Anna och Jörgen har ett hus därnere sedan ett par år tillbaka. De har många projekt på gång och det senaste är en takterrass. Det var därför vi möttes av den här synen när vi kom dit sent på lördagskvällen från flygplatsen i Bezier. Fotot är dock taget morgonen därpå.
Trots att gatan är smal gick det att komma förbi med bil. (Bilderna går att klicka större.)
Vädret var gråmulet denna söndagsmorgon men med en behaglig temperatur på ca 15 grader. Det var svårt att tänka sig att floden hade svämmat över för tre veckor sedan och bland annat spolat bort parkerade bilar som stod på strandparkeringen.
Vattnet i floden Aude är nu tillbaka i normalläge.
Här steg vattnet upp till dörren på det gula huset i mitten...
...och till 6-metersstrecket som pilen visar.
En av bilarna som spolades ner i vattnet och som blev kvar.
Efter att vi promenerat en stund blev det ljusare och på eftermiddagen strålade solen från en klarblå himmel.
Gänget på bron varifrån några av ovanstående foton är tagna. Från vänster Jörgen, Anna och Kent. Hela den gamla delen av staden är upplyst av liknande gatlyktor som den som syns på bilden.
Innan vi går hemåt igen passar vi på att vila oss en stund vid caféet på hörnet.
Solen har kommit fram och lyser upp Saint Martinkyrkan.
Ny strålar solen och granntanten har flyttat ut sin stol på gatan.
Efter att vi ätit vår lunch hemma i köket hos Anna och Jörgen tog vi igen oss på takterrassen som är under uppbyggnad. Det kommer att bli ett trädäck som golv och Jörgen ska snickra ihop några stora lådor att ha blommor och gröna växter i så småningom. Jag föredrog att sitta i skuggan eftersom det blev väldigt varmt när solen kom fram.
Svårt nu att tänka att det är i slutet av oktober och inte mitt i sommaren.
6 kommentarer:
Ser väldans trevligt ut!
Aina:
Det var det också :-).
Ingrid
Ni har alltid fint o gott på denna heliga plats
Härligt att ha ett hus i Frankrike att hälsa på och det blir ju ännu bättre om det ingår en dotter med familj!
Kul att läsa om er resa och även tidigare inlägg.
Jag har bloggpausat lite, så nu har jag mycket läsning att ta igen.
Eleonora:
Visst är det så! :-).
Kram från vännen Ingrid
Karin:
Jag träffar inte min äldsta dotter så ofta så därför är det roligt att kunna vara tillsammans då och då lite längre tid.
Jag har saknat dig på bloggen men man behöver en paus emellanåt. Jag känner likadant ibland.
Ingrid
Skicka en kommentar