I år var jag så trött på min ”gedigna hemslöjdsstjärna” som hängt med i tjugo år att jag tänkte köpa en vacker röd pappersstjärna, som jag sett på IKEA i Kungens Kurva i början på december. Eftersom MM hade alltid velat ha en sådan tänkte jag att det var bäst att han var med i alla fall, så det blev inget köp den gången. När han och jag kom till IKEA i Linköping några veckor senare var alla slutsålda. Så det gäller att hänga på låset nästa år…
Min gissning att det nästan bara är kvinnor, som pyntar och donar för julen, fick jag bekräftad i artikeln. Men en ny företeelse, julmannen, har dykt upp enligt artikelförfattaren. Julmannen – han som grejar med elen och sätter upp ljusgirlander längs flaggstången och balkongerna och gnistrande renar och isbjörnar i trädgården. Döm om min förvåning när jag fick se ”mitt hus” i Mälarhöjden som header till artikeln. 
Det här huset är det tydligen fler än jag som fotograferat, och jag förmodar att ägaren inte tar illa upp eftersom hans namn finns med i artikeln i SvD...
Det var Mirren som tipsade mig om detta hus och körde ner mig dit efter en handlingsrunda på ICA för att jag skulle kunna ta ett foto. Även om jag kanske tycker att det är något överlastat kan jag inte förstå hur folk kan reta sig på sådan ljussmyckning – kanske någon miljökämpe möjligen. Vi får väl se när ägaren har installerat högtalare för att spela amerikansk julmusik vad grannarna säger då…
Uppdatering:
Bloggblad berättar i en kommentar att det var biskopinnan Aurelius som tog hit seden med julstjärna att hänga i fönstret från Tyskland på 30-talet. Det hade hon hört från säker källa.
Uppdatering:
Bloggblad berättar i en kommentar att det var biskopinnan Aurelius som tog hit seden med julstjärna att hänga i fönstret från Tyskland på 30-talet. Det hade hon hört från säker källa.
19 kommentarer:
Det finns ett ännu värre hus här i min närhet. Om det går vägen, ska jag och dottern åka en sväng. Tyvärr är det svårt att fotografera, för det finns ingenstans att stanna, huset ligger mitt i en brant backe, med kurvor både nedanför och efter backen.
Jag bojkottade stjärna länge, men så ville barnen ha en och då fick det bli en gammeldags orange pappersstjärna och den är jättefin, i synnerhet från utsidan. Kram!
Jag har haft en precis likadan adventsstjärna som du har i trä. Måste nog skaffa mig sådana igen:)
Vi har mycket värre ljusförorenade hus i vår direkta närhet än det du visar på bild. Jag tycker inte att det är vackert alls utan närmast hysteriskt. Men det är ju upp till var och en att ha det som den själv vill förstås. Miljökämparna är det inte heller något fel på i mitt tycke, tvärtom. De behövs sannerligen.
HA EN FIN JUL, MUSIKANTA!
Karin
Men kära rara, fantastiskt vackra och läckra pappersstjärnor i alla de färger finns ju i varenda varuhus och inredningsaffär. Inte behöver ni vänta ett år till! (Tycker jag, men jag får å andra sidan aaaaldrig nog av adventsbelysning och har så många stakar, stjärnor, bågar, kransar och slingor att det alltid blir tio--tolv över i källaren som inte ryms i nåt fönster. I år köpte jag två nya ... Å andra sidan pyntar jag inte mycket i övrigt, så jag förlåter mig själv denna lilla last.)
Jag lärde mig rätt nyligen att det var biskopinnan Aurelius som tog hit seden med julstjärna att hänga i fönstret. De bodde tydligen i Tyskland en period på 30-talet. Det var B-G som berättade det för mig.
Min barndoms julstjärna för fönstret var en hemslöjdsvariant i halm. Jag minns mors rynkade näsa åt pappersstjärnorna. Själv har jag minst tre olika hemslöjdarvarianter numera, halm, näver och trä, förutom nån i plåt och textil. Men pappersstjärna har jag ingen, vad det nu kan bero på. Jag har inga antipatier alls mot dem, tvärtom.
Ingen risk med nån julman med belysningsfnatt, här inte. Maken lägger nästan in veto mot ljusslingor utomhus, så elektroniker han är.
