lördag 19 november 2016

1353 Besök hos ögonläkaren

Trots att det är lördag idag ringde väckarklockan redan klockan sex - väldigt tidigt för oss som brukar vakna först vid halv-åttatiden. Ögonkliniken i Norrköping hade några timmar öppet på lördagsmorgonen och jag fick komma dit på ett återbud.


Här kan man se det räfflade inlägget i det vänstra glaset i mina glasögon.

Anledningen till att jag var där var att för något år sen började jag se dubbelt då och då. I synnerhet när jag var trött och åkte bil. Nej, det berodde INTE på att jag festat. Jag kollade på nätet och såg att om man inte såg dubbelt på båda ögonen samtidigt så var det inte så farligt. Det var sånt som kom när man blev äldre.  Det gick ju bra att se som vanligt om jag höll för ena ögat.

Det blev dock ett abrupt slut för bilkörning för min del eftersom jag ibland såg två bilar i stället för en och dubbla mittenstreck bland annat. Det blev privatchaufför i fortsättningen och jag är mycket glad och tacksam att en sådan fanns till hands! Men så råkade jag tappa en skalm på mina vanliga glasögon ( jag har två övriga par, en för datorn och en för läsning) vilket föranledde ett besök hos min optiker i Norrköping. 

När jag ändå var där klagade jag över att jag såg dubbelt ibland och erbjöds omedelbart en synundersökning. En ung och trevlig optiker konstaterade att det kunde röra sig om en skelning som inte visat sig förrän jag blev äldre. Ingen optiker hade tidigare sagt något om detta.

Jag fick en remiss till ögonkliniken i våras och till en ortoptist - en person som är specialist på skelningar. Jag fick göra en massa prov och sen klippte Anita till ett raster i plast som hon satte fast i det vänstra glaset på glasögonen. Och som ett trolleri försvann dubbelseendet, som hade eskalerat den sista tiden, som ett skott. Jag har inte sett dubbelt sen dess.

Hon ville ändå att jag skulle undersökas av en ögonläkare på kliniken för att se "om det var något annat som kanske inte var bra" innan hon skickade glasögonreceptet till optikern. Istället för plastinlägget ska jag få rastret slipat i glaset och nya glasögon så småningom.

Det var det besöket jag var på idag. Tyvärr var det något annat som inte var bra. Det konstaterades att mitt synfält på höger öga var förminskat vilket berodde på glaukom eller grön starr, som man sa förr. Anledningen till att jag inte märkt något är att det andra ögat kompenserar för det försvunna synfältet. Om man inte får behandling för denna sjukdom leder det så småningom till blindhet. Det gör det i vilket fall som helst men det tar längre tid med rätt behandling.

Så om några veckor ska jag genomgå en laserbehandling och sen gå på kontroll regelbundet för att kontrollera trycket i ögat. Det är nämligen det höga trycket på synnerven som gör att denna förtvinar så småningom. Jag är mycket tacksam över att jag har fått diagnosen innan det blivit alldeles för sent. Hade inte min skalm lossnat så kanske jag fortfarande hade gått här och sett dubbelt och min glaukom hade förvärrats.

Jag skriver det här inlägget för att det kanske kan vara till nytta för någon som tycker sig ha extra besvär med synen ibland. Vänta inte för länge för att gå till en ögonläkare och bli undersökt!

28 kommentarer:

olgakatt sa...

Välkommen i klubben, Ingrid. Min grå starr ledde till min glaukomdiagnos. Nu är den grå starren åtgärdad men droppar för att sänka trycket i ögonen får vi ta livet ut! Och gå på kontroll av trycket, förstås. Skönt för dig att bli av med dubbelseendet, det måste ha varit irriterande.

Pettas sa...

Jag tänkte precis på Olgakatt när jag läste ditt inlägg Ingrid! Det är bra att det blev upptäckt i tid, tur i oturen , men roligt är det förstås inte att du har glaukom. Tur att vi lever i en tid då det finns goda behandlingar och hjälpmedel. Jag är glad att du slipper se dubbelt och vet vad du har för fel.
Lycka till!

Fjärde året i Hjo sa...

Låter inte så kul. Jag besväras också av dubbelseende, eller kanske suddigt seende när jag blir trött. Eller har suttit för länge framför datorn/iPhonen. Skelning sa min optiker också. Dags för ögonläkaren alltså. Usch.

Bloggblad sa...

