Klädutställning på Mångkulturellt Centrum

MångkulturelltCentrum i Fittja i Stockholm är nog ganska obekant för de flesta etniska svenskar och Stockholmare. Det finns på Fittja gård nära T-centralen och den nya avdelningen ligger mitt emot den gamla huvudbyggnaden. I den nya byggnaden som invigdes 2003 finns den öppna verksamheten, bibliotek, disk med information och böcker på olika språk, Taverna, verkstad och utställningslokaler.

Den gamla huvudbyggnaden på Fittja gård. (Bilderna går att klicka större.)

Den egentliga anledningen att Mirren, farmor, Caspar, Clarissa och jag åkte dit första gången i mitten av april var att farmor hade rekommenderat Tavernans vegetariska buffé. Mirren är ju vegetarian som sin far. Mirren har skrivit om det besöket här.

Nya byggnaden - bilden från nätet.

Buffébordet motsvarade verkligen förväntningarna med råge – dessutom hörde en varm vegetarisk soppa till menyn. Även bröd och kaffe eller te ingick. Så när jag var uppe och hälsade på nu i maj åkte Mirren, Clarissa och jag dit igen för att äta lunch.

Ett fantastiskt rikt vegetariskt buffébord - inte undra på att Mirren ser glad ut...

Utanför Tavernan hade man precis hängt en utställning med mycket originella kläder för att uttrycka det milt. Jag visste ingenting om denna utställning, men tyckte vidhängande lappar med text till varför kläderna såg ut som de gjorde, var väldigt roliga. Tyvärr hade vi bråttom så jag hann inte stanna och skriva av texten – vernissagen skulle inte äga rum förrän dagen därpå och någon tryckt information hade man ännu inte fått fram.

Trevlig och glad kökspersonal.

Senare fick jag upplysningar per mejl av projektledaren Charlotte Åberg om utställningen, som är ett led i EU-projektet ”The Use of Art Where it’s Hard to Talk”. Konstprojektet berör utsatta grupper i Västra Balkan, som tortyroffer och personer med krigstrauman. Detta hade jag ingen aning om när jag gick och fotograferade de skojiga kläderna med ett leende på läpparna. Just den här utställningen kallades ”Clothes Workshop” men visades bara från 10 maj under en vecka.

Alla deltagarna i konstprojektet där workshop ingick hade med sig klädesplagg som de berättade historier om. Efter berättelserna förvandlades kläderna och sammanfogades till ”skulpturer” – d.v.s. till de kläder som hängde på väggen utanför Tavernan. Efter berättelserna började nämligen alla deltagarna plocka och låna från varandra och fick därmed idéer till nya ”skulpturer”, vilket bidrog till utbyte och samtal mellan deltagarna och till de fantasifulle plaggen.

Här är några exempel på texter till klädesplaggen:

Grå strumpa. Jag har fått den av en person som betytt mycket. Jag fick kläder av personen när jag var ensam utan familj. Min familj dödades av serbiska styrkor.

Röd tröja som min farmor tjatade om att jag skulle ta på för att det var kallt.

Morgonrock turkos. Jag var glad när jag köpte den men har bara använt den två gånger.

Grön munkjacka. Mycket viktig grej. Bott i finland i elva år. Min vän gav mig den som minne - har tillhört vännen.

Gult basketlinne. När jag var sex år reste min pappa till USA för jobb och kom aldrig tillbaka. När jag var tolv skickade pappan den tröjan till mig för att uppmuntra mig att hålla på med basket. Jag bar den jämt. Den var som en klänning för den var så stor. Jag började spela basket professionellt. Efter fyra år bröt jag benet och kunde inte fortsätta. Då hittade jag tröjan igen och kom på att min pappa aldrig sett mig spela. Jag har efter noga övervägande bestämt mig för att klippa sönder den och göra något fint till min pappa av den.

Kudde. Mycket viktig i mitt liv under kriget när vi lämnade vårt hem….Den blev min biktkompis och fick dela mycket oro… Jag har alltid tagit med den under exil.

Blomskjorta. Gåva till min man, Nu är den för liten. Vi var väldigt förälskade och var lite hippie och hade en annorlunda stil då. Nu är den ett minne från den ljuva tiden. För två veckor sedan gifte jag mig med honom i Paris.

Blå jeanskortbyxa. Gäster kom till mitt hem för första gången. Jag kokade kaffe. Baksidan sprack. (Även på framsidan var gylfen avriven, vilket inte syns på bilden. Någon hade virkat skyddet på framsidan av ”skulpturen” för att göra den intressantare. Min egen anmärkning.)

Kläder som man har ett speciellt minne av kanske kan bli ett fredagstema så småningom…