Datorn i mitt arbetsrum - på skärmen Lillmirren i full fart ner till stranden på norra Öland
Det finns en del människor som jag har väldigt svårt att förstå och sympatisera med. De som fnyser och snörper på munnen när diskussionen kommer in på datorer. Vanliga anmärkningar är då: ”Skulle aldrig kunna tänka mig att skaffa en dator!” eller ”Har klarat mig i alla år utan en dator, så varför skulle jag skaffa mig en nu?” etc.etc.
Då tänker jag faktiskt att det är synd om dessa som inte har upptäckt vilket underbart hjälpmedel datorn är. Den ersätter skrivmaskinen, uppslagsverken, kokböckerna, TV:n, räknemaskinen, fotolaboratorierna, tidningen, telefonen, banken och postverket för mig. För att inte tala om vilken nytta jag har av Youtube när jag behöver lyssna på någon sång som jag inte har hört förr...
Jag älskar min dator! Det första jag gör efter frukosten är att sätta på den och se om jag fått några mail, det sista jag gör innan jag går och lägger mig är att stänga av den. Datorn berikar mitt liv både socialt och kulturellt i och med att jag bloggar. Genom mina bloggvänner får jag tips både om böcker och andra kulturella evenemang och ibland användbara recept. Jag lär mig också en hel del om hur vardagslivet fungerar för människor i olika delar av världen.
För min allmänna information är datorn oumbärlig. På Internet kan jag nästan få reda på allting om allting på några sekunder. Nu senast ville jag veta bästa sättet att ta bort fettfläckar från kläder och hur man avkalkar kaffebryggaren med enkla medel. Lätt som en plätt, bara att googla så får man mängder av tips. Inte visste jag vad granola var, som en bloggvän pratade om häromsistens, men efter några sekunders klickande hade jag ett bra recept till hands.
Granola - bilden från Tasteline på nätet
Swebusbiljetter och hotell utomlands bokar jag på datorn. Räkningar betalar jag - för det mesta MM - över nätet. Gamla foton, som jag hittat i lådan hos min salig mamma, skannar jag och sparar på hårddisken. Korsorden är nästan aldrig omöjliga att lösa när jag har tillgång till en datorn och Google. Vill jag ha en stunds avkoppling lägger jag några patienser…
Klondike, en av mina favoritpatienser - bilden från nätet.
Något av det allra bästa med min dator är i alla fall direktkontakten med Mirren. Jag ser ju om hon är inloggad på Messenger och sen är det bara att skriva ”Är du där? Har du tid att prata, eller?” Det brukar sluta med telefon om hon inte är alltför upptagen med jobb.
Som sagt tidigare, för mig har datorn blivit en mycket kär vän och jag har svårt att förstå dem som säger att de klarar sig alldeles utmärkt utan en dator!
Mirren 4 år hos fotografen - foto som jag sparat på två hårddiskar för säkerhets skull...
24 kommentarer:
Jag tycker kanske att datorn är mer av komplement än ersättning till mycket av det du räknade upp.
Utan dator vill jag inte vara - men jag inser ju att när det inträffar så överlever jag det utan större vånda. Särskilt se'n jag lärt mig att inte spara viktiga adresser, telefonnummer och annan information ENBART i datorn.
Men jag har rätt många vänner som inte vill ha en dator hemma, en del har nog av det på jobbet och andra bara inte gillar det - och de förefaller tillfreds med sitt val.
Margaretha
som blir minst sagt
irriterad när alla förutsätts
ha tillgång till internet
Visst måste man respektera dem som inte vill ha nån dator hemma men även beklaga det en aning. De missar en hel del både nyttiga och roliga saker som datorn på jobbet inte kan ersätta.
Jag använder nog datorn ungefär som musikanta -- mer, kanske, eftersom jag gör nästan alla procent av mitt jobb tack vare den -- men håller ändå med margaretha om att det måste finnas alternativ för den som inte kan eller vill data. Det handlar dels om tillgänglighet men dels, och viktigare, om att inte göra allting så förbannat opersonligt. Människor behöver faktiskt mänsklig kontakt, hur bra datorer de än har. Det måste finnas en människa som kan lyssna till hur just min situation är, inte bara en kundtjänst i Arjeplog eller Tallinn för vilken jag bara är ett kundnummer.
Men alla ekonomer vet förstås att om folk får äkta kontakt med en människa, så kommer fler att få gehör för sina klagomål. Och det kostar för mycket. Själv tycker jag att tekniken getts för stor roll som det är nu, och jag hoppas att trenden kan vända nån gång framöver.
Länge innan jag hade egen dator, hade jag berättat för alla och envar som ville lyssna, att så snart man kan betala sina räkningar hemifrån så blir det köp. Och så blev det. Sedan kom resten på köpet och har fortsatt att komma.
Datorn är ett utmärkt hjälpmedel som man nästan inte kan undvara när man väl har det. Likväl förstår jag Margarethas irritation när det gäller att man förutsätter att alla skall ha tillgång till Internet.