Fin trästjärna! Men jag kan också känna en dragning till de där gulröda pappersstjärnorna som mer estetiskt sparsmakade personer rynkar på näsan åt. Eller riktigt brokigt julgranspynt. Alla färger som finns och mycket rött! Stilfulla granar klädda i silver och vitt är på något sätt en självmotsägelse.
Suss:
Jag trodde inte det fanns något värre eller kanske bättre, vilket man nu vill.
Det blir en orange eller röd pappstjärna nästa år, lite på det!
Kram tillbaka!
Pettaskarin:
Jag hade tänkt mig att skriva något annat än "miljökämpar" som har med miljö att göra, men tänkte att jag då kanske trampar någon på tårna, :-)! Har aldrig sagt att det är några fel på sådana, bara att dessa kanske reagerar mer än vi andra på sådant slöseri med energi...
Ha en skön jul själv och kram från Ingrid, som bara firar julafton i kyrkan i år. Kanske lite grönkål och köttbullar och rödbetssallad också.
Miss Gillette:
Du vet inte vad du talar om. I alla affärer där jag har frågat (3 st.) har de plockat undan alla adventsstjärnor eller har slut på dem. Har jag tur kanske de plockar fram dem igen till rean efter jul!
Hälsa dina små flickor från Ingrid, som lider av en förkylning svår, men som inte grät så mången tår.
Bloggblad:
Jag ska uppdatera bloggen i morgon när jag har återhämtat mig något mer. Har legat halva dagen med migrän och sovit p.g.a. min sinuit. Din saltkur hjälper lite för stunden i alla fall.
Olgakatt:
Tänk vilken inverkan mammor kan ha. Jag förstår att din mamma inte heller tyckte att det var comme il faut med pappersstjärnor, även om hon inte dömde ut dem helt som min mamma gjorde.
Här finns heller ingen julman med belysningsfnatt, inte med någon särskild fnatt f.ö. när det gäller julpynt. Frågade honom idag om han ville att jag skulle pynta lite till jul.
-Hur då, frågade han.
-Sätta fram lite tomtar här och där, sa jag.
-Det här räcker väl, sa han, och visade på adventsstaken och adventsstjärnorna.
Så får det bli, det blir jul ändå.
Karin E:
Om jag nu någon gång skulle ha någon gran, skulle den ha glitter, flaggor och julgranskarameller precis som när jag var liten. Jag tycker synd om minimalistiska granar, i synnerhet om det hänger blå ljusgirlander i dem.
De där estetiskt sparsmakade personerna trodde jag nog mest tillhörde en tidigare generation än jag själv. Men det finns väl sådana personer nu också, de som inte har gardiner eller mattor i sina hem. Inte ens krukväxter i gallerkrukor från Rörstrand...
Jag tycker din stjärna är sååå vacker - men kanske därför att mor hade en liknande - i mitt barndomshem skulle det också vara hemslöjd!!
Ljushuset ser för all del kul ut, men inte kan man säga att det är vackert precis. Tur att man får göra som man vill.
musikanta: :-) Jag vet naturligtvis inte hur det är i din del av världen, men här lider butikerna då ingen brist på pappstjärnor i nån som helst kulör.
Å andra sidan är det ju som det kloka ordstävet säger. Gör inte idag vad du kan skjuta upp till nästa år -- du ska ha nåt att göra då också!
Kolla in min blogg, gårdagens inlägg, där har jag pyntade julhus från Reston. I jämförelse med dem är huset på bilden en västanfläkt ;-)
FÖ är det kvinnorna som bär julen. Utan kvinnor, ingen jul.
Så är det.
OM det har jag skrivit idag :-)
Kram!!
Eleonora:
Det där med hemslöjd, som var så populärt förr nu är nästan helt borta. Kanske för att det var så dyrt. Finns bara kvar en hemslöjdsaffär i Linkping, ingen i Norrköping längre. Jag juljobbade i en sådan affär när jag var tonåring, så jag lärde mig lite.
Man måste i alla säga att huset lyser upp i decembermörkret :-) !
Kramar från vännen Ingrid
Miss Gillette:
Det gör att Mirren och jag (om jag lever då) tar oss en extra sväng till IKEA i Kungens kurva 5 minuters resa med bil från där Mirren bor, i slutet av november. Någonting att se fram emot...
Ha det gott och hälsa dina små tjejer!
Annika:
Ska genast in och läsa i din blogg. Spännande!
Kram tillbaka!
Skicka en kommentar