fredag 3 november 2017

1488 - Förspilld kvinnokraft, eller?

Det finns de som tycker att det är förspilld kvinnokraft att utföra broderier. Men då har de inte sett dessa fantastiska små konstverk som finns utställda på Stadsmuseet i Norrköping. Utställningen heter rätt och slätt Brodera mera och hela färgsalen på entréplanet är fyllt av olika broderier. Det är verkligen kvinnokraft man ser i salen, bland alla broderierna tror jag bara en enda man är representerad.


Motiv från industrilandskapet i Norrköping. (Kent har tagit flera av bilderna. Alla går att klicka större.)

Syftet med broderi, läser jag på Wikipedia, är rent dekorativt. Man vill göra tyget vackrare. Det är ett hantverk där man med tråd eller garn syr på ett tyg eller annat mjukt material med hjälp av en nål, förklarar Wikipedia om man nu inte visste det tidigare. Där får man också en historisk bakgrund.


Färgsalen i Stadsmuseet i Norrköping med utställningen Brodera mera. 

Broderierna på den här utställningen är mestadels hämtade från 1950- och 60-talet. En tid då broderiet fick en renässans här i Sverige. Men det visas även  många broderier av senare datum.


Kerstin Stefansdotter Hanstorp har här broderat alla de hus som hon har bott i och bor i fortfarande. 


Ett hus - broderi med applikation.

Det är kanske inte så konstigt att broderiet sedan mer eller mindre föll i glömska eftersom kvinnorna började förvärvsarbeta i allt högre utsträckning. Dessutom hade TV slagit igenom helt och hållet i slutet av 60-talet och broderiet gick definitivt inte ihop med detta media.


Ett exempel på ett mer traditionellt broderi som gjorts till ett mönster för försäljning. 

Broderiet är ett tålamodsprövande hantverk, konstaterar Wikipedia vidare. Det ansågs ju också vara ett hantverk som endast en kvinna kunde (kan) ägna sig åt. Jag vet att min morfar, som tyckte om att brodera, inte ansågs riktigt manlig. Man tyckte ju också att Gustav V var lite löjlig som också gillade att brodera.


Det syns att östgötaavdelningen av Broderiakademien har delat med sig av sina alster till utställningen. Ytterligare ett exempel på ett motiv från Industrilandskapet. Vattenfallet lyses upp av regnbågens färger vid större evenemang. Eva Fälth sydde detta 2012.

En annan orsak till att kvinnor slutade brodera var väl att broderade dukar och kuddar blev helt omodernt. Enkelt och stilfullt skulle hemmet vara utan onödigt krimskrams. Kuddar är visserligen i ropet igen, men det ska vara färdigköpta. Det är också symptomatiskt att det på den här utställningen inte finns en enda broderad duk eller kudde. Här visades det bara små eller något större broderier som är tänkta att hänga på väggen.


När man ser den här väggen kan man konstatera att broderitavlorna inte är särskilt stora.


Några exempel på kläder fanns också med. Kappan i mitten är sydd i lappteknik. Bokstäverna är också sydda.


Applikation med broderi och budskap.


Broderi av senare datum.

Det var en upplevelse att se dessa fantastiska och färgglada broderier, många fantasifulla och med diverse budskap. Även applikationer förekom i många av broderierna. Man hade också ett bord fullt med tygbitar och brodergarn där besökarna själva kunde pröva på att brodera. Utställningen pågår fram till den 25 februari så det är ännu gott om tid att se den. Mer intressant om broderier finns att läsa på Täcklebo Broderiakademi.


Bra ställe att gå till på höstlovet. 

14 kommentarer:

olgakatt sa...

Föraktet i begreppet ”förspilld kvinnokraft” skulle man helst stoppa i halsen på dem som uttalar sig så. Att måla i olja är inte förspillt, varför skulle då att måla med nål och tråd vara det?
Alla människor behöver textilier av allehanda slag och varför skulle de inte göras vackra? Textila tekniker är världsarv!
Synd att det är litet långt till utställningen, jag hade verkligen velat se den! Vi har också en aktiv avdelning av Broderiakademien i våra trakter och det är en fröjd att se alla alster.
Förra årets vårsalong på Liljevalchs, då utlokaliserad pga renoveringen, visade flera helt fantastiska broderier som fastnat i mitt minne.
Tack för visningen!

