. Rektorn håller tal och så vidare..inget mera märkvärdigt än så.
Roligt att du är så engagerande att vi andra också blir det:).
En fin helg önskas
Kram!
Jag tror att media gillar att dra igång och blåsa upp. Under alla mina år som lärare har jag inte träffat på en enda som sagt nåt negativt om avslutningar i kyrkan. Bara läst i tidningar...
De muslimer jag känner har stor respekt för andras tro och många av dem tror ju på Jesus som en profet och anser att vi har samma Gud.
Det är aktiva ateister som bär skulden till det här drevet mot kyrkliga traditioner. Snart har de nog strukit alla röda dagar ur almanackan. (Men den mest kände Björn Ulv*eus tycker att det är helt ok med avslutningar i kyrkan, han ser det som ett kulturarv, har jag läst.)
Det är dessutom sällan troende ungdomar som slår ihjäl varandra och misshandlar ... så det kan inte vara så väldigt skadligt för själen.
Ingela:
Välkommen tillbaka när du har sovit färdigt :-)...
Kram tillbaka från Ingrid
Olgakatt:
De som bestämmer har i många fall ingen aning om hur den pedagogiska verksamheten fungerar ute i skolorna.
När det gäller avslutningarna har jag i mer än 30 år haft hand om alla dessa i väldigt många skolor.
Även om jag inte har undervisat i musik utan varit speciallärare, brukade jag ändå få ackompanjera alla klasser (låg-och mellan) som skulle sjung sin egen sång på avslutningen - sommar som jul!
Det har alltid varit en samling i klassrummet först och sen har man mangrant tågat till kyrkan - på julen har man ibland haft facklor på väg till avslutningen som för det mesta har ägt rum på kvällen.
Där ställer varje klass upp med en sång till sin egen och föräldrarnas stora glädje. Kyrkorna brukade vara helt smockfulla med föräldrar och allehanda släktingar, många fick inte plats att sitta utan fick stå längst bak och vid sidorna under hela tiden evenemanget pågick. Prästen var konferencier och allt i bönväg som brukade förekomma var möjligen Gud som haver.
Att då tala om att avslutningen i kyrkan skulle vara frivillig är ganska naivt. Barnen, som är ofrivilligt frånvarande pga. sjukdom brukade sörja över att inte kunna vara med i stället.
I kyrkan finns mikrofon som de som sjöng solo fick använda och ibland var det någon liten instrumenatalist som fick framträda.
Alla de här momenten utgår om man inte har tillgång till en stor samlingssal. I gympasalen får inte föräldrarna plats, vi var där någon gång och hade julavslutning i Mogata skola när kyrkan reparerades. Inte var det någon vits med att sjunga sånger då, när ingen hemifrån var på plats och kunde lyssna...
Jag tror vi sjöng Mössens Julafton unisont möjligen till ackomanjemang av en vesen synt.
Vad gäller religionsundervisning i småklasserna är den numera noll på vissa håll. Några traditionsbundna lärare läser ibland sagan om Jesusbarnet till julen eller använder Gamla Testamentet som uppslag för ideer i bildämnet. Men de är inte många.
Jag har själv hört en kollega säga att någon religionsundervisning tänkte hon minsann inte ha i sin klass, det fanns annat som var viktigare... (Jag ska snart publicera ett inlägg om Marc Chagall, han hade nog blivit ledsen om man hört det!)
Bejla:
Tack för din intressanta och i mitt tycke alldeles utmärkta kommentar. Hoppas att det är fler än jag som läser den!
Jag håller med dig om allt - var på en katolsk mässa i Nice och upplevde den som väldigt högtidlig och vacker. Men inte övergår jag till katolicismen för det...
Magdalena:
Tack för din kommentar och kramar tillbaka! Är dålig på att läsa andras bloggar f.n. men återkommer när jag får lite tid över. Såg att du också hade gjort ett inlägg på fredagstemat!
Ha den fortsatt skön helg önskar Ingrid.
Ingabritt:
Jag tycker också det är ett helt självklart resonemang. Så mycket konst t.ex. som har sitt ursprung i den kristna religionen - folk måste ju stå helt frågande i framtiden inför motiven...
Och jag förstår heller inte varför det anses skamligt och farligt att vara religiös i vårt land! Det är en intressant fråga som man kan diskutera.
Tror man inte på Gud kan man väl åtminstone erkänna att världen förmodligen skulle bli bättre om folk levde efter den gyllene regeln i NT...
Karin:
Tack för din långa och tänkvärda kommentar! Jag håller helt med dig om allt du skriver.
Dilemmat i det här fallet är att man har bestämt att avslutning kan hållas i kyrkan bara inte
1/ det är med någon präst (helst)
2/ inte (om det ändå är en präst med) prästen läser Gud som haver högt så barnen hör det och absolut inte ber Gud välsigna dem!!!
3/ psalmer där texten innehåller Gud, Jesus, vår Skapare, Han och Honom med stort H, Maria och Josef, änglar, himlen sjungs.
4/ barnen deltar i ett julspel där Jesusbarnet, Maria, Josef, herdarna och änglarna förekommer. Då kan skolan få böta!
