1583 Utflykt till Äspholm och Skärgårdskyrkan

I onsdags passade vi på, Kent och jag, att göra en utflykt till sommarstället på Äspholm i Sankt Anna Skärgård. Dels tänkte vi hälsa på min son Kalle och hans sambo Anne-sofie och dels skulle Kent vara kyrkvärd på den årliga friluftsgudstjänsten på Gretas Äng.

Oscar och Kalle kommer och hämtar oss vid bryggan i Wrångö. (Bilderna går att klicka större.)

Stora huset som jag och mina bröder äger tillsammans. 

Vi åker sällan ut eftersom jag trivs så bra i huset hemma där jag har alla mina saker (den stationära datorn bland annat) omkring mig. Det stora huset nere vid vattnet som vi ärvt från föräldrarna och som jag delar tillsammans med mina två bröder har vi alla gemensamt. Sen finns det tre andra hus på tomten där barn och barnbarn brukar hålla till. Ett av husen är vårt eget som disponeras av Kalle och Anne-sofie. Det var från början ett gammalt hönshus.

Det gamla hönshuset är numera uppfräschat till oigenkännlighet.

Jag är så innerligt tacksam över att de har tagit sig an detta hus, som höll på att förfalla eftersom vi nästan aldrig var ute. Den främsta anledningen då var att det saknades både dusch och toalett. För att komma upp till stugan är man också tvungen att gå uppför en lång och (relativt) brant backe, vilket också var jobbigt då man var tvungen att bära med sig mängder med tunga kassar varje gång man kom ut. Ön är visserligen ganska stor men där har aldrig funnits ens en kiosk.

Anne-sofie bjuder på fika på den fina verandan. Fr. v. Kalle, Kent, Anne-sofie och hennes son Oscar. 

Kalle och Anne-sofie har lagt ner ett jättejobb på att sätta stugan i stånd. Förutom att ha målat överallt och slipat alla golv har de fixat ett helt nytt kök. De har gjort i ordning det gamla tvättrummet i gäststugan - vatten fanns i alla fall indraget i båda husen - och köpt duschkabin och en mulltoalett. Verandan har de byggt ut med ett trädäck. Det senaste tillskottet är ett trädäck och en trappa till det lilla gästhuset, som de också har gjort i ordning.

Även gäststugan är ommålad, både ut- och invändigt och inredd med nya möbler. Det nya däcket och trappan är gjord i sommar "av lite bräder som blev över."

För oss, som kommit upp i åren, räcker det med ETT hus att bekymra sig för och sköta om. Så nu kan jag sova gott om natten utan att behöva oroa mig för den lilla sommarstugan på Äspholm. Trädgården runtomkring huset höll för övrigt på att växa igen på grund av allt sly. Nu är den lika fin igen som den en gång var. Men tyvärr alldeles sönderbränd som synes.

Kalle och Oscar kom och hämtade oss vid Wrångö  med nyinköpt båt. Lättare för mig att ta mig ner och upp i än den förra. Vi gjorde en liten extra sväng ut till öarna innan vi la till vid bryggan hemma vid stora huset. Efter att ha fikat uppe hos Kalle och Ann-sofie blev det tid för säsongens första och förmodligen också sista utomhusbad för Kent och mig. Helt underbart i tjugotre-gradigt klart vatten.

Vi åker en extra sväng runt Kugghällarna och Alskär som tillhör stamfastigheten. Den förra ägaren var ofta härute för att jaga sjöfågel. 

Kent tar ett långt och uppfriskande bad i det ovanligt varma vattnet. Efter att ha tagit fotot hoppade jag också i. 

Vi blev så småningom skjutsade till bryggan vid Gretas Äng där friluftsgudstjänsten skulle äga rum. Väldigt många hade mött upp i den varma sommarkvällen för att lyssna till sångerskan Lisa Tilling  som hade en väldigt duktig gitarrist som ackompanjatör, Fredrik Törnvall. En ung och trevlig prästkandidat höll en kort betraktelse och påminde oss bland annat om att vi inte ska oroa oss för sådant som vi inte kan påverka. Faktiskt något att tänka på i dessa tider av katastrofer och för mig som alltid oroar mig för mina yngsta barnbarn.

Kalle, Anne-sofie och Oscar tar farväl av oss innan de åker hem till sitt igen. 

För ovanlighetens skull kommer vi till Gretas Äng från sjövägen.

Här åker stora båten med alla gudstjänstbesökarna förbi för att lägga till på andra sidan ön. 

Ovanligt många gudstjänstbesökare detta år. Men så torrt det är överallt...

Lisa Tilling och Fredrik Törnvall underhåller.

Klockan nio på kvällen gick stora båten, som de flesta av gudstjänstbesökarna kommit med, tillbaka till Wrångö. Vi åkte också hem med den och fick en fin kvällstur i solnedgången. Videoklippet nedan där Lisa sjunger passade väldigt bra som avslutningssång.