tisdag 16 december 2008

Bifrosts jubileumsfest och Nobelmiddagen

Tittade in som hastigast på nätet på Nobelfesten eftersom jag inte hade tid att titta på den på TV när det begav sig. Efter jubileumsmiddagen för precis en vecka sedan var jag glad att jag inte var bjuden till Nobelmiddagen. Hade inte orkat! Tänk att tvingas sitta still 4-5 timmar mellan samma gubbar och konversera, kanske på engelska eller franska t.o.m.! Och försöka vara intelligent och väldisciplinerad. Jag som varken är det ena eller andra och dessutom lomhörd …

Jag beundrar verkligen vårt kungahus som kan sitta där och se intresserade ut med ett ständigt småleende på läpparna. Inte kungen förstås. Han ser aldrig särskilt glad ut där han sitter mellan två ”murklor”, som en nobelpristagare vanvördigt hade uttryckt det för några år sedan. Att han inte ville sitta bredvid…

Kommentaren från modedesignern vadhonnuhette om drottningen var helt obetalbar. Hon påpekade att Silvia hade en "något större” klänning nu än 1976, när hon gifte sig. Som om det hade varit något väldigt märkligt efter tre barn och vid snart 65 års ålder. Det märkliga i det hela, tycker jag, är att den bara var ”något” större…

Vår egen show blev mycket lyckad och säkert roligare än den på Nobelfesten. Magistern och eleven i Swing it Magistern gjorde stor succé liksom Fritiof och Carmencita. Balettflickorna drog också ner stora applåder i det avslutande numret On the Sunny Side of the street.

On the Sunny side of the Street

Jag hade också fler uppgifter denna kväll än att ackompanjera kören. Det var som i forna tider när jag var restaurangpianist i Lund under en kortare tid och spelade för matkuponger som min dåvarande make åt och drack upp…

Jag blev nämligen bjuden på festmiddagen p.g.a. min sista insats denna kväll; pianoackompanjemang av en ung, stilig och mycket begåvad trumpetare.

What a Wonderful World

Vi hade väldig kul i alla fall, han och jag, när vi spelade gamla evergreens tillsammans. Over the Rainbow förstås - regnbågen är och var damsällskapet Bifrosts symbol mycket tidigare än den blev en annan rörelses! As Time Goes by, The Midnight Sun will Never Set med sordinerad trumpet och What a Wonderful World. Intet öga torrt, medelåldern i publiken ca 70+, vilket gjorde att de flesta kände igen sin ungdoms melodier.

Nu har jag bara Julbön, Midnattsmässa och Julotta kvar innan jag kan koppla av helt och fira lite jul. Just nu har julförkylningen slagit till som vanligt, näsan rinner och jag har lite feber – tillräckligt mycket för att jag ska känna mig allmänt eländig.

Jag fick låna Otrohetsdieten av Bloggblad i helgen, så jag hade precis bestämt mig för att börja banta och att träna på gymmet på Vårdcentralen , (inte något glassigt gym här inte) men jag tror att jag går och lägger mig på sängen i stället med P-O Enquists senaste bok…


Jag har fått benäget tillstånd av min körsyster att publicera detta underbara foto av henne som Flickan i Havanna

9 kommentarer:

Bloggblad sa...

Haha... då gissar jag att MM hade ett och annat att säga om boken!

Kul att få se bilder - det ser verkligen tjusigt ut. Och trumpetaren har jag sett och hört - både snygg och duktig.

Eleonora sa...

Det var då verkligen festligheter du varit med om och så underbart med så mycket musik. Och VILKEN musik! Idel kända melodier. Det måste ha gungat rejält i den publiken.

Må så gott kära vän och stor kram

Musikanta sa...

Bloggblad:
MM gjorde sig aldrig ens besväret att titta i boken. Han läser bara facklitteratur om ens det! Det var i alla fall en väldigt rolig bok som rekommenderas varmt! Fler sådana böcker önskas!

Eleonora:
Kan inte precis säga att jag "varit med om" festligheter, kanske hellre "varit orsaken till". Det känns i alla fall så. Det är svårt att riktigt kunna koppla av och njuta när man har ansvaret för all underhållning under kvällen.

I alla fall var det väldigt tyst när vi spelade tillsammans så folk måste väl ha lyssnat. Vi fick också varma applåder så det gick nog hem, liksom "showen" tidigare på kvällen.

Marianne sa...

Grattis igen till lyckade festligheter! Tur att du var kry så långt i alla fall, men nu hoppas jag att du hinner piggna till innan resten av juljobben ska utföras så att du hinner njuta av dem och sedan julen!

Nu har jag förresten lagt ut receptet på kikärtsbiffarna. De passar f.ö. utmärkt att ha på ett buffébord också, de måste inte vara varma för att vara goda.

Kram!

Eleonora sa...

Lämnar en liten hälsning och hoppas allt är gott och bra med dig. Kram kram

Marskatten sa...

Vilket späckat program...nu är du väl verkligen värd lite ledighet.
Krya på dig och ha en skön helg!

Musikanta sa...

Eleonora:
Allt är gott och väl och Mirren och svärsonen med sin MYCKET aktive lille son har just rest hem till Stockholm - så här har lugnet återvänt! Kram och en god och skön helg önskar jag dig! Och God Jul och Gott Nytt År om vi inte hörs av innan dess.

Marskatten:
Jag börjar få tillbaka min gamla röst så jag kan sjunga med i psalmerna när jag spelar. Förutom julbön, Midnattsmässa med ackompanjemang av tenorsaxofonist och Julotta med kör så är jag ledig ända fram till Trettondedagen! Det ska bli skönt. Kram och en God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag dig.

tant lila sa...

Förstår att man blir pigg med sådana tjusiga medspelare!

Musikanta sa...

Tant Lila:
Ja, än leva de gamla gudar!