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag tror att uttrycket har tillkommit just för att det är KVINNOR som sysslat med broderi och inte män. Åtminstone inte under det senaste århundradet.Och att det var överklassens kvinnor med tjänstefolk som hade tid att brodera.

Jag hade ingen aning om att det fanns något som hette Broderiakademien så det var en väldigt trevlig ny upptäckt. På Täcklebos hemsida kan man se fler vackra broderier om man går in på Gallerier, men det visste du väl :-).
Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Stämmer högljutt in i din hyllning av broderikonsten och dess utövare. Så stor variation på resultatet, sån enorm skicklighet med nål och tråd! Den där med vattenfallet har jag sett iRL för den fanns med på Liljevalchs för något år sedan (jag köpte två broderier där). Skulle gärna se de övriga också men är glad åt dina och Kents bilder. Själv har jag bloggat ett antal gånger om liknande, kolla etiketten "handarbete"!

Musikanta sa...

Aina:
På Täcklebos hemsida kan man ju se fler broderier, som jag skriv till Olgakatt tidigare. Jag ska gärna gå in och titta på "handarbete" hos dig.
Ingrid

Ingrid sa...

Det finns så många vackra broderier och inte kan man avfärda dem med att det är "förspilld kvinnokraft". Det är konst och konsthantverk av yppersta slag. Vi hade en kvinna här i Klintehamn (nu avliden) som nästan var blind när hon ännu satt och gjorde de vackraste och mest välarbetade broderier man kan tänka sig. En del av hennes arbeten finns bevarade. Bland annat har församlingshemmet en enormt vacker blomstertavla som hon broderat.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Aina:
Nu har jag varit inne hos dig och tittat på och läst många av dina inlägg om handarbete. Kul att jag hittade vattenfallet på Liljevalchs också!
Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Nästa gång du är i församlingshemmet får du ta med dig kameran och ta en bild på denna fina blomstertavla. Helt fantastiskt att någon som är nästan blind överhuvudtaget kan brodera!
Kram tillbaka

Anonym sa...

Underbart brodderi

Paula i pörtet sa...

Hej, jag är oerhört imponerad av broderier. Eller broderierskorna förstås, för med en liten tunn nål och en tunn tråd lyckas de brodera närmast mästerverk! Jag har aldrig kunnat hantera småttigt med mina händer, trots att jag absolut inte har de största labbarna...Min far hade stoora starka karlahänder och vad gjorde han? Jo när han satt på brandstationen på vakt i väntan på larm så satt han och ....just det, broderade! Han gillade speciellt porträtt.
Mina artrosfingrar klarar inget finlir alls utom en grej jag hittat, nämligen tavelmålning a la paint-by-number. Lika pillrigt som broderi men med pensel och akrylfärg. Ha det gott och tack för inspirerande foton

Musikanta sa...

entomtastankar:
Ja, visst är det!
Kram

Musikanta sa...

Paula:
Tack för din trevliga kommentar! Roligt att vi har samma intresse - akrylmålning. Jag är alldeles för rastlös för att sitta och pilla med ett broderi, det är lättare att måla. Skönt att det numera inte anses bara vara en kvinnosyssla, att brodera. Även om det bland konstnärerna bara fanns en enda man med på utställningen.
Kram

Byblixtra sa...

Intressant utställning med vackra broderier.

Annika sa...

Men så vackra och ovanliga!!
GILLAR dem!
Förspilld kvinnokraft? Urbota dumt och pinsamt sagt av de som säger så (men, of course)...
Utställningen du var på skulle jag älska att gå på!
Kramar!

Musikanta sa...

Annika:
Ja, det är ju fritt broderi det mesta även om det finns en del mönster som säkert har tryckts upp för försäljning. Men innan jag såg utställningen hade jag ingen aning om att det fanns en Broderiakadmien som enbart sysslade med fritt broderi.

Det är klart att det är karlar som har myntat uttrycket förspilld kvinnokraft men det finns säkert också många kvinnor som tycker så.
Jag vet ju att man broderar mycket i USA framför allt lapptäcken som jag brukar titta på ibland men aldrig haft ork att ge mig på.
Kramar tillbaka!