fredag 29 april 2016

1270 Tips med gamla spetsar

I en av lådorna i det kombinerade sy- och lekrummet har det sedan ungefär 60 år tillbaka legat fyra rullar med handvirkade spetsar i lagom längd för att sy på ett lakan. Det var min mormor som hade virkat dem för att jag skulle ha lakanen till min brudutstyrsel en gång i tiden. Då var inte påslakanen uppfunna än och lakan sydde man själv och sydde dit spetsband på överlakanet.


Mormors spetsar - två rullar vardera à 1,5 m. (Bilderna går att klicka större.)

Det var väl tänkt att jag själv skulle göra jobbet men som så mycket annat här i livet blev det aldrig av. Spetsarna har sedan dess legat i diverse lådor och flyttat med åtminstone elva gånger sedan jag gifte mig första gången. Jag har tittat på dem ibland och tänkt att de var vackra och att min mormor var väldigt duktig. Det finns inte ett enda litet fel på någon av dem och kanterna är perfekt jämna och exakt lika breda överallt.

För några veckor sedan kom paketet med jeanstunikan som jag beställt på postorder från Åshild - ett utmärkt postorderföretag för oss som är lite rundnätta - hette så förr i alla fall. Den passade perfekt men jag tyckte den var lite intetsägande utan några som helst utsmyckningar. Då kom jag att tänka på när Mirren klippte vingar  av gamla farmors virkade duk till Clarissa som skulle vara svan på Lilla Akademiens dansuppvisning häromsistens.


Jeanstunikan före...

Äntligen fick jag användning för mina gamla spetsar och sydde dit två av dem på den nya jeanstunikan runt ärmarna och fållen nertill. Det räckte precis och jag tycker själv att det blev riktigt bra. Nu är bara frågan vad jag ska göra med de andra spetsarna Men de får väl ligga ett tag till i lådan så kanske det ger sig.  


... och efter

17 kommentarer:

Pettas sa...

Så fint det blev med spetsen på tunikan.
Jag har en hel del handvirkade spetsar jag också som bara ligger ....nu gav du mig en bra idé.
Tack för det Ingrid!

Kram
Karin

Bloggblad sa...

Det blev riktigt snyggt! Personligt och somrigt. Du kommer säker att få mycket användning för den,

Jag fick ett ryck som ung och virkade en bred spets med tunn nål och tunt vitt garn. Men efter ca 30 cm tröttnade jag. Den har också legat och stirrat på mig i en sällan öppnad låda, och i alla år medan jag sydde mina kläder funderade jag på isättning i en ringning eller så, men det blev aldrig av.

Annika sa...

Jättefint! Och så med vita byxor eller tights och blåklintskrans - blir ju helt perfekt till midsommar :)
Vi hade också många såna där rullar med spets som man inte visste vad i himlens namn man skulle göra av den. Nu har den nog försvunnit någonstans i alla flyttar....eller så ligger den fortfarande hemma hos mamma och pappa?

Hursomhelst, jag gillar verkligen hur du pimpade tunikan.
Kram

Musikanta sa...

PettasKarin:
Jag tror att min mormor hade tyckt att det var roligt att de kommit till användning. Några år efter kom ju påslakanen och då ville man inte ha de gamla vita lakanen längre där man inte kunde stoppa in täcket.
Kram tillbaka

Musikanta sa...

Bloggblad:
30 cm är inte så långt. Det gick åt nästan 3 m till tunikan! Jag fick ju idén när Åsa klippte sönder den virkade duken till vingar åt Lissan.

Musikanta sa...

Annika CA:
Tack för tipset med vita långbyxor och blåklintskrans till midsommar :-)! Vet inte om blåklinten blommar till midsommar förstås. Den brukar komma samtidigt med att vetet eller vad det är har vuxit upp.
Jag är säker på att spetsrullarna ligger hemma hos dina föräldrar - sånt kastar man ju inte! Roligt att du gillade tunikan.
Kram tillbaka

olgakatt sa...

Jag är litet ambivalent till att klippa i sånt som andra lagt ner sin själ i även om det är länge sedan. Men jag gör det ibland, jag också. Hellre använda än att det kastas bort vilket nog är rätt vanligt. Jag ser på olika second hand-ställen hur litet fantastiska handarbeten värderas till. Jag köpte på Röda Korset för 10 kr (sic!) en en underbar liten knypplad duk i supertunt lingarn som måste ha tagit många veckor att åstadkomma. Men jag blir så glad varje gång jag ser den där den ligger på mitt piano!

olgakatt sa...

PS. Din tunika blev hur fin som helst!

Eleonora sa...

Du har verkligen piffat upp den något intetsägande jeansskjortan! Du kommer att älska att ha den på dig.
Kram kram
Eleonora

Tredje året i Hjo sa...

Snyggt, helt klart! Låt spetsarna ligga till sig.
Trevlig Valborg!

Veiken sa...

Otroligt vilken skillnad det blev.Nu ler din mormor i sin himmel. Mycket nöjd med sitt barnbarn! Kramar

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag har också många virkade dukar i en låda i garderoben som jag tittar på ibland. Där finns även vackra broderade dukar som jag aldrig använder. Men de får väl ligga där så länge jag lever - kanske det blir en renässans med virkade och broderade dukar i framtiden när ingen varken kan knyppla, virka eller brodera längre. Men hade inte Mirren klippt sönder farmors duk hade jag aldrig kommit på idén med spetsen. Roligt att du gillade den "nya" tunikan!
Ingrid som önskar dig en skön första maj.

Musikanta sa...

Eleonora:
Jag får väl hoppas det, haha. Å andra sidan kommer jag väl att tänka på min gamla mormor varje gång jag använder den.
Kramar från Ingrid

Musikanta sa...

Hans:
Kent föreslog att jag skulle måla guldfärg på den återstående och sätta den på en svart klänning. Men jag tror inte det skulle hålla i tvätten...
Ingrid

Musikanta sa...

Veiken:
Jag hoppas det! Jag kommer i alla fall inte att glömma henne så länge tunikan finns kvar :-).
Kramar tillbaka

Klimakteriehäxan sa...

Jag har metervis med handvirkade spetsar ... en bred har jag t o m virkat själv. En annan med hjärtan satte jag på ett bebislakan. Men vad göra med resten? Finns knypplat också!

Musikanta sa...

Aina:
Du kan ju alltid ta foto av dem och skriva ett inlägg och be om förslag. Kunde vara kul - säkert många som skulle nappa!
Ingrid