lördag 2 februari 2008

Promenad i februari

Det finns inte så många alternativ till promenader när man bor på landet om man inte vill gå på landsvägen. Den här vägen brukar jag gå ner till björken som finns en kilometer längre ner och så tillbaka igen. Just nu sover trädet i början på min promenad (inte björken som är slutmålet för promenaden) sin vintersömn men snart så blir det fullt med små ljusgröna knoppar. Det är verkligen ett sådant där kalenderträd, ny skepnad för varje årstid. Jag tror att det är en lönn eftersom det får så underbara färger på hösten. Det är svårt tycker jag att se vilket träd det är utan några löv. Här på fältet bakom kan man höra den första lärkan och i dikeskanten blommar de första tussilagona. Men de brukar inte komma förrän i mars. Just nu yr snöflingorna utanför fönstret så idag blir det ingen promenad.

I morgon har jag en gudstjänst i Gryts lilla kapell så jag hoppas att snöfallet avtar tills dess. Vägen till Gryt är mycket krokig och inte rolig att köra när det är snö och halt. Efter gudstjänsten bjuder Hembygdsföreningen på fika. Jag ska återkomma med rapport därifrån. Jag funderade på vad jag skulle spela för postludium och då föreslog MM att jag skulle spela Ted Gärdestad, För kärlekens skull. Det passar bra tycker jag eftersom det är ute i skärgården. Dessutom är det inte någon större vits att spela Bach och Mozart på ett gammalt digitalpiano.

5 kommentarer:

Bloggblad sa...

Men hallå... först skriver du björk och sen kanske lönn... Vad jag vill minnas hade vi gott om lektioner i biologi... men, förresten - det var väl den där knäppgöken som bara pratade erogena zoner.. hm.. då förstår jag om du inte kan skilja på en björk och en lönn.

Björken har vit erogen stam med svarta fläckar. Det har inte lönnen.

Musikanta sa...

Kära Bloggblad: Tack för kommentaren. Jag har redan redigerat inlägget. Jag kan faktiskt skilja på björk och lönn. Det är ett klart grammatiskt syftningsfel. Jag kan ju inte veta att folk inte begriper att den eventuella lönnen är i början och björken i slutet av promenaden.
Jag vänder alltid vid den sistnämnda, då har jag gått en kilometer och mer orkar jag inte.

Bloggblad sa...

Aha! Så skönt. Jag misstänkte ett tag att det var så, men eftersom du skrev om björken till den bilden blev jag konfunderad.

Ta det lugnt på Grytsvägen! Och titta gärna upp mot den lilla stugan på höjden bakom gamla skolan, mitt emot kyrkan, den ägde svärmor och svärfar under många år. Vinka lite från mig.

Dana sa...

Hej Musikanta! Vad glad jag är åt slumpen. Jag ler nöjd när jag läser dina bloggar och hör sång och musik. Vilket spännande liv du för med tidningsintervjuer och barnbarn. Och jag är grymt avundsjuk på alla som kan spela piano!
Kram från Dana

Annika sa...

Hej Musikanta!!! Tack för kommentaren på min blogg! KUL att ha hittat dig. Gillar din blogg! Björken är ett träd jag ständigt saknar där jag bor. Hela trädet symboliserar längtan för mig. Världens vackraste träd"
Och Ted Gärestads sång----Underbar!!!
Hit till din blogg kommer jag garanterat tillbaks!!!