Vy över Gamla Stan från Slussen
Lillmirren växer till både i format och förstånd för varje gång vi träffas. Nu var det nästan en månad sedan jag såg honom. Han ser ut som en ängel men har en vilja av stål.
Lillmirren och mormor vid pianot
Lillmirren i entrén till sin ärvda lekstuga
Efter lunchen på måndagen åkte vi tunnelbanan in till T-centralen där Mirren hade en träff med några som var intresserade av hennes avhandling.
MM och jag (mest jag) bestämde oss för att först gå till NK och sedan vidare till Gamla Stan och sedan ta tunnelbanan hem från Slussen. Hötorget var en prunkande oas av färger, både av all frukt som var konstnärligt och pietetsfullt upplagd och av allt påskris med fjädrar i alla färger.
På NK stannade vi inte så länge, min övervikt på ca 10 kg gör att jag mist lusten att prova kläder. På sätt och vis är det ju bra, jag sparar mycket pengar. Vidare genom Gallerian till Gustav Adolfs Torg och sen bron över till Gamla Stan.
Det är fantastiskt - Cattelin finns fortfarande kvar...
Gick vidare hela Västerlånggatan och tittade i skyltfönstren på alla vackra saker och in i de många gallerierna. Ett nytt foto av mig framför porten på Järntorget. Högst upp bodde jag inackorderad i ett och ett halvt år. I jungfrukammaren som vette in emot gården. Min inackorderingstant huserade tillsammans med sin ogifta dotter i de övrig sju rummen.
Här bodde jag 1954-55 högst upp i jungfrukammaren till en paradvåning
Härifrån promenerade jag för det mesta upp till Jarlaplan där min skola låg. Jag har inget minne av att jag tyckte att det var långt då...På vägen upp mot Slussen kunde MM bara inte låta bli att ta några bilder över Gamla Stan. Stockholm är så fantastiskt vackert härifrån!
14 kommentarer:
Så skönt att du har lite tid att roa dig också - och inte bara jobbar.
Hoppas att du orkar med en träff på påsklovet - jag vill gärna se ditt nya kök. Vi kan höras av.
Kul att få se dina stockholmsställen! Jag hade just flyttat från stan -53, när du kom... (fast som 2-åring hade jag nog inte varit nåt bra sällskap...:)
Oh så fint reportage du har gjort om ditt besök i Sthlm!! Och så fina bilder du och käre maken har tagit. Visst är det underbart att bara kunna strosa runt utan mål och uppgift.
Handla kläder - inte heller jag har gjort det pga viktuppgång. Tokig blir man på att få något nytt, men ALLTING är ju hutlöst dyrt. I varje fall det jag vill ha. Vi sparar pengar alltså, bra.
Precis som du är jag väl snart äldst i släkten och inte en chans att jag skulle få ärva någon miljon eller hundratusen eller så. Och lotter och spel ligger inte för mig heller. Så precis som du får man drömma. Temat var roligt och jag har läst litet om detsamma hos flera andra bloggvänner.
Kul att Lillmirren börjar prata så smått. Sen´går det fort! Min lilla Guldlock pratar helt tydligt och har ett mycket stort ordförråd och kan faktisk konversera! Men så har hon en storasyster, som pratar och leker mycket med henne. Sista maj blir hon 3 år. Härlig ålder med den första trotsåldern! Det är mycket nej och nähä. Precis som det ska va´.
Ha det gott och stor kram.
PS. Så härligt att du och din man fick ha litet mysigt på er lediga tid tillsammans. Du arbetar då alldeles för mycket och är uppbokat som den värsta artist (som du ju är) flera ½-år i förväg!! Kramisar
Bloggblad:
Jag kunde kanske ha passat dig ibland och gått ut och dragit vagnen...
Kan bara säga att småbarn existerade inte för mig på den tiden. Har aldrig varit särskilt barnkär förrän på sistone.
Passar det med onsdag vid tvåtiden? Skulle kunna hämta dig på väg hem från franskan och skjutsa hem dig när jag hämtar MM vid bussen. Fixar lite lunch i så fall i förväg.
