Samlade berättelser och verser av A.A. Milne illustrerad av E.H. Shepard. (Bilderna går att klicka större.)
Det var Milnes son, Christofer Robin med sin teddybjörn och sina övriga leksaksdjur som inspirerade Milne till berättelsen om Nalle Puh.
Det berättas att Milne från början var skeptisk mot Shepard som illustratör. Men när han såg illustrationerna som denne gjort till Milnes versbok När vi var mycket små blev han förtjust och insisterade på att Shepard också skulle illustrera Winnie-the-Pooh. Milne blev så nöjd med resultatet att han t.o.m. delade med sig av royaltyn för boken till Shepard. Och frågan är väl om barnboken blivit en sådan klassiker utan Shepards illustrationer.
Puh och Nasse går på jakt och nästan fångar en tessla.
Christoffer Robin, Puh, Ior och Nasse fångar Tiger i Christoffers blus när han inte vågar hoppa ner från trädet själv. Lilla Ru tittar på.
Ernest Howard Shepard föddes 1879 och dog 1976, 96 år gammal. Han är mest känd för sina illustrationer till Kenneth Grahames Det susar i säven och Nalle Puh. På engelska The Wind in the Willows och Winnie-the-Pooh. Men han illustrerade också Aesopos fabler, David Copperfield och John Brown's Schooldays samtidigt som han var en flitig medarbetare i satirtidningen Punch där han redan 1921 fick anställning som satirtecknare.
Den sorgsna åsnan Ior, som är en flitigt förekommande gäst i korsord, doppar sin svans i floden.
Puh ser till sin förskräckelse att Iors borttappade svans tjänar som klocksträng hos ugglan.
Christoffer Robin anordnar kalas till Puhs ära eftersom denne räddat Nasse från översvämningen.
Shepard deltog i det första världskriget där han gjorde teckningar direkt från slagfältet. Han belönades med Military Cross för sina insatser Sista raderna i motiveringen lyder: "His courage and coolness were conspicuous."
Här använder Kanin Puh som handdukshängare när han fastnat i öppningen till Kanins håla efter att ha ätit för mycket honung.
Shepard var också en skicklig konstnär och ställde ut sina målningar på många ställen i Storbritannien, bland annat på sexton utställningar på Royal Academy on Piccadilly. I slutet av sitt liv var Shepard trött på "that silly old bear" eftersom han tyckte att illustrationerna till Nalle Puh överskuggade alla hans andra konstnärliga verk.
Bilden från nätet. Här är också figurer från Det susar i säven.
En enda målning av den berömda teddybjörnen, som man tror han målade någon gång under 30-talet till en teservering i Bristol, såldes för 243 000 dollar i London i slutet av 2000-talet. Allt har jag läst här på Wikipedia.
Den här lilla versen tycker jag säger mycket om Milnes uppskattning av Shepard. (Piglet blir Nasse på svenska.)
When I am gone
Let Shepard decorate my tomb,
And put (if there is room)
Two Pictures on the stone:
Piglet from page a hundred an eleven,
And Pooh and Piglet Walking (157)
And Peter, thinking that they are my own,
Will welcome me to Heaven.
4 kommentarer:
I de böckerna jag växte upp med, var ju illustrationerna svartvita - jag undrar när de färglades.
Hans dotter Mary var ju lika skicklig som sin far, hennes Mary Poppins tycker jag är suverän!
Margaretha
Margaretha:
Det visste jag inte, men det är klart att de var svart-vita från början. Jag ska googla på Mary, henne visste jag heller inte något om. Tack för tipset. Mycket som man får lära sig här på bloggen :-).
Ingrid
Fina teckningar, deras upphovsman är väl värd vår beundran. Nalle Puh är ju en kär vän!
Aina:
Håller absolut med dig :-).
Ingrid
Skicka en kommentar