Margaretha:
Kan inte hjälpa att jag upplever lite samma sak med människor som är negativa till datorer som i TV:s början. Då fick man nästan skämmas för att man hade köpt en "dumburk".
Jag tycker också att det är besvärligt med dem som inte har e-post i min kör t.ex. eftersom jag måste skicka all extra information med brev och det är lätt att man glömmer bort detta.
Hoppas att man fortsätter att bygga ut nätet så att alla kan få tillgång till Internet. Som väl är har vi det här på landet!
Ingrid
Olgakatt:
För mig har datorn inneburit en revolution. Jag gjorde t.ex. alla annonser och program när det gällde uppträdande för mina körer för hand tidigare.
För att inte tala om min bror när han doktorerade på 60-talet i atomfysik och fick mäta alla tusentals försök för hand också. Han suckar alltid när han tänker på hur mycket tid han hade sparat om han haft en dator.
Miss Gillette:
Jag håller med dig om att man inte ska lägga ner all bank- eller postservice eller begära att alla gamla ska kunna använda eller köpa datorer. Jag förvånar mig bara när det är yngre eller medelålders personer som ondgör sig över datorer i största allmänhet.
Jag var faktiskt med i en förening där kassören vägrade att använda sig av dator och var hatiskt inställd till datorer överhuvudtaget...Jag tror att man måste acceptera den teknik som finns idag och försöka lära sig så mycket som man kan om den. Sen att datorn aldrig kan ersätta den mänskliga kontakten är självklart!
Karin:
Nu för tiden måste man KOMMA IHÅG att alla inte har Internet. Det finns ju platser där det fortfarande inte är utbyggt. Och för många kanske det också är en kostnad som man inte klarar av.
Men jag skulle nog spara in på mycket annat innan jag skippade Internet...
Kram från Ingrid
Skulle nog inte klara mig utan dator och internet, och för mina barn är de ju en självklarhet som "alltid" har funnits.
Ha en fin helg!
musikanta: Inte bara äldre ... vi har haft praktiskt taget Internetlöst i fem--sex veckor nu nyligen och under den tiden sätta lägga stora delar av vår vanliga tillvaro på paus.
Datorn är fenomenal när den fungerar. När den inte gör det fattar man hur sårbar man faktiskt är. Det är samma med el generellt. När strömmen går, då är man banne mig rökt.
Strandmamman:
Kul att du tittade in! Det är klart att man SKULLE kunna klara sig utan dator om det verkligen knep - men livet skulle bli bra mycket tråkigare och framför allt jobbigare!
Enda nackdelen med datorn är väl att man kan fastna framför den så tiden bara rinner iväg när man borde gjort något annat nyttigt!
Ha en skön helg själv önskar Ingrid
Miss Gillette:
Håller med dig. Några dagar utan dator kan kanske vara välgörande ibland men inte för länge. I synnerhet inte när man bloggar...
Men jag förstår att även ett avbrott på någon dag för dig måste innebära att du inte kan jobba med dina översättningar.
Om strömmen går för oss för en längre tid är det i det närmaste katastrof eftersom värmen och vattnet går på el och vi inte har några andra värmekällor i huset. När Gudrun huserade kunde vi inte bo kvar här.
Ha en bra helg önskar Ingrid
Kära Ingrid,
Jag håller med till punkt och pricka med ditt inlägg! Tänk om vi inte hade svarat i varandras bloggar - då hade vi aldrig träffats!!
Hoppas du får en härlig helg. Må så gott och stor kram.
OCH jag håller med dig också, till 200%. Datorn är oumbärlig för mig. Här finns allt, mitt liv i mångt och mkt. Här håller jag kontakter med vänner och familj, här finns alla fina bloggar, här finns all världens recept, här finns youtube, här finns TV och radio. Listan kan göras lång.
jag är precis lika KÄR som du, och stolt över det :-)
Varmaste kramar!!!!
Eleonora:
Det är ju det som är så roligt med bloggen, att man kan träffas IRL också som vi har gjort. Man lär ju känna varandra när man har läst hos varandras bloggar en längre tid!
Och tänk så många par som träffats på kontaktsajter och blivit lyckliga. Det kunde jag ju ha nämnt också!
God fortsättning på helgen önskar vännen Ingrid.
Annika:
Som jag skrev i din blogg - kul att det finns någon mer som älskar sin dator. Jag har fått många mer kontakter sen jag började blogga, även utanför bloggen.
Och det är rätt roligt med Facebook också. Folk som man kanske inte kände så väl blir plötsligt väldigt mycket lättare att umgås med om man har blivit "vän" med dem på FB. Så det är sant att datorn fyller en social funktion också. I synnerhet för er, expats, är det ju underbart att kunna hålla en tät kontakt med hemlandet och alla nära och kära.
