söndag 23 juni 2024

2002 Å-art längs Å-promenaden.

Även i år har konstnärerna i konstnärsgruppen Bland-Art roat sig med att smycka ut Storån i Söderköping med diverse alster. Eftersom det var en härlig sommardag i torsdags bestämde vi oss, Kent och jag, för att åka in till vår lilla stad och promenera längs ån och kika på konstverken. 


 Årets affisch. (Bilderna går att klicka större.)

Det är fem år sedan under pandemin som Å-art startades. Om det är konstverk eller inte är det delade meningar. Somliga tycker att de förfular stadsbilden men de flesta tycker att det är en rolig grej. Jag hör till det sistnämnda lägret. För turisterna är det också kul och framför allt annorlunda.. 

Den här eftermiddagen är det ganska folktomt i stan som synes. Det blåser en kraftig vind så jag är lite rädd för att de fina blomsterbollarna över Storgatan ska blåsa ner. Jag håller mig därför så långt utmed väggarna till husen jag kan. 

Kent på plats på bron för att fotografera konstverken i ån.


Lars Malms sex nilkrokodiler simmar fritt i ån. 

Det lilla tåget gör en av sina sista rundturer eftersom det är sålt och ska ha sin hemvist i Kvarsebo utanför Norrköping i fortsättningen.

Det gäller att komma ihåg att dra åt bromsen på rullan så att den inte försvinner ner i ån.

Jag är så tacksam för rollatorn då jag har svårt att gå utanför huset utan stöd numera. Dessutom är det mycket lättare att fotografera jämfört med när jag gick med stavar. Man behöver inte ha handväskan på armen heller utan kan stoppa den i korgen. Liksom en hel del annat. Det är bara att acceptera att man har blivit så gammal att man behöver en rollator och inte skämmas för det. 

Mina ben är det inget större fel på utan det är balansen som är i oordning. Konstigt att tänka tillbaka på tiden när jag kunde stå på ett ben på skridskon och göra hopp i luften. Och på allt annat som man kunde göra då, åka skidor, cykla och gå balansgång på bommen i gympasalen.

Kerstin Danielssons "Floating Moods" flyter på markisoleringsskivor. Det är olika känslor som är inramade i plexiglas.

Längst till vänster på bilden ses Ola Niklassons "Monstret i den bruna ån" - ett barndomsminne från en skräckfilm. Flygplanen till höger är gjorda av  Ohla Söderlund  och är i plåt. Mika Liffners "Å-liljor" syns i mitten.

Det är blå maneter som flyter här i ån, virkade av plastremsor av Lena Neander.

Under spången hänger det sista konstverket - ett hjärta som symboliserar kärleken. Det dansar runt i vinden. Anette Berglund är upphovskvinnan och kallar det helt enkelt för "Love". Mitt livs kärlek står bredvid.


Det är väldigt varmt trots att jag bara har en tunn blus på mig och jag är glad över att få bege mig hem igen. 

3 kommentarer:

BP sa...

Det inlägget är helt i min smak. Söderköping och Å-art är speciellt. Inte så stort som till exempel i Örebro men det är liksom mera "intimt" i lilla Söderköping.
Så kul att du delar med dig!
Ja du, det där med balansen vågar jag inte tänka på. Eller fel, den tänker jag på dagligen, då jag har flera (kvinnliga) kompisar och bloggvänner som brutit både det ena och det andra det senaste månaderna.
Stavar är opraktiska, speciellt om man har en blogg och vill fota. Rollatorer är så himla otympliga och stora, och jag tror inte att jag får dom in i min lilla bil. Men jag funderar också på nåt hjälpmedel...

Musikanta sa...

BP:
Min rollator (som jag köpt själv) är mycket lätt både att både köra och att manövrera. Väldigt enkel också att lägga ihop i bilen. Vi har ingen särskilt stor bil och ändå är det mycket plats över när vi har lagt in den. Det fanns många rollatorer i affären och jag kunde välja ut den som var lättast. Den här gillade jag också eftersom den har en korg där man kan stoppa saker i.

Jag köpte också en liten rollator med bricka som jag kan ha hemma. Den snurrar på en ettöring (som man sa förr). Vårt hus är enplans och stort och jag använder den när jag går från ena änden till den andra. Och när jag har något att bära på. Inga som helst problem med trösklarna heller.

Jag har sett att den finns en stor hjälpmedelsaffär på Kungsgatan i Stockholm. Du kan ju gå dit och titta och få lite tips om hjälpmedel och prova utan att för den skull behöva köpa något.
Ingrid som önskar dig en skön fortsättning på veckan.

Lena i Wales sa...

Oh, vilket trevligt evenemang. Som både drar turister till stadens olika verksamheter och får folk att röra på sig.
Tråkigt med din balans. Rullatorn är ett bra hjälpmedel.
Fina bilder både av konsten och staden.
Önskar dig en fin helg.