Om du vill veta hur skolavslutningarna brukar gå till i Sverige (åtminstone här i Mogata och Söderköping) kan du ju läsa min kommentar till Olgakatt.
Kramar från Ingrid
Bloggblad:
Jag blev ganska upprörd när jag läste i KT om att en skola kunde bötfällas om man hade en julspel med religiös prägel. Det är ju inte klokt! Och att det förekommer avslutningar i kyrkan där prästen är portförbjuden.
Svenska kyrkan är ovanligt mesig - skönt att det finns präster fortfarande som inte säljer ut sin tro och sin kyrka för grupptrycket från ateistiska skolledare och politiker...
Du vet ju lika väl som jag att både ungar och föräldrar älskar att ha avslutning i kyrkan och sjunga både sommar- och julpsalmer. Så jag har svårt att förstå varför man överhuvudtaget har gjort sånt väsen av den här ofrågan...
Äsch... min långa kommentar försvann... det var väl antikrist som tog bort den ;)
Bloggblad:
Synd! :-(
Hahaha .., ler åt Bloggblads kommentarer. Jag håller med i allt!
Men vi får ju tänka på att någon elev kan bli KRÄNKT om dom tvingas lyssna till ordet Jesus eller Gud.
Ajabaja.
Elisabet:
Kul att du tittade in! Bloggblad träffar alltid huvudet på spiken...
Hon om någon bör ju veta vad de nya svenskarna tycker, som undervisar sådana dagligen och även vad deras föräldrar har för åsikt.
Det är sorgligt att det överhuvudtaget har blivit en diskussion om detta.
Ingrid
Jag håller med dig om ALLT du skriver idag...
OCH jag är inte religiös alls, men tycker ändå att du har så rätt!
Avslutningar i kyrkan är tradition och bör så förbli!
Inte heller stör det mig det minsta om Gud eller Jesus nämns. Tycker gott att prästen kan predika lite fint, och kort också, på avslutningen.
Sverige är verkligen ruskigt PK. Lika PK som USA, här får man ju inte ens ha julgran i skolan på julen, eller önska Merry Christmas till en okänd eftersom han eller hon kan stöta sig på det.
Jag undrar också vem som kommit på detta trams.
Blir mest förbannad, faktiskt.
Kram!!
Annika:
DET visste jag inte om USA, att man inte fick ha julgran eller önska God Jul i skolan.
Jag tror att invandrarbarn inte vill något hellre än att bli integrerarade i det svenska samhället, vilket också innebär att dela samma traditioner som vi alltid har haft.
Mitt nästa inlägg kommer att handla om en skolavslutning där jag spelade igår och där dessa barn hade viktiga uppgifter som de verkade ta på stort allvar.
Tack för ditt engagemang, det behövs!
Kramar från Ingrid
En skolavslutning i kyrkan skapar en minnesvärd inramning för barnen. Hos oss har ettorna och tvåorna avslutning i stora aulan med studentklasserna alltid i kyrkan. Sedan marscherar alla klasserna tillbaka till skolan, med en skylt om klasstillhörighet först. Massor med folk brukar stå ute på gatorna och titta på.
Jag kan över huvud taget inte förstå hur någon vill ingripa i den här sortens traditioner! Att vistas i våra vackra kyrkorum kan väl verkligen inte skada någon!
Ailas:
Det är inte det det gäller. Visst får man vistas i kyrkan på sin avslutning bara det inte sjungs psalmer där Gud, Jesus, Maria, Josef och änglarna finns med. Om prästen är med får han/hon inte andas något som kan uppfattas som religiöst. Då kan skolan åka på böter...
Eftersom det är svårt att undvika är det säkrast att hålla avslutningen på helt neutral mark, tycker en liten, men högljudd minoritet.
Och jag som gick i skola i Finspång och alltid hade avslutningar på skolgård/matsal/aula beroende på stadium är fascinerad över detta tumult varje halvår.
(LM-avslutningarna till jul var nog bara klassvis hos var och en.)
Men både Den blomstertid och I denna ljuva sjöngs så här års.
Däremot hade vi morgonbön och bordsbön trots att det var lgr 69 som gällde ...
Cecilia N:
Det är klart att jag är partisk när jag jobbar i kyrkan :-)...
Men här ute på landet är avslutningen en stor händelse där alla föräldrar och även mor- och farföräldrar sluter upp. Svårt att få plats i en matsal t.ex. och svårt att stå ute och sjunga...
Finspång har väl alltid varit ganska antikyrkligt, antar jag. Dessutom ligger ju kyrkan långt utanför köpingen (som det hette förr...)
Jag funderar på om kyrkan ska svara med samma mynt...
Om man vill ha skolavslutning i kyrkan utan präst, predikan, psalmer och välsignelse får man väl betala hyra för lokalen. Det skulle antagligen inte leda till fler skolavslutningar i kyrkan, men det skulle vara en tydlig markering.
och som någon sa ovan, det är inte de som har andra religösa inriktningar som är emot att tala om Gud, det är de militanta ateisterna.
Ateism är ju för all del en religion eftersom man tror att det inte finns någon Gud. Mig veterligen har ingen kunnat bevisa varken eller...
Nu blev jag lite hård märker jag, men vad gör man inte för att provocera lite :)
Skicka en kommentar