Snabbvisit på Öland

Öland är inte detsamma i september som i juli. Det är lika vackert förstås och Alvaret lika ödesmättat och storslaget.

Väderkvarnarna står också kvar som stumma vakter över landskapet. Havet skymtar här och där från vägen på östra sidan av ön där vi åker. Idag är det intensivt mörkblått med fräsande vita vågkammar. Det är soligt och luften är klar och frisk och det blåser en ganska kylig vind.

Men byarna ligger ganska öde så här på söndagsmorgonen. Vi möter en och annan bil och traktor på vägen. Borta är horderna av semesterfirare med sina bilar och husvagnar och restaurangerna är tillbommade med fönsterluckor. Skyltarna med ”Stängt för säsongen” är många.

Mirrpappan och Lillmirren i Kalmar

I Borgholm handlar vi lunch på ICA tillsammans med några få ölänningar, ursprungliga eller naturaliserade är osäkert.

De tittar i alla fall lite frågande på den unga familjen med den lille pojken och medföljande morföräldrar. ”Vad gör dom här så här års månntro?” tänker de nog…

Vi har tillbringat natten på Stadshotellet i Kalmar och ätit en god middag på en utmärkt restaurang, belägen i ett romantiskt källarvalv.

Eftersom akustiken var alldeles enastående därnere och Lillmirren trött och på dåligt humör tillbringade Mirrpappan största delen av kvällen utomhus med Lillmirren i vagnen. Sov gott gjorde dock alla och på morgonen satte vi kurs mot Öland för en kombinerad utflykt och sommarhustitt.

Mirrfamiljen hade på nätet spanat in tre möjliga objekt, som vi skulle åka och bese. Det första var inte ett hus, utan fem stycken. Några i mycket fint skick, några i ”behov av renovering” som det brukar stå i annonserna. Åkermark som hörde till och nästan gick ner till havet… Gräsmattor mellan husen så stora att man kunde anlägga en fotbollsplan om man skulle vilja.

Fem hus och en lada kanske blir för mycket

Mäklaren var lite bekymrad – de flesta av de presumtiva kunderna tyckte att fem hus var lite för många, talade han om. Mycket arbete…

Vidare till Byxelkrok där ett hus med gäststuga, också i behov av renovering, var till salu. Huset låg bara tio meter från sandstranden med en vidunderlig utsikt över hela Kalmarsund. Det enda kruxet var att de tio metrarna utgjordes av vägen som går från södra till norra Öland...

Även om det bara kom en motorcykel och två bilar förbi så länge vi var där, behövdes inte så stor fantasi för att föreställa sig hur trafiken skulle brusa fram, dag som natt, på sommaren. Inte så lämpligt objekt för en familj med en fjorton månaders baby…

Mirren på stranden i Byxelkrok

Synd bara att den hårt trafikerade vägen är emellan huset och stranden...

Sista objektet var ett hus i Mörbylånga. En alldeles vanlig disponentvilla, ett hus och en trädgård bort från stranden och båthamnen. Eftersom mirrfamiljen inte hade för avsikt att byta permanent bostadsort så var det inte något alternativ. Men huset var fantastiskt, byggt i början på 1900-talet med paneler och stuckatur och kakelugnar… Kalmarsund kunde man skönja från balkongen. Man kunde bara konstatera att man får mycket hus för pengarna i denna avfolkningsbygd…

Lillmirren i Mörbylånga

Ingen affär den här gången, men ett fint tillfälle att återknyta bekantskapen med ön…

Blöjbyte utomhus i Byxelkrok