onsdag 27 februari 2008

Varför finns det inte en bokombudsman?

I så fall skulle jag anmäla min italienska lärobok för diskriminering. Vi har i läxa ett kapitel som handlar om make up. OK, att det egentligen är imperativformerna kapitlet handlar om. Men hur roligt är det för de två äldre herrarna som är med i vår grupp att lära sig hur man "applicerar en fuktgivande hudkräm" i ansiktet eller drar konturer längs med ögonlocket med svart "matita" (som enligt lexikonet betyder blyertspenna men som man tydligen inte kan använda i den betydelsen) och lägger på ögonskugga (översatt med ögontusch (!) i läroboken och i lexikonet) inifrån och ut. Jag undrar vad expediten skulle komma med om jag bad om lite "ögontusch"?

Javisst, man får samtidigt med både haka, kinder, öron och ögon och en del andra kroppsdelar i texten. Men det är inte det som jag reagerar på utan övningsuppgifterna där man ska fylla i luckor med italienska ord. Jag översätter till svenska för säkerhets skull. Hör här: Att ha stora ögon är ett tecken på kvinnlig skönhet medan det däremot är generande (=imbarazzante) att ha tjocka ben. Precis som om det vore extra bra att ha magra ben som det rimligen måste vara mycket lättare att bryta! Ett annat tecken på kvinnlig skönhet enligt läroboken en ganska stor mun och fylliga och köttiga läppar. Stackars Greta Garbo, hon hade verkligen inte platsat i denna tidsålder.

Som ni förstår kastade vi damer i studiecirkeln lite förstulna blickar på varandra under läsningen av denna text. Var ögonen tillräckligt stora och läpparna tillräckligt köttiga? När det gäller benen ska jag definitivt alltid ha långbyxor på mig i fortsättningen. Som tur var stod det faktiskt ingenting om glasögon. Läroboksförfattarna har kanske något avtal med optikerbranschen.

Annars var det ju ett stort skönhetshandikapp att ha glasögon när jag växte upp. Jag smög med mina glasögon ända tills jag var 16 år och träffade en pojke som inte brydde sig om jag hade dem av eller på. Han älskade mig vilket som, sa han. Eftersom jag var närsynt kände jag ju inte igen folk på gatan och var ansedd som mallig bara för att jag aldrig hälsade. Jag såg inte heller numret på bussen eller spårvagnen förrän alldeles nära och åkte ofta fel. Reflexion på gamla dar : tänk vilket fantastiskt skydd glasögon är. Bra att ha på sig i sandstorm och i snårskogen. Eller när det stänker småsten från gräsklipparen.

Nu ska jag sätta igång med min italienska läxa till idag. Där ska jag beskriva och utveckla vad jag anser om mitt utseende, om jag är nöjd med det eller om jag skulle vilja ändra på något. Och om det hjälper någon i livet att vara vacker. Att den sista frågan endast rör kvinnor är jag helt övertygad om. Det skulle vara kul att diskutera frågan med mina vänner på nätet.

Om vad som utmärker en vacker man eller om han har någon nytta av att vara vacker i samhällslivet, står det ingenting alls i boken. Bara att han ska ha "tanti capelli in testa" (= mycket hår på huvudet). Så det så! Fast jag tror att han skulle ha vissa fördelar om han hade svart hår med korkskruvslockar och långa svarta ögonfransar.

Här är en i alla fall som jag tror blir en riktig hjärtekrossare när han blir stor även om han varken har korkskruvslockar eller svarta ögonfransar. Men han har några av de mest ljusblå ögon som jag någonsin sett.

18 kommentarer:

Marianne sa...

Förfärligt! Klaga hos kursledaren. Ett svenskt företag/skola som ger kursen? Klaga hos "rektor". Och hos DO! Det låter alldeles förfärligt. Förutom engelska har jag genomgått nybörjarstadierna (tyvärr inte mycket mer) i fem andra språk och har kunnat lära mig både kroppsdelar och imperativformer utan att läroböckerna har kommit med förmaningar om hur man SKA se ut!

Jag har flera gånger varit med om att människor vid första anblicken, innan man känner dem, ser blidmässigt fula ut - enligt tidens skönhetsideal som vi tyvärr alla blir indoktrinerade av. Men när jag har lärt känna dem har de blivit vackra i mina ögon, och då menar jag till utseendet.

Den gamla doktrinen om att det är insidan som räknas, det är den som vinner i längden. Det är den som lyser fram i personligheten. Och det gäller både män och kvinnor.

Miss Gillette sa...

Men oj vilken mossig lärobok. Jag tycker ni ska idka lite civil olydnad och skriva om nåt helt annat istället. Sånt där ska man ju inte ställa upp på.

DO är kanske att ta i, men nog kan man påtala dumheterna för kursansvarig instans så att böckerna byts ut.

