tisdag 1 mars 2016

1250 - "Misty" i Sankt Laurentii kyrka

Helgen bjöd på fler kulturella inslag än Ragni Wåtz vernissag som jag berättat om här. Efter mässan i Sankt Laurentii kyrka på söndagen, inbjöd kyrkan till en Jazzbrunch i Sankt Laurentii församlingshem till det facila priset av 40 kr för lunch med kaffe och fika efteråt. Kent har tagit alla bilderna i det här inlägget (utom bilden på affischen) eftersom jag själv inte tog med mig kameran.


Bilderna går att klicka större.

En trio av ungdomar från musikgymnasiets sista årgång, The Triplets, stod för jazzunderhållningen, både i kyrkan och i församlingshemmet. Det var Hampus Torarp piano, Noa Ström trummor och Simon Engvall bas.  Jag kan inte bedöma hur skickliga trummisen och basen var - det lät helt proffsigt för min del iofs - men det är lättare att tycka något om pianisten eftersom jag själv är musiker och spelar piano.



Populärt med Jazzbrunch efter kyrkan.

Det var mycket folk i kyrkan och nästan alla följde med till församlingshemmet efteråt. Det var knappt att maten räckte eftersom man inte räknat med så många. Men kocken Tommy fixade pannkakor i flygande fläng för att tillgodose att inte någon behövde gå hungrig.


Tommy har brått med att fixa pannkakor till hungriga församlingsbor.

I mitt tycke var Hampus helt suverän - jag har mycket sällan hört en så skicklig jazzpianist live trots att han är så ung. Hans underbara och finstämda tolkning i kyrkan under nattvarden av Errol Garners Misty - en av mina favoritlåtar - rörde en gammal jazzböna till tårar.


Hampus spelar en egen tolkning av Errol Garners Misty med många vackra och intrikata ackord .

Tyvärr hade jag inte med mig kameran så jag kunde därför inte spela in de duktiga killarna. Förhoppningsvis lägger Hampus ut en egen videosnutt själv på Youtube av Misty så småningom så jag kan lägga in denna på min blogg. Tills dess får man hålla till godo med Errol Garners inspelning av sin egen komposition.



Lite rart var det när jag frågade Hampus vilka hans favoritpianister var. Han nämnde några stycken som jag inte kände till (det var ju ett tag sen jag regelbundet lyssnade på jazz) och jag berättade då att min egen favoritpianist var Oscar Peterson i synnerhet hans tolkning av All the things you are. Jag hann knappt att sätta mig vid bordet igen förrän bandet satte igång att spela just den låten. Tack snälla för den fina versionen av min favoritlåt alla kategorier!


Noa vid trummorna, Simon med sin bas och Hampus vid flygeln i församlingshemmet spelar min älsklingslåt sedan ungdomen, All the things you are.

Jag hoppas innerligt att Hampus gör allvar av sin tanke på att söka in till någon av musikhögskolorna som har jazzmusik på schemat. Vore synd om man inte fick höra mer av en sådan suverän jazzpianist som Hampus.

14 kommentarer:

Bloggblad sa...

Det var verkligen ett fint initiativ. Avspänt och glädjefyllt. Både i kyrkan och efteråt. Min turkosa väst kom med på bild också! :)

Annika sa...

Vad fint! 40 kr är ju ingenting för både mat, kaffe och bra musik! Jag kan mycket litet om jazz - dvs. inga favoritmusiker eller stilar - men tycker mycket om att gå på jazzklubb när jag får chansen. Ta en öl och lyssna på duktiga musiker (för min del känns det ofta som att ALLA jazzmusiker är jätteduktiga :) ). Jag gillar improvisationer där man liksom tappar bort sig i musiken också och som är oväntade och experimentella, så mycket vet jag iallafall! :) .
Kram.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Halva du kom också med på en bild, jag skickar över den till dig. Visste inte om du ville vara med på bloggen. I så fall kan jag uppdatera :-). Det var en väldigt trevlig eftermiddag - hoppas att det blir fler sådana med lite musik i bakgrunden.

Musikanta sa...

Annika CA:
Jag är ju uppvuxen med den här musiken och har aldrig förlikat mig med att musiken bara innehåller tre ackord, tonika, dominant och subdominant som de flesta låtar idag är uppbyggda av. Bas, trummor och piano är också en fin kombination. Nu är det mest gitarrer som hörs.
Kram tillbaka från Ingrid

Ditte sa...

Vad trevligt! Och vilken bra kombination med både jazz och brunch och till detta förmånliga pris. Extra roligt var det förstås att lyssna till dessa duktiga, unga, jazzmusiker.
Trevligt att få gå med på jazzkonsert!
Kram!

Musikanta sa...

Ditte:
Ja, kyrkan ordnar med väldigt många trevliga saker nu för tiden - inte som det var förr. Jazz är ju musiken från min ungdom så jag uppskattade brunchen extra mycket av den anledningen. Och så spelade killarna gamla örhängen från förr som man kände igen.
Kram från Ingrid

Tove Olberg sa...

Minsann Misty till nattvarden och All the things you are ...
Jazzbönan njuter när kyrkan jazzar! Jazz i kyrka är en bra kombination, riktigt trevligt!
Unga begåvningar därtill!
Kram

Musikanta sa...

Tove:
O, ja! Visst njöt jag. Skönt att höra lite finstämda ballader som omväxling mot all dunkande popmusik. Återväxten i jazzmusikbranschen är god. Jazzmusiken räknas numera som "klassisk" musik.
Kram tillbaka från Ingrid

Pettas sa...

Du är så aktiv Ingrid att en ann har svårt att hänga med! :)
Och så roligt med jazzbrunch. Jag älskar jazz jag också och efter din beskrivning av Hampus så tror jag på en framtid för den också.

Kram
Karin

Veiken sa...

Den konserten hade jag gärna velat vara med på. Det låter otroligt bra och trevligt! Kramar

Tredje året i Hjo sa...

All the things you are. Där har jag en lucka, helt klart. Erkännes utan prut.

Musikanta sa...

Hans:
På youtube finns flera fina inspelningar av denna (i mitt tycke) underbara låt. Jag valde mellan Barbra Streisand, Ella Fitzgerald och Jo Stafford och fastnade för den sista. Här är länken till den inspelningen: https://www.youtube.com/watch?v=U_yzmsiQqFA/
Även Frank Sinatra har spelat in den men den gillade jag inte särskilt mycket.
Ingrid

Anna/notonmusic sa...

Jag känner så vi igen mig i din entusiasm när man får gå på konsert, i synnerhet när ungdomar som fortfarande studerar framför musik suveränt trots sin unga ålder. Man blir glad helt enkelt och påmind om att musiken inte har nån ålder!

Musikanta sa...

Anna:
Det är nog en av de få konstarter som åldern inte betyder något alls. Lite så med måleriet också. Det är helt underbart att man kan få en så fin kontakt med en ung kille som bara går i nian!

Men jag vet ju att det aldrig var några problem när jag gick kantorskursen i Linköping 1986. Den yngsta killen var 14 år (otroligt begåvad) och jag och någon till var i 50-årsåldern. Vi hade jättekul tillsammans - åtminstone på själva kursen. Man deltog ju inte i några utsvävningar förstås på kvällarna:-).
Ha en skön helg önskar Ingrid