Drothems kyrka ligger inbäddad i försommargrönskan och speglar sig i Storån. En gång var den klosterkyrka för Fransicanermunkarna eller Gråbröderna som de också kallades.
Utsikt från Storån över Drothemskvarteren och Klosterkvarn.
Drothemskvarteren bakom kyrkan är mycket gamla och ett populärt område att bo i. Många av de gamla husen är pietetsfullt bevarade och restaurerade.
Rådhustorget med det lilla rådhuset i bakgrunden.
Här hittar man också systembolaget.
Det är längesen man sålde kött och fläsk här. I stället finns här en presentbutik.
Det är svårt att tänka sig att det här vid kajen låg stora skepp under 1600-talet. I bakgrunden det anrika stadshotellet som numera innehåller bostäder.
Söderköpings senaste arkitektoniska skapelse. En silo som är ombyggd till bostäder med utsökt läge vid kanalen. Vackert eller...?
På väg upp till Göta Kanal går vi genom Forsemanska gården. Vid det lilla huset, som nu är café, band man hästarna förr i världen när man var på besök i stan.
Här är också populärt att bo - nära kanalen...
Fortsättning följer så småningom.
7 kommentarer:
Vi bor ju i rena idyllen!
Min svärfar föddes i det ljusa huset till vänster där vid gamla Stadshotellet. Det byggdes 1900 och då flyttade hans föräldrar in som nygifta. När hans bror dog -81 var det den enda lägenheten som inte var renoverade, den var som ett museum...
Ja, silon är jätteläcker! Det syns dock inte på bilden hur väl/illa den smälter in i miljön. Det ska jag givetvis kontrollera snarast. ;-)
Skämt åsido: hur gammalt är bygget? Stod det där för två år sen när jag var i Sörping, höggravid, på årets varmaste dag?
Söderköping är verkligen en svensk idyll! Vill man marknadsföra Sverige är det bara att ta lite foton där.
Vet inte riktigt vad jag tycker om den där silon. Det syns att de har försökt få det moderna att smälta in i det gamla, men jag vet inte riktigt om jag tycker att de har lyckats. Vad har de använt för material, mer än glas? Njä, jag är nog tveksam. Men så kan jag vara väldigt konservativ när det gäller så idylliska miljöer. Så jag kanske har fel. Kanske gör sig bättre i verkligheten.
Bloggblad:
Visst är det en idyll - i alla fall på sommaren. Ska titta lite mer noga på huset där din svärfar föddes nästa gång jag går förbi.
Miss G.:
Jag tror inte ombyggnaden av silon var färdig när du var där sist.
Marianne och Miss G:
Det sägs att lägenheterna är jättefina och att de som bor där trivs väldigt bra - tacka för det när de bor som de gör fem meter från kanalen.
Själv tycker jag byggnaden är anskrämlig - i synnerhet med det extra huset på toppen. Så snart man får syn på Söderköping när man kommer i backen norrifrån, sticker det lilla topphuset upp ovanför alla träd och kyrkspiror och förstör topografin helt och hållet.
MM. säger att jag inte ska reta mig men jag kan inte låta bli! Man kan ju inte gärna påstå att det smälter in i miljön heller.
En sådan underbar plats. Har rest igenom Söderköping en gång, men det var länge sedan och jag minns nog egentligen inte något av det.
Fina bilder har du tagit och det var en finfin promenad jag fick göra med dig. Ha det gott vännen.
KramKram
Jodå, för två år sen fanns den! En av mina körtjejer bodde där - flyttade därifrån förra sommaren och då hade hon åtminstone bott där i två år.
Miss G.:
Jag har inte så bra reda på mig som Bloggblad - hänvisar till hennes kommentar.
Eleonora:
Du får snart gå med mig på en promenad till. Jag hann ju bara till gatan som går upp till kanalen.
Söderköping är inte riktigt lika underbart på vintern som det är på sommaren och med så strålande väder som det var i lördags.
Bloggblad:
Det är bra att du tittar in och rättar mig när jag har fel. När tror du detta monsterhus var färdigt då?
Skicka en kommentar