tisdag 29 januari 2013

738 På husjakt i Söderköping 1

Nej, vi ska inte flytta från vårt hus i Mogata. I Söderköping finns det inte så många enplanshus, och de få som finns kostar säkert fyra, fem gånger mer än vårt här på landet. Det räcker med att jag får klättra upp och ner för tre (fyra med den höga yttertrappan) trappor när jag är hos Mirren på besök för att bli avskräckt från att flytta.

Igår var jag alltså inte på jakt efter ett nytt hus bara utan efter tänkbara motiv till min nya hobby – akrylmåleri. Spännande och ovanliga hus. Det visade sig att nästan varje hus i centrala Söderköping är unikt. Så det blev många foton. Vädret, med den lite gråmulna himlen som då och då sprack upp och släppte fram några glimtar av sol, utgjorde en perfekt bakgrund till de pastellfärgade husen.

Här kommer några exempel från vår huspromenad:


 Gottlowska huset där bland annat en konstgalleri var inrymt för ett tag. (Bilderna går att klicka större.)


Många av de gamla huset har gjorts om. Detta till konferenshotell.


På den lilla Storgatan framför NT:s lokalredaktion sitter den här vackra gatlyktan.


Det här huset på Storgatan tillhörde det gamla garveriet. 


Utsikt från Rådhustorget. Går man den lilla gatan upp mot Ramunderberget kommer man till Slussen.


Från Rådhusbron har man utsikt över detta vackra hus från sekelskiftet (eller kanske ännu tidigare. Huset bredvid till höger lutar betänkligt!

  
Här på Rådhustorget finns också vackra gamla gatlyktor.


Rådhuset har som väl är fått vara kvar och används numera bland annat till konstutställningar.


Här har man också kvar en gammal telefonkiosk. Huruvida den går att använda vet jag inte.


Ytterligare en vy från Rådhusbron. Ett motiv som det nog skulle vara kul att måla.


Det här gamla huset lutar nästan lika mycket som tornet i Pisa. Det var det som skymtade i hörnet några bilder ovanför.


Det stolta gamla stadshotellet som numera är omgjort till bostadslägenheter. 


Från Rådhustorget går vi längs med Storån fram till Sankt Laurentii kyrka. MM vi få ett kort på Braskens hus som ligger på Munkbrogatan på andra sidan.


Vacker färg på det gamla magasinet.


Man ser husen så mycket bättre nu är det inte finns några löv på träden. Ett mycket eftertraktat och dyrt läge för husen här vid Storån.


Utsikt från den lilla gångbron över Storån vid Sankt Laurentii kyrka. Också ett tänkbart motiv att föreviga...

Jag avslutar promenaden i morgon med bland annat ett foto av Braskens Hus.  

12 kommentarer:

Anonym sa...

I det stora gula huset vid Rådhustorget flyttade min svärfars föräldrar in som nygifta år 1900, möjligen 01. Där föddes svärfar 1908 i lägenheten högst upp till höger, med balkong. Jättestor våning, men bara tre rum. 1981 tömdes den, när svärfars bror dog. Som ett museum var den.
Bloggblad. Oinloggad...

englundskan sa...

Söderköping är så fint och jag säger bara Glassrestaurangen! Vilket ställe. För det är väl där den ligger?
Hus är ju ofta besjälade på något vis en del har ansiktsuttryck och man blir så inspirerad av alla vänliga glada generösa hus och magasinet har ju min favoritfärg. Det lilla gröna huset på Storgatan tycker jag lite synd om, det ser lite obegåvat ut, eller är det något med gardinerna?

olgakatt sa...

Söderköping är en pärla. Har fina minnen från en morgon i staden i september förra året! Bilden med flera hus där trottoaren tycks svänga vore ett fantastiskt motiv för en målning. Och en utmaning i perspektivhantering.

Annika sa...

GULLIGT, GULLIGT och åter GULLIGT!
Vilken idyll!!
Jag vill bara hoppa IN i dina bilder och ta med kameran och fotografera.
Där borde du ha fått bra inspiration till ditt målande.
Stor kram!!

Karin sa...

Vilka fina miljöer! Jag skulle välja som du, dvs i första hand bild nr 10 och så den sista bilden, men speglingen i vattenpölen.

Karin sa...

...med...

Musikanta sa...

bLOGGBLAD:
De bodde fint - svärföräldrarna! Det måste väl ha varit stans finaste hus på den tiden. Det brukar ju vara så i gamla lägenheter - jättestora rum och ett ynkligt litet kök. Men för en ensam gammal man räckte det väl till och blev över. Det gick väl att samla på sig en del med så stora ytor...

Musikanta sa...

englundskan:
Jag undrar om det är bebott. Det verkar inte så när man ser gardinerna. Men det är privatägt det vet jag och det är nog snart någon som hör av sig och talar om vilket. Glassrestaurangen ligger på vägen som går bredvid Slussen och som jag går förbi i morgon, men den har inte någon betydelse för mig i min jakt på motiv, så den får vara tills sommaren.

Musikanta sa...

Olgakatt:
Får fundera på saken. Jag är inte så säker på perspektiv, brukar rita och måla av saker och ting som jag ser dem. För övrigt är husen lite sneda och vinda överallt så det gör inte så mycket om perspektivet inte är perfekt :-).

Musikanta sa...

Annika:
Du är för rar och snäll! Visst är Söderköping en idyll, men lite tråkig på vintern. Som du ser av fotona är det inte många människor som är ute och rör på sig.
Jag har fått massor av inspiration av den här promenaden, framför allt gillar jag pastellfärgerna på husen och de kala träden som du vet :-)!
Stor kram tillbaka!

Musikanta sa...

Karin:
Vi har samma smak du och och jag! Det är de bilder jag tycker bäst om också och som kanske lämpar sig för måleri. Tur att jag inte är med dig i Fuerteventura, jag skulle inte gjort något annat än ha varit ute och fotat. Vila härliga färger!!!

Västmanländskan sa...

Så vackert även på vintern! :)