Vad trist! Men det är klart att alla delar åldras så sakteliga. Jag är ganska less på en del förändringar som hör till åldern. Men du är ju öht enormt piggelin jämfört med t.ex. min mamma vid 80. Hon åt mängder med mediciner och hade sviktande organ på flera ställen i kroppen.

Tur att felet hittades i tid, och att du har chaufför. Dessutom kan du ju spela utan att titta på små noter... hoppas att du blir bra hjälpt av operationen.

Eleonora sa...

Söta vännen. Det här inlägget är mycket viktigt. Jag har också grön starr på ett öga och tack vare droppar morgon och kväll kan jag hålla trycket nera - det som är så viktigt.

Har opererat båda ögonen för grå starr och ser nu gott utan glasögon men vid läsning och i vissa datortillfällen måste glasögon till.

Nu önskar jag dig god fortsättning med behandligen av dina viktiga ögon
Kram från
Eleonora

Annika sa...

Skönt att det upptäcktes Ingrid fast förstås tråkigt att det är där.
Och ja, min optiker som jag gick till underströk vikten av att gå på regelbundna synkontroller så att sånt kan upptäckas i tid. Nu lär jag nog gå en gång om året eftersom mina läsglasögon antagligen kommer behöva justeras vartefter. Men man tänker inte på hur viktig synen är och hur mycket man gör i sitt dagliga liv som är beroende av den förrän den blir sämre och strular (säger hon som återigen har satt sig vid datorn UTAN läsglasögonen eftersom de är i andra rummet och nu undrar varför all text på datorn ser så suddig ut...).
Kramar

Karin sa...

Om man upptäcker glaukom i tid går det tydligen att hålla i schack riktigt bra. Så det var ju en himla tur att du träffade på kloka optiker och ögonläkare som kollade ordentligt!

Tove Olberg sa...

Bra du kom iväg så du kan få hjälp. Många i samma situation, men det hjälper så lite då en själv drabbas tänker jag.
All lycka till det bästa med detta Ingrid!
Kram

Musikanta sa...

Olgakatt:
Hopppfullt att höra att det finns fler som lever med detta och att det går ganska bra. Jag fick ju nästan panik när jag hörde diagnosen eftersom jag alltid vetat att grön starr är obotligt. Det är inte bara skönt att bli av med dubbelseendet, det gör också att jag kan köra bil igen när det behövs.
Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Ja, det var en evig lycka att jag kom iväg innan det hela hade blivit värre. Jag har ju inte märkt någonting så det kan väl inte ha hållit på så länge. Kanske det kom samtidigt med dubbelseendet trots att läkaren påstår att det inte har något med varandra att göra. Jag är också tacksam över att det finns så många hjälpmedel numera som man kan hålla sjukdomen i schack.
Ha det gott själv!

Musikanta sa...

Hans:
Jag tycker du ska försöka gå till en ortoptist om du inte fick en remiss av din optiker som jag fick. Det finns säkert i Jönköping på ögonkliniken där om det nu inte finns någon i Hjo. Det är otäckt om dubbelseendet plötsligt slår till när man kör bil. Jag har varit helt fri från dubbelseendet sedan jag fick det här inlägget och ska nu beställa nya glasögon där sådana ränder är inristade. Behöver det bara på ett öga.
Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag är väldigt glad över att jag är gehörsspelare och kan spela piano utan att titta på tangenterna. Om nu det värsta skulle hända. Kan nog skriva på datorn också :-). Det är klart att kroppen blir utsliten efter alla år - man har ju heller inte vårdat den särskilt ömt många gånger.
Jag mår väldigt bra för övrigt så man får väl vara tacksam för det.

Musikanta sa...

Eleonora:
Jag är tacksam över att jag fick reda på det här i tid - har ju inte märkt något fel på ögonen mer än dubbelseendet. Jag tänkte att jag också skulle börja med droppar efter att jag har fått laserbehandlingen om några veckor. Jag ville gärna dela med mig av den här upplevelsen för att den kanske skulle hjälpa någon annan att komma till skott. Bra att du uppskattade det. Det var inte enbart meningen att gnälla.
Kram tillbaka från Ingrid

Gunnel sa...

Jobbigt när inte ögonen fungerar som de ska. Jag har grå starr men enligt doktorn behöver jag inte opereras än. Kram

Musikanta sa...