Musikanta sa...

Marianne: Hej, roligt att du kommenterade så snabbt. Jag håller med dig, det är verkligen insidan som räknas. Sen är det väl en sak att försöka hålla sig i form och äta sunt och motionera. Och klä sig lite ärtigt ibland. Jag kikade faktiskt på nästa kapitel i boken. Det handlar bara om bilar och mopeder så det jämnar väl ut sig.

Miss Gillette: Välkommen till min blogg. Det är faktiskt inte bara jag på kursen som är missnöjd med boken. Tyvärr finns det inte så många läroböcker i italienska att välja på. Jag var mest lite sur på att det ständigt är kvinnans eventuella skönhet som ska skärskådas och diskuteras. Aldrig mannens!Han kan se ut lite hur som helst, t.o.m vara vithårig och ha massor av rynkor. Jag tänker på den omåttligt populäre Parkinson i TV. Fast just denne man är ju ovanligt stilig.

Jag har just nu varit inne och läst som hastigast i din blogg. Intressant läsning och ett helt underbart språk! Tänker läsa mer och mer noggrant när jag får lugn och ro. Mirren, svärsonen och Lillmirren kommer nämligen ner från Stockholm idag istället för i morgon vilket innebär städning och upphandling av förnödenheter och inte skrivande på datorn. Lillmirren fyller 8 månader på söndag och kryper baklänges så jag kan inte ha några dammtussar och smulor längre på golvet.

Dana sa...

Här är en hälsning från Danmark! Natten var lugn. Jag tror det stämmer det du sa om Guben i låddan. Nu har hon tagit ner min handduk som hängde på tork på min överslaf. Ha ha ha, jag får skratta åt det hela med. Tänk att det finns såna tossor som hon, hon är mycket värre än mig ju! Nu är det bara en natt kvar. Idag har jag hälsat på en talepedagog. I morgon ska jag få vara med på lektioner med. Helt otroligt fint mottagande här. Jag passar på att öva min danska. Utan lärobok.

Musikanta sa...

Dana: Tack för hälsningen från Danmark. Tur att du kan se på det hela med lite humor. Och så bra att du får öva din danska. Trots att jag bott i Skåne i tre år har jag svårt att förstå danska utan talar hellre engelska när jag är i Danmark.

Bloggblad sa...

Är du säker på att någon inte slagit blå dunster i ögonen på Lillmirren? Eller satt på blå linser?

Jag har funderat på det där med att vara söt. Tänker ofta på det i jobbet, speciellt med de minsta i ettan (och med barnbarnet), att söta barn förmodligen får fler spontana leenden och ett annat bemötande än ungar som är truliga och inte ler själva och inte ser ut som keruber.

Undrar hur det påverkar... för man ler ju oftast själv när andra ler mot en. Och när jag har med mig lillstumpan, ler varenda människa mot henne.

Miss Gillette sa...

bloggblad: Och jag har undrat när _alla_ mänskor slutar le mot småbarn -- alltså hur gamla de är när de ingen kan låta bli att tycka de är gulliga. Min yngsta är fortfarandet det men nån gång upphörde min äldsta att vara det, och jag noterade inte när det skedde. Jamenar vissa ler ju, men inte _alla_.

Ganska hemskt egentligen.

Annika sa...

Men vilken förlegad BOK!!! Skulle bli bra arg om jag tvungades lära ur den. Klaga!!! Verkar ju löjligt. Förresten, är inte ögontusch ett gammalt ord för mascara??? Eller har jag helt fel nu?
Fjantigt skriven bok är det hursomhelst.
Lillmirren är hur gullig som helst!!!

Musikanta sa...

Hej Annika! Har inte hunnit läsa din blogg eller skriva något själv idag. Lillmirren med familj har varit här och då blir det inte så mycket gjort.Visst är ögontusch ett gammalt ord för mascara! Men lexikon är väl skrivna av män för det mesta och översättningen till textstyckena också av någon ungkarl som bara slagit upp ordet i lexikonet. För övrigt lärde mig svärsonen hur jag skulle lägga in kort som sidoelement så det höll jag på med några timmar.Det går ett steg i taget!

Musikanta sa...

Bloggblad: Ser med spänning fram emot morgondagen.

Ju sötare ett barn är desto mer leenden och kramar brukar det få av andra än mamman och pappan. Och ju mer kramar och leenden barnet får från att det är litet, ju mer kärlek ger det själv tillbaka i form av kramar och leenden. Lillmirren kan redan pussas och kramas. Sen är det ju väldigt konstigt att jag tycker alla små barn har blivit så mycket sötare sen jag fick mitt lilla nya barnbarn.

Miss Gillette: Äldre personer tycker alltid att alla barn är gulliga om de är väluppfostrade och hälsar med nigning eller bock etc. Är barnen dessutom vänliga och ler smälter hjärtana meddetsamma.

