torsdag 26 februari 2015

1079 Katrine Helmersson och Abdoulaye Konaté på Norrköpings Konstmuseum

Eftersom vi är med i Konstmuseets Vänner blir vi varje termin bland annat inbjudna till en mingelafton med visning av den pågående utställningen. Just nu är det Katrine Helmerssons skulpturer och Abdoulaye Konatés textilkonst som visas, Jag hade läst lite om utställningen i tidningen och hade inte så stora förväntningar men blev glatt överraskad.


Jag tycker att den här tavlan säger mycket om konstnärerna - mer än vad man kan läsa på nätet i alla fall. Jag själv hade aldrig hört talas om någon av dem före utställningen. (Bilderna går att klicka större.)

Det var en ofantlig skillnad att se konstverken i verkligheten än på bild. Vår förtjusande och kunniga guide gjorde väl sitt till också att kvällen blev så lyckad.

 
Här berättar vår guide att dessa fallossymboler placerades ut i bokskogen i Wanås.  Hon, liksom alla vi andra, tyckte att de liknade hattifnattarna hos Tove Jansson, men de saknar ögon förståeligt nog. Fotot i bakgrunden är från Wanås. Kent tog bilden.


Bronsskulptur - Ariadnes röda tråd. Från början gjorde Helmersson den i lera. Hon gjorde som barn brukar göra, rullade leran till långa längder som hon la på varandra och byggde upp konstverket med. Samma teknik använder hon i många andra skulpturer. Vi var över 60 personer som hade mött upp denna kväll.


Här ser man hur hon använder samma teknik i den textila skulpturen fast med snoddar av tyg. Tyget är färgat i Abdoulaye Konatés ateljé i Mali och återkommer även i hans konst. 


Här berättar vår guide om den fantastiska sju meter långa gobelängen - ett konstverk av Konaté. Skulpturerna i bakgrunden av Helmersson. Kent tog bilden.


Konatés triptyk som består av tusentals små infärgade lappar. I Malis sagoskatt förekommer ofta en pärlhöna och det är pärlhönans vackra färger som Konaté försökt avbilda. Korset, makten och moskén som symboler för världen omkring oss. 


Pärlhöna - bilden från nätet.


Ytterligare exempel på hans textilkonst.


Ännu ett exempel. Här kan man se samma tyg som Helmersson använt i sin textilskulptur ovan i mannens övre halva.

Vad som gjorde kvällen till den roligaste på länge var att jag träffade min gamla barndomsvän Agneta - känd konstprofil i Norrköping. Hennes trevliga väninna Ingrid gjorde oss sällskap. Vi pratade om gamla minnen och annat tills vi nästan blev utkörda från caféet, där vi fått snacks och ett glas vin efter visningen. Kent är det förstås som tagit bilden på oss.


Mycket att diskutera. Agneta i mitten och väninnan Ingrid till höger.

10 kommentarer:

Veiken sa...

Jag blir alltid imponerad när jag ser vad man kan göra med sina händer, teknik och fantasi. Jag förstår att det var en fin kväll! Kram

Hanneles bokparadis sa...

fallossymboler ser ut som Tove Janssons Hattifnattar ♥

Geddfish ♥ sa...

Härliga bilder, tack för att jag fick vara med och titta!
Ha en fin fredag, kram Gerd

Musikanta sa...

Veiken:
Det stämmer det där med händerna. Hon hade sina fingrar (spår efter alltså :-) med lite överallt i sina brons- och lerskulpturer. Hon var mycket influerad av Afrika och Indien berättade guiden.
Kram tillbaka

Musikanta sa...

Hannele:
Ja, det var det första jag också tänkte på. Guiden berättade att de vanvördigt kallade dessa figurer för just hattifnattar när de placerade ut dem i muséet. Men de var ganska lika det som de skulle föreställa när man gick lite närmare :-)...

Musikanta sa...

Gerd:
Jag bjuder så gärna på det! Ha en skön helg önskar Ingrid
Kram

olgakatt sa...

Hattifnattarna - eller tissemænnerne, som min danska väninna kallade dem - minns jag tydligt från Wanås fastän det är många år sedan de fanns där i skogen! Många av konstverken som ställts ut där får en speciell effekt av miljön.
Den afrikanska textilkonsten ser helt fantastisk ut!
Tack för att du delade med dig!

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag är säker på att tissemaennerne gjorde sig alldeles utmärkt därute bland bokarna. Synd att inte fotot var i färg.
Det var en mycket spännande utställning - roligt att du hängde med på den.

Anna/notonmusic sa...

Vilka konstverk! Och vad roligt att ha en guide som kan berätta, konsten brukar få ett ytterligare perspektiv då! Även om det är roligt att bara betrakta fritt också! Förstår att du kände dig nöjd med dagen. Den slutade ju väldigt trevligt också :-)

Musikanta sa...

Anna:
Ja, det var spännande konstverk som gjorde sig mycket bättre i verkligheten än i tidningsreportaget. Konatés textilkonst var oerhört imponerande tyckte jag.
De här konstträffarna slutar alltid med mingel och ett glas vin för den som vill ha det och ett glas alkoholfritt vin för den som vill ha det.

Jag vill lova dig att ljudvolymen är och var mycket hög eftersom det är mycket bra akustik på muséet. Det är ofta mindre konserter där.
Kram från Ingrid.