Besök hos Kalle på HiQ. Öppna lokaler, även glasväggar i konferensrummet. Flamingon i fönstret är företagets symbol. Kent tog alla bilderna i inlägget utom det som Kalle tog på Kent och mig. De går att klicka större.
Det blev ett trevligt avbrott i vardagslunken. Lokalen ligger några meter från Arbetets Museum i en av de nyrenoverade fabriksbyggnaderna. Här inne är det ljust och luftigt med vita väggar. Två och två sitter killar och tjejer och arbetar vid sina datorer.
Utsikt över industrilandskapet på två håll.
Företaget HiQ jobbar med att programmera appar som bland annat hjälper kommuner och de statliga verken. Här kan man se ett exempel. Jag tittar på en av datorerna som visar hur man övervakar robotar i ett lager. Här kan man se om batterierna är slut eller om det är något annat fel. Helt fantastiskt!
Mjuka soffor att ta paus i.
Kalle trivs utmärkt och är glad och tacksam över det här nya jobbet som gör att han slipper pendla till Stockholm varje vecka. Jag, som är van vid stökigare arbetsplatser som gammal lärare, är förvånad över den stillhet och det lugn som råder här inne. Här finns heller inga stängda dörrar, varken i denna lokal eller på övriga arbetsplatser i huset.
Bakom skärmen har Kalle sin arbetsplats.
Sen säger vi hejdå till alla vid datorerna och går och äter lunch på Fräcka Fröken. Jag beställer min vanliga maffiasmörgås, Kent sin garbosmörgås med grekenröra och Kalle spätta med pommes frites.
Kalle äter sallad medan han väntar på varmrätten.
Kent och jag är nöjda och belåtna efter lunchen.
När vi sagt hejdå till Kalle promenerar vi upp genom Folkparken där vi har parkerat bilen. Jag börjar redan fundera på hur min flamingotavla ska se ut medan vi åker hem.
På väg till bilen tar Kent ett foto över Strömmen och Moa Martinssons torg.
Gatans konstnärer har varit framme.
14 kommentarer:
Jag träffar ju inte Kalle så ofta, så jag ser mest som dels den llulle knatten han var när vi träffades flr länge sen, och sen som tonåringen i svartmålat rum på Beatelundsgatan.... lika gullig än!
Att pendla långt till jobbet vore för mig en mardröm så jag gratulerar Kalle att han slipper!
Visst är det roligt med snygg graffitikonst! Ser ut som en kul kiosk med plats för servering på taket - är det det?
Så skönt att ha jobb inom rimligt avstånd. Det har jag alltid haft som tur är.
Arbetsplatsbesöka sonen är en fin idè med inbokad lunch dessutom. Fina ögonblick en vardag!
Kram
Bloggblad:
Han är sig ganska lik sedan han var pojke - åren har inte satt så särskilt stora spår i hans liv. Han spelar ju t.ex. fortfarande gitarr i ett band. Snäll och omtänksam också, men jag är ju partisk förstås.
Olgakatt:
Även om det går bra en tid sliter det på relationer när man är borta hemifrån så mycket. Kalle har varit med om många nedläggningar på Ericsons så han tog det säkra före det osäkra och hoppade av i grevens tid. Allt har ordnat sig till det bästa.
Vet faktiskt inte vad lådan är för något. Men den hade igensatta luckor på framsidan så förmodligen är det någon liten caférörelse där på sommaren.
Ingrid
Gunnel:
Jag också. De sista tio åren hade jag fem minuters väg till min skola och även till kyrkan där jag jobbade. Helt underbart när man kan cykla hem på lunchen eller hämta något man glömt.
Ingrid
Tove:
Dels var det trevligt att se var Kalle jobbade, dels var det roligt att äta lunch tillsammans. Kalle har ju bara jobbat en månad på sin nya arbetsplats så han kände inte till Fräcka Fröken heller som vi brukar besöka när vi är i den delen av stan.
Kram tillbaka från Ingrid
Vad trevligt med ett besök i Norrköping och på Kalles arbetsplats. Tänk så fort tekniken går framåt. Man hinner nästan inte med.
Fräcka Fröken har jag besökt några gånger och har nog varierat min beställning mem smörgåsarna är verkligen goda.
Kul att få lite fina bilder från Norrköping också.
Spännande att se hur du målar flamongon.
Vi har den levandes här på nära håll uppe vis våra saltsjöar och de är verkligen fascinerande att titta på där de står ute i vattnet och letar mat.
Kram och trevlig onsdag.
Ditte:
Deras maffiasmörgås är delikat med kyckling och en underbar sås så jag brukar ta den. Annars har de ju väldigt mycket att välja på för övrigt.
Jag måste ju erkänna att jag inte begrep så mycket men det var roligt att se lite hur det fungerade i alla fall. Fantastiskt att få jobba mitt i det moderna industrilandskapet - man känner verkligen historiens vingslag när man är där och tänker på vilken helt annan arbetsmiljö de hade som jobbade här förr.
Flamingon är på gång, jag kommer nog att visa den här när den blir färdig. Det ser ganska bra ut än så länge :-).
Kram tillbaka från Ingrid
Fin miljö det där kring de gamla textilindustrilokalerna! Och så fantastiskt trevligt att få en beställning på en flamingotavla! Här kanske du kan hitta lite inspiration:
https://www.google.se/search?q=naivasha+flamingo&client=firefox-b&biw=1104&bih=566&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ved=0ahUKEwiz7vLb-63QAhXC3CwKHb3tB6cQsAQIJA
Karin:
Tack så mycket för länken! Underbara bilder. Det blir en orange flamingo, de är tydligen inte så vanliga men jag hittade i alla fall flera bilder på sådana.
Ingrid
Så fint det är i de gamla industrikvarteren. Jag läser ju om Moa Martinssons böcker med jämna mellanrum, och fascineras alltid av hennes beskrivning av det gamla Norrköping.
Skön miljö Kalle jobbar i. Gillar.
Ännu bättre att slippa pendla till och fr Shlm.
Kram!
Annika:
Jag har inte läst Moa Martinssons böcker på länge. Kanske det är idé att läsa om dem nu när det gamla industrilandskapet är öppet för alla! Tack för tipset.
Kram tillbaka från Ingrid
Skicka en kommentar