Min e-mail fungerar inte f.n. så att vi får höras av här eller per telefon.
Eleonora:
Tack för din rara kommentar! Man blir så glad av en sådan.
Det var en så fantastiskt vacker dag - som gjord för en stadsvandring.
Om man vill ha kvalitet så är kläder fruktansvärt dyra. Jag brukar alltid försöka handla när jag vet att det ska blir rea, t.ex. efter jul.
Jag är väldigt nöjd med mitt liv som det är just nu - att få en massa pengar tror jag mest skulle komplicera tillvaron.
Mirren berättade att sonen tog henne i handen i morse och ledde henne till pianot, pekade på pianostolen och sa: "Momo sitta dä". Inte dåligt med en treordsmening när man är 1,5 år. Vad månde bliva - en framtida politiker? Och vad det gäller "trotsålder" har Lillmirren befunnit sig i denna sedan han föddes.
Är det inte konstigt att man jobbat ett helt liv men inte känt sig så "behövd" som man gör nu när man är pensionär...
Kramar tillbaka/M
Hej! Vilket härligt Stockholmsporträtt, du har lyckats fånga fördelar med stan och det har den ju massor! Bilden av dig och Lillmirren vid pianot är så fin, jag hör riktigt hur ni klämmer i, det är väl Alice Tegnér? Jag kan rekommendera Vardagsgruppens sånger om ni inte redan upptäckt dem. www.gammafon.se Min lilla kråksång, mamma mu-sångerna. De har tom låten om ketchup som pruttar, den är rolig. man är behövd på ett annat sätt när barn är stora än när de är små, det är säkert ytterligare annorlunda sedan med barnbarnen... mina barn är mycket glada för sin mormor, hon kommer till oss hela helgen, jag ska hämta henne vid bussen ikväll. ha en härlig helg! Kramar
Om det inte är så att jag "måste" iväg på nåt... som jag inte vet ännu, men väntar på besked om, då passar det utmärkt. Jag ringer så fort jag vet.
Christel:
Javisst är det Alice Tegnér. Lillmirren känner igen alla sångerna eftersom hans mamma och Alice Babs sjunger dem för honom när inte jag är där. Tack för tipset med de nya sångerna. Jag ska genast gå in och kika!
Ha en skön helg och hälsa din mamma!/M
Bloggblad:
Du får gå in och kika på dina mail om du inte redan har gjort det.
Å ni verkar haft det underbart tillsammans! och vad jag skattade när jag läste "han ser ut som en ängel men har en vilja av stål!". :-)
Stockholm är så vackert! Jag var ju där nyligen men nu när jag ser dina bilder längtar jag nästan dit igen!
Kram!
Härliga Stockholmsmiljöer! Visst är det en underbar stad att promenera i. Och mysigt med Lillmirren och att ni sjunger ihop - det kommer han att minnas hela livet! (Jag vill också ha barnbarn...snart!)
Grekland nu:
Jag tror att det var så mitt intresse för sång och musik grundlades genom att min mamma alltid sjöng och spelade för mig från det att jag var baby. Hon var inte så road av att sysselsätta sig med mig på annat sätt.
Det var min pappa som läste sagor, och min farfar som spelade spel och la pussel med mig.
Det är så roligt att komma till Stockholm ibland eftersom det är en stad varifrån jag bara har trevliga minnen!
Kram/M
Helt otroligt! Man skulle kunna tro att jag har snott fotot av Gamla stan från dig! Vi måste ha stått på samma plats och haft samma "ögon"!
Och vad roligt med din stående beställning på Cattelin! Jag och min kompis körde samma sak fast på Vickan på 70-talet, då var det en tallrik löksoppa (ca 15:-) för man fick bord om man åt, och en geting.
Så kul att du stått på samma plats som jag! Jag tycker att det är underbart att det finns någonting kvar från tiden då man var ung. Det är ju annars så mycket som är förändrat.
Vilken restaurang är "Vickan"? Victoria? När jag bodde i Stockholm fanns det inte någon med det namnet i alla fall.
Skicka en kommentar