Mogata Marken 2012

I lördags var det så åter dags för årets största begivenhet i vår lilla by – Mogata Marken. Vädret var det bästa tänkbara med solsken på förmiddagen när kommersen var som hetast.  Stundtals var det svårt att komma fram bland alla människor på den lilla vägen mellan kyrkan och skolan.  

Parkeringsplatsen framför kyrkan är full av knallar och marknadsbesökare. (bilderna går att klicka större.)

MM i samspråk med Rune, pensionerad kyrkvaktmästare som jag jobbat med i många år.

På den smala vägen mellan kyrkan och skolan var det stundtals svårt att ta sig fram.

 Det gamla vackra tingshuset som tidigare var församlingshem har nu gjort om till fritidshem. Synd!

Eftersom kyrkan var öppen och Eva bjöd på kaffe såg sig kyrkvärden MM föranleden även han att gå på marknaden. Min bror, som är präst och missionär har kommit hem från Tanzania efter en lång tids tjänstgöring. Han är numera också pensionär  och vikarierar som jag – nu sålde han prästost i kyrkan.

Min bror Gunnar med en bilt prästost i handen och Eva i Mogata kyrka.

Klockan elva  bjöd vår organist Charlotte på ett fint och omväxlande program från orgeln på läktaren. Bl.a. spelade hon en av mina älsklingsmelodier – Monica Dominiques Tillägnan. Låter helt underbar på orgeln! Sen blev det både Bach och Stanley och Caesar Frank.  

I år blev det inget handlat, det var dåligt med loppisstånd. Det enda jag hittade var ett där min gamla ”elev” i en franskcirkel och hennes kompis Kerstin stod och sålde gamla kära ting.

Lena och Kerstin i loppisståndet.

Hade jag vägt 20 kg mindre så kanske...

Tydligen samma tivoli som förr om åren - jag tycker jag känner igen de stora kopparna. I bakgrunden är en del av skolan. Den allra äldsta delen skymtar bakom trädet.

Vinterpromenad i Mogata by

Igår tog jag med mig kameran och gick en liten promenad upp till hjärtat av vår lilla by – kyrkplanen. Tjänsten som kantor i Mogata kyrka tillträdde jag 1987 ungefär samtidigt som jag fick en speciallärartjänst i Mogata skola. (Bilderna går att klicka större.)


Mittemot kyrkan ligger det gamla vackra tingshuset, som är kyrkans församlingshem sedan många år tillbaka. Det vitmålade skranket, som skilde överheten från sockenborna, finns fortfarande kvar därinne.


I början på 1900-talet kom domare och nämndemän hit några gånger om året för att döma församlingsbor som begått brott. De häktade förvarades i det lilla röda huset bredvid tingshuset även kallad ”arresten”. Det är numera bostadshus för tre familjer.


Mittemot det gamla häktet ligger Mogatas äldsta skola. Den grundades någon gång efter 1842, när det blev lagstadgat att varje socken och stadsförsamling måste ha minst en skola. På den tiden det var den enda skolan i byn, hade läraren sin bostad i övervåningen. Huset inrymmer numera bibliotek, lärarrum och textilslöjdslokaler.


Mellan tingshuset och den äldsta skolan ligger den näst äldsta skolan, den som man byggde när den gamla inte räckte till. Där finns nu några lektionssalar på övervåningen och i undervåningen finns fritidshemmet – nära och bra för skolbarnen.


Nya skolan, där jag arbetade som speciallärare, ser exakt ut som de hundratals andra skolor i landet, som byggdes efter första världskriget. Ett nybyggt annex uppfördes någon gång i slutet av 1900-talet.


Det är en ny upplevelse att fotografera här uppe på vintern. Dels finns det inga löv på träden som skymmer och dels ser man inga skolbarn på rast eller på väg hem från skolan. Alla bilar, utom en, som hör till någon som bor i ”arresten” är också borta – det är ju jullov! Utsikten från kyrkbacken är vidsträckt nu på vintern...


Idag var jag ute tidigt och förevigade det fantastiska snölandskapet utanför vårt hus innan vi åkte till mässan i Gusum. Mössan på fågelhuset måste jag ta bort i morgon så att småfåglarna kan komma åt solrosfröna.


Entrén måste skottas å med det snaraste. Det är MM:s jobb den här gången. Jag kan åta mig att borsta bort snön från de snötyngda grenarna för att inte dessa ska brytas. Men det kan vara kul att se hur mycket snö det faktiskt kom bara på några dagar i slutet av december 2009 innan vi tar bort en del av den...


Så här ser det ut på vår lilla gata just nu.