Ler man själv brukar folk i allmänhet le tillbaka. Gör dom inte det, är dom tråkiga och dumma och dom ska man inte bry sig om. Det får du hälsa ditt äldsta barn.

Bloggblad sa...

Jag är ganska spänd själv... har inte fått läsa än. Det är nämligen inte skrivet än... kommer om några minuter...

Miss G: Jag har också funderat på vid vilken ålder det sker. Har inget svar. Själv log jag snällt mot alla tanter och neg, fram till jag var drygt 5. Då fattade jag att man inte skulle niga för alla tanter på gatan... och det var nog då de slutade le mot mig spontant.

Sen fanns en period när små tjocka farbröder log emot mig... då var jag vid pass 40. Men de har slutat med det nu... ;(

Miss Gillette sa...

musikanta: Lille George vinkar åt alla bilar. Jag säger åt henne att de som inte vinkar tillbaka är märkliga.

bloggblad: Men när slutade de små tjocka farbröderna le? Jag är ju vid pass 40 nu -- ska de sluta le? Guuuva trist! Vilka beige typer!

Bloggblad sa...

miss G: Det var nog vid pass 45. Så njut lite till!

Eleonora sa...

Din gullunge måste jag kommentera först. Go och mjuk och jättesöt - en sån´som man bara vill krama och pussa på jämt. Lyckliga du!

Din italienska kurs verkar så där måttligt seriös. Varför bara tala om skönhet hela tiden?? Man kan väl lära sig kropps- och ansiktsdelar utan att blanda in skönhet och nu är det ju så att
-skönhet kommer inifrån - la
belezza viene dall´interno.

Tack för din rara hälsning hos mig. Ha det gott och tanti saluti da me.

Musikanta sa...

Eleonora: Tack för din vänliga kommentar! Jag håller med om att skönheten kommer inifrån. Vad jag irriterade mig på var mest det att det bara var kvinnors eventuella skönhet som diskuterades i övnbingsexemplen. Det stod ingenting om hur läppar eller ben skulle se ut hos karlar!

Lillmirren blir kramad och pussad jämt. Men så ger han också mycket kärlek tillbaka. Läs gärna Mirrens blogg om honom som jag har länk till på min första sida: The Fussy Babies blog.

Saltistjejen sa...

Haha!!! Det känns som om din italienska bok mer är en parodi på sig själv!!! ;-) Alltså alla gamla fördomar man har om italien och italiernare liksom bekräftades i din bok känns det som. Då menar jag detta att "allt" ska kretsa kring "kvinnlig fägring". hehe! Jag tyckte nästan det var lite roligt mitt i allt! Det är inte så vanligt att folk, och särksilt inte s.k läroböcker verkligen är en parodi på sig själva!

Jag tror att utseendet spelar en otroligt viktig roll. Tyvärr tror jag det har större betydelse i vårt samhälle idag än vad man helst skulle vilja tro.

MEN jag är verkligen av den uppfattningen att med ett tvålfagert yttre kan man åka snålskjuts en bit här i livet, men sedan måste det mer till! Om jag skulle välja skulle jag klart hellre vara en charmig person med en massa utstrålning än ha ett "fantastiskt yttre". Detta eftersom det ändå är utstrålning och personlighet som vinner i längden. Men visst tror jag att ett bra utseende "kan" öppna vissa portar som annars är stängda. Sorgligt kanske, men sant.
OCH detta gäller frömst kvinnor, MEN i dagens moderna samhälle så har det även spillt över en hel del på män också. Se bara på hur många unga killar det är som idag har anorexia eller som tar steroider för att bygga upp sin kropp och därmed sitt självförtroende. Tyvärr.

Oj det blev visst en lång kommentar!

Musikanta sa...

Hej Saltis och tack för din långa och intressanta kommentar. Ju längre kommentar desto bättre! Visst spelar ett vackert ansikte stor roll - vackra barn blir antagligen mycket uppmärksammade och älskade från det dom är små. Deras självkänsla blir alltså större redan från början, vilket gör att de har lättare att klara sig i livet. Är de dessutom begåvade inser de ganska snart att det är lätt att manipulera och charma sin omgivning.

Ett vackert yttre är säkert också en fördel för män som du påpekar. De flesta höga chefer i näringslivet eller politiker är vad man skulle kalla "snygga karlar". Gärna långa och vältränade. Titta på Bush eller Obama. Det är väl också en trend som går igen hos kvinnliga chefer. Alla mina kvinnliga chefer har t.ex. varit 1.70 cm eller över. Det kanske inte är så långt mätt med dagens ögon, men när jag var ung var de flesta av mina kompisar ungefär lika långa som jag, dvs. 1.62 cm.

Anonym sa...

geotorelxz bill consolidation loans
pay loans
loan consolidation