Här hemma är det just nu Melodifestivalen som gäller - eller Mello som den kallas numera. Efter det en härlig engelsk serie Downton Abbey. Så det blir för ovanlighetens skull en hel TV-kväll för mig.
Ha en skön fortsättning på helgen och många kramar från Ingrid
Jag håller med dig Ingrid! Jag klarar mig utan min dator. Men jag vill inte vara utan den för den underlättar en mängd saker för mig + att jag träffar så många ur trevliga människor genom den. :D
Den är en riktigt bra "hushållsmaskin", inuti den kan jag hitta allt jag behöver och lite till.
Studierna som jag nyss har påbörjat, skulle bli så mycket jobbigare att genomföra om inte datorn fanns. Vi i vår grupp ska ses men kan också ha mötet via nätet. Datorn gör absolut inte att jag inte har "riktiga" möten med vänner. Men den underlättar "möten" med dem som finns längre bort.
Sen kan jag tycka lite synd om de som inte kan och inte förstår sig på datorer. När jag själv inte kunde så mycket så fanns det bara hinder från det jag startade upp "burken". Jag var rädd att göra något fel...
Kramar och ha en go å fin söndag, här är fortfarande 20-
*Ewa:
Jag skrev ju min C-uppsats i engelska på min dator. Inte nog med att jag kunde stryka och ändra hur som helst (jag jämför med tiden man skrev allt på maskin) utan att jag också hade tillgång till nätet där jag fick så oerhört många tips och ideer.
Datorn kan ju också vara upphov till många sociala kontakter, som du skriver, tvärtemot vad många hävdar. Att sen vissa ungdomar stänger in sig och sitter dag och natt framför datorn är ju givetvis helt förkastligt.
Men, som sagt, datorn är ett underbart hjälpmedel och jag hoppas att framför allt äldre människor börjar inse det, eftersom den faktiskt kan lätta upp tillvaron för dem som är ensamma...
En skön söndag önskar jag dig också. Vi hade "bara" minus 18 grader här i morse :-(
Kram från Ingrid
Jag känner bara en enda som vägrar att använda (och kan förstås inte heller) dator.
Däremot vet jag många som fnyser åt både bloggar och facebook och tycker att det är trams.
Jag säger som du: Jag älskar min dator, men erkänner att jag var mer än skeptisk i mitten av 80-talet när maken tänkte införskaffa en.
Bloggblad:
Jag har träffat många... Bland dessa är det den motvilliga kassören som jag har svårast att förstå. Tänk att behöva sitta och räkna allting för hand när det finns excel!
Jag skulle bara vilja lära mig mer - att göra en snygg hemsida t.ex. Sen är jag väldigt glad att du lärde mig blogga - så kul jag har haft av bloggen sen dess!
musikanta: Det beror på vad jag översätter. Är jag mitt i en roman går det an att knattra på och skjuta upp de svårigheter jag annars skulle ha googlat. Men jag har inte kunnat ta spelöversättningar, till exempel, eftersom dessa dels innebär att jag måste hämta en massa tunga filer (vilket det mobila bredbandet inte klarade) och framförallt måste vara tillgänglig hela tiden -- det är snabba ryck i den branschen, ibland ringer de och frågar om man har sett mejlet de skickade för tio minuter sen ... :-) Och sånt ersätter förstås inte internetleverantören: de ersätter bara påvisbart inkomstbortfall, och det här kan jag förstås inte påvisa.
Som vanligt är man extra tacksam efteråt, när allt funkar som det ska igen.
Miss Gillette:
Inte har jag tänkt på att man behöver översätta spel, men det är klart någon måste. De japanska ord för ord översättningarna som ibland följer med diverse apparater är ju helt obegripliga ibland.
Nej, någon ersättning för tidsförlust brukar det aldrig bli för oss päron, det är bara kändisadvokater som får tusentals kronor för väntetid etc.
Ingrid
Att inte vilja använda dator är ofta något annat än ovilja, nämligen rädsla. Man är rädd för att inte klara av den. Det gör man inte heller, om man inte vågar försöka. Har en sådan grannfru; hon verkar vara rädd för att ens slå på datorn (hennes man har en). Hon är rädd för att den ska "gå sönder".
Själv har jag varit med från början, kan man säga och roligare och roligare har det blivit hela tiden. Idag beter jag mig ungefär som du och det kan bli lååååånga stunder framför min älskade dator. Men åker jag bort eller har gäster, så klarar jag mig utmärkt utan också. Ett tag... :)
Ailas:
Man måste nog ha en egen för att våga försöka. Vi köpte var sin redan från början eftersom jag snabbt insåg att det skulle vara helt omöjligt att dela på en.
Som du har jag ingen svårighet att vara utan dator några dagar - nackdelen är om man bloggar att det är svårt att hinna med att läsa igen allt vad alla bloggvänner har skrivit under tiden :-(
Men om jag är hemma drar datorn som en magnet...
Ingrid
Skicka en kommentar