Bilderna går att klicka större. (Mirren tog bilden).
Det blev ännu en överraskning när jag kom upp på fredagen. Nämligen biljetter till en Nyårskonsert på Konserthuset med Schönbrunns Slottsfilharmoniker från Wien. Biljetterna dök upp på abonnemanget samma dag jag kom fram och jag blev naturligtvis glad över att få chansen att lyssna till en nyårskonsert live. Repertoaren utlovades att bli densamma som den wienerkonsert man kan lyssna till på Nyårsdagen i TV.
Mirren bjöd på te och god kaka i pausen.
Halva nöjet på konserten var att titta på den fantastiska dirigenten, Mika Eichenholz, som med hela kroppen levde sig in i musiken och som hade orkestern helt i sin hand. Det blev en kavalkad av wienermusik, valser och även musik från operetten Läderlappen av Offenbach. Här sjöng sopranen Milena Arsovska och barytängen Michael Havlicek kända och älskade melodier från operetten. Milena var dessutom vacker som en fotomodell och excellerade i flera vackra kreationer.
Sopranen Milena Arsovska.
Vi fick också lyssna till en fenomenal flöjtist, musiker i orkestern.
Här visar några av musikerna i orkestern att de både kan sjunga och showa. (Mirren tog bilden.)
På lördagseftermiddagen var det då dags för musikalen Ghost för Mirren, Casimir och mig. Meningen var att Caspar också skulle varit med men han hade blivit medbjuden till Romme över helgen för att åka skidor med en klasskamrat och hans familj och valet var inte svårt för honom.
Som synes är det fullsatt, både på läktarna och parketten.
Extra roligt för mig var att det var Peter Johansson som hade huvudrollen som Sam. Peter och Mirren har varit klasskamrater på högstadiet i Söderköping. De fick var sitt stipendium i musik när de slutade nian. Peter har jag träffat honom många gånger tidigare i olika musikaliska sammanhang. Han, tillsammans med sina kusiner i gruppen Cousins, öppnade flera år i rad Farledsveckan i Skällviks kyrka där jag var kantor under många år.
En stor upplevelse för mig var scenografin i Ghost. Den var helt fantastisk. Ljudet dock lite för högt för min smak. Men artisterna var helt suveräna, både dansare, sångare och sångerskor. (Mirren tog bilden.)
Under Farledsveckan då hade vi fem musikgudstjänster med olika inslag, oftast med lokala artister. De gånger Cousins uppträdde var det fullt i kyrkan. Sen har jag kompat Peter några gånger när han sjungit på begravningar. Han var duktig redan som tonåring, sjöng och kompade sig själv på gitarr. Jag kan bara konstatera att han har utvecklats till en lysande artist och önska honom all lycka för framtiden. Kanske blir det Broadway nästa gång?
Applådtack. Gladys del Pilar med röd dräkt i mitten gjorde en stor och bejublad roll som spådamen.
Sam med sin älskade Molly tackar för applåderna.
6 kommentarer:
Ghost skulle jag gärna vilja se...har bara sett filmen. Kram
Vad härligt med alla era musikaliska kontakter och upplevelser! Ghost kunde kanske vara något för de äldre barnbarnen.
Gunnel:
Visste inte att den är en film också. Ser den gärna om den kommer på TV någon gång. Då kan jag ju sätta ner ljudet lite också :-)…
Kram tillbaka
Karin:
Den är nog alldeles perfekt för äldre barn. Mycket action och hög, svängig musik :-). Jag tror nog du också skulle ha en högtidsstund med tanke på dekoren som var helt fantastisk. Min a bilder visar ju inte hur omväxlande den var.
Ingrid
Det är inte klokt vad du få vars med om mycket trevligt genom din söta Mirren!
Så fina bilder du kan lägga med också
Det är en fröjd att läsa dina inlägg!
Tack min fina - kram💕
Eleonora:
Ja, det är roligt att få vara med om så mycket trevligt när jag hälsar på henne och barnen. Här hemma händer det ju inte så mycket. Jag blev så glad över din uppskattande kommentar - den inspirerar till nya inlägg.
Varm kram tillbaka från vännen Ingrid
Skicka en kommentar