Det var ganska längesen jag hade någon utställning och tavlorna som jag målat samlar sig på hög. Jag har också tröttnat på de flesta men nänns inte slänga dem. Då kom jag att tänka på att Oscar, vid något tillfälle, när Kalles familj var hemma på besök, sagt att han gillade en av mina tavlor. Ett utmärkt tillfälle att bli av med den tänkte jag och samtidig bjuda på lunch. Oscar är son till Anne-Sofie som är min son Kalles sambo.
Det var den här tavlan som Oscar gillade. (Bilderna går att klicka större.)
Jag ringde därför Kalle och frågade om han, Anne-Sofie och Oscar kunde komma hit, äta lunch och samtidigt hämta tavlan. Anne-Sofie har jag inte träffat på väldigt länge på grund av pandemin så det var extra roligt att hon ville följa med.
Kalle frågade också om han kunde hjälpa oss med något och jag tänkte att det kunde vara bra att få hjälp med att rensa öppningarna till hängrännorna på taket. Jag får ångest bara av att tänka på att Kent skulle klättra dit upp.
Från vänster Oscar, jag, Anne-Sofie och Kalle. Vi väntar på att lasagnen ska bli varm.
Efter att vi ätit lasagnen (vegetarisk förstås som jag gjort dagen innan) gjorde gossarna sig redo att ta sig an uppgiften. Det var välbehövligt eftersom alla öppningarna på taket var helt igentäppta av löv. När Kalle väl hade tagit sig upp dit följde (trots mina protester) Kent också efter. Oscar avdelades att stå nedanför och hålla i stegen. Allt gick galant och både Kalle och Kent kom ner till marken igen utan några incidenter.
Inga problem för Kent att ta sig upp på taket. Men skönt att veta att Kalle var däruppe och tog emot honom.
Efter att takrensningen var klar serverades kaffe med nybakta jordgubbsgrottor, som också uppskattades. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge förrän vi ses igen.
Glad över sällskapet, att vi fick hjälp med hängrännorna på taket och att lasagnen blev lyckad var jag!.
18 kommentarer:
Så härligt med kärt besök.
Du får inte kasta din fina tavlor.
Der var jag Marie som kommenterade
Så trevligt det låter och så bra att ni fick hjälp med att rensa hängrännorna. Hoppas att tavlan kommer att få en hedersplats.
Kram, Ingrid
Haha! Hos oss är det gubben som klättrar på tak om det behövs. Sonen får höjdskräck bara av att se en stege. Länge sedan jag såg Kalle!
Snacka om att kombinera nytta med nöje, eller kanske tvärtom;-)
Förstår att du var lite rädd om Kent där. Själv skulle jag aldrig våga mig upp på "hög höjd" på en stege, balansen du vet...
Å Oscar har verkligen god smak. Tavlan är helt fantastisk. Gissar att killen är superglad över den fina tavlan, det skulle jag vara:-)
Marie:
Nej, det blir nog svårt eftersom Kent sparar på allt.
Kram
Ingrid
Ingrid:
Ja. även om Kent gav sig upp på taket var jag ju inte ensam med honom. Oscar blev väldigt glad över tavlan så den får säkert hänga på en bra plats hemma hos honom.
Kram tillbaka från Ingrid
Bloggblad:
Även om Kent ville ge sig upp på taket själv är jag livrädd. Men han är smidigare än vad man kan tro. Men det är inte säkert att det hade blivit av alls om inte jag hade satt igång det hela, haha.
BP:
Ja, jag slog verkligen två flugor i en smäll där :-). Inte nog med att jag också har problem med balansen, jag kan inte gå ut på en balkong som sticker ut från väggen utan något under. Jag klarar inte heller av att sitta på första raden på balkongen på teatern t.ex. Det räcker t.om. att jag får se ett foto från någon avgrund för att det ska ila i benen på mig!
Gulle dej som är så uppmuntrande när det gäller mitt måleri.
Ha en skön vecka önskar
Ingrid
Så där fiffig får man lov att vara som du var. Slog flera flugor i samma smäll, fick kärt besök och kunde överlämna en finfin gåva! Kloka du Ingrid!
Ha det gott-kram!
Äventyret framtiden;
Ja, jag var väldigt lättad eftersom jag hade gått och funderat på det där med taket länge och inte vågat ta upp det med Kent. (Han skulle omedelbart gett sig upp på taket i så fall.) Det var kanske någon sorts telepati mellan mig och sonen när han frågade om han kunde hjälpa oss med något samtidigt som han skulle hämta tavlan. :-).
Kram tillbaka från Ingrid
Vilken fin hjälp du fick o dessutom trevligt lunchbrsök/eleonora
Kerstin:
Ja, vi hade mycket att prata om. Fem timmar gick fort :-)!
Kramar från Ingrid
Vilken trevlig dag.
Bra hjälp och vem vill inte ha denna tavla?!
Ha det fint!
Lena i Wales:
Tack för uppmuntrande kommentar.
Ha det gott själv!
Ingrid
Den där tavlan är ju så fin! Det ser ut som akryl och nu när jag har testat det vet jag hur svårt det är att få till sådana där mjuka övergångar som du har i havet och himlen. Fint ljus också över den där havsviken. Han har god konstsmak, Oskar!
Karin:
Tack snälla du för rar och uppmuntrande kommentar! Javisst är det akryl. Det är roligt att få ge bort en tavla till någon som man vet uppskattar den. Han blev glad i alla fall.
Ingrid som önskar dig en fin fortsättning på Allhelgonahelgen.
Skicka en kommentar