AnnikaCA:
Tiden går så fort och det är så mycket annat som man tycker är viktigt att göra. Man skjuter upp sådant som man tycker är lite jobbigt och som dessutom inte är gratis om man nu skulle behöva nya glasögon. Nu är jag glad över att jag kom iväg, men det var ju lite av en slump som jag berättade i inlägget. Tur att min fina optiker gav mig en remiss till ögonkliniken.
Kramar tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Det är precis så jag tänker, man får se allt från den positiva sidan. Och jag har ju varit oförskämt frisk och pigg för min ålder hittills så det är väl bara att acceptera att åldern börjar ta ut sin rätt.
Ingrid

Musikanta sa...

Tove:
Tack Tove för rar kommentar - den värmer.Ja, jag är tacksam över att jag kom iväg i ett rätt tidigt stadium efter vad jag förstår. Och att jag får komma till synkontroll efter bara några veckor.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Gunnel:
Grå starr brukar ju opereras med väldigt fint resultat. Jag önskar dig all lycka med din operation när den nu blir av!
Kram tillbaka från Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Har också haft ögonproblem, av annan typ, och glatt överraskats av superb läkarhjälp. Man ska inte skjuta upp sånt! Lycka till med fortsättningen!

Musikanta sa...

Aina:
Nej, jag är så tacksam över att jag kom iväg. Hoppas på alla nya rön.
Ingrid

Gerd ♥ sa...

Vad fint du beskriver detta viktiga med ögonen!

Då kan jag berätta att jag har glaucom på båda ögonen. Det upptäcktes av en händelse våren 2011, då jag var hos min vanliga optiker. Just vid det tillfället råkade jag ha lite förhöjt tryck. Hon kunde göra en synfältsundersökning och så fick jag remiss till ögonkliniken, där jag numera går regelbundet.
Jag medicinerar morgon och kväll med ögondroppar och för mig räcker det och man tror inte att det i mitt fall leder till blindhet. Däremot känner jag en med glaucom som blev nästan blind på ena ögat.
I mitt fall så lurigt, för man kan ha glaucom även utan högt tryck, har man förklarat.
Sen är jag opererad för grå starr på ena ögat. Ja, Gud bevare mig väl...

Varm kram och lycka till med dina ögon!
Gerd

Ingrid sa...

Tack för ditt inlägg! Jag ska omgående boka en synundersökning, för nu är det ett par år sedan och jag har gått och skjutit upp undersökningen trots att jag blivit kallad två gånger.
Synen betyder ju väldigt mycket, så det finns all anledning att vara rädd om den.
Kram, Ingrid

Annika sa...

Vad tråkigt, Ingrid. Förstår om du är lite ledsen över det. MEN bra ändå att de upptäckte det nu, och du ska förhoppningsvis kunna se bra LÄNGE till.
ja, nog borde även jag göra en ordentlig synundersökning, har tänkt göra det länge. Men det har inte blivit av. Harvar ju på med läsglasögon som funkar bra.
Vi ska hoppas att allt blir mkt bättre via din behandling med laser.
Kram från mig!

Ditte sa...

Så bra att du tog upp detta för det är lätt att förbise detta med ögonen. Och som du gjort kompensera med det andra ögat.
Fint att du nu fått veta var felet ligger och att det går att få hjälp.
Önskar dig det bästa.
Kram!

Musikanta sa...

Gerd:
Tack för din kommentar - den inger hopp. Jag tror kanske att min sjukdom också kommer att gå långsammare eftersom jag kommit i i tid, när det fortfarande fungerar en hel del. Om laserbehandlingen lyckas kommer jag inte att behöva ögondroppar. Så vi får väl se.
Varm kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Så bra om min kommentar kan få dig att ge dig iväg för en ögonundersökning. Det bedrägliga med den här sjukdomen är ju att man inte märker någonting av den. Förhoppningsvis är dina ögon helt OK, men det skadar ju aldrig att få reda på det :-).
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Annika:
Visserlig KAN glaukom uppträda vid yngre år men det är mycket ovanligt. Men det kanske inte skadar att göra en synundersökning igen. Din synskärpa kan ju ha förändrats - och nya glasögon är ju alltid kul! Så du kan nog ta det lugnt.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Ditte:
Tack för din kommentar! Man vet aldrig om det OK att "gnälla", men i det här fallet tyckte jag det var befogat eftersom det är en så lömsk sjukdom. Jag är tacksam för att jag började se dubbelt och verkligen kom iväg i tid. Nu är det ju hopp om att sjukdomen - även om den inte kan botas - åtminstone tar ett långsammare förlopp.
Kram tillbaka från Ingrid