1947 Våravslutning på Lilla Akademien 2023 i Sankt Matteus kyrka i Stockholm

Trots att jag är tredubbelt gammelfarmor har jag barnbarn som fortfarande går i grundskolan. Clarissa går i åk 5, Caspar i åk 7 och Casimir i åk 9. Eftersom det är lite speciellt med att sluta nian, ville vi förstås vara med om Lilla Akademiens våravslutning även i år. Alla barnen går på denna musikskola. Det är en stor upplevelse att få vara med där barnen börjar sjunga i stämmor redan på lågstadiet. 

Aron och Lisa, de två gulkindade amazonpapegojorna, är nyfikna. (Kent tog de flesta bilderna, som går att klicka större.)

Vi välkomnades med en fantastisk (vegetarisk förstås) smörgåstårta.

Vi åkte upp till Stockholm ganska sent på torsdagskvällen och möttes av Mirren, barnen och alla fåglarna. Två gulkindade amazonpapegojor och åtta nymfparakiter. Och även med en fantastisk smörgåstårta. Avslutningen var klockan 10 morgonen därpå i Sankt Matteus kyrka, men vi var där redan vid niotiden och fick vara med när gymnasieeleverna repeterade. 

Sankt Matteus kyrka är väldigt vacker. 

Christian, Mirren och jag innan kyrkan började fyllas av alla skolelever.

En kvart före klockan 10 började eleverna (som hade börjat med avslutning i sina klassrum) strömma in i kyrkan och det blev trångt om saligheten. Eftersom jag har svårt att gå fick Kent och jag en utmärkt plats längst bak i kyrkan, medan övriga anhöriga fick vara på läktaren eller stå utmed väggen. Mirren och Christian utgjorde också undantag eftersom de var föräldrar till en nia. 

Niorna och studenterna fick var sin ros av de små eleverna i förskoleklassen. Casimir trea från vänster i andra raden. Han sticker ut med sitt långa hår.

Någon blomstertid som kommer blev det inte denna gång men väl många verser av En vänlig grönskas rika dräkt, där församlingen också fick vara med på ett hörn. Hur det lät kan man höra på videon i slutet. Som vanligt höll prästen tal och även rektorn. Den största upplevelsen för mig var avslutningssången av Georg Riedel och med text av Barbro Lindgren - Vi är blommor. Det var inte bara jag som hade tårar i ögonen. Sången finns också att lyssna på i slutet av inlägget.

Caspar på väg hem från avslutningen.

Clarissa (till höger) med kompisen Sofia. (Mirrens bild.)

Barnens orgellärare Roberta tillsammans med Mirren utanför kyrkan. 

Clarissa har tagit sig an fruktfatet och Caspar det kallskurna.

Väl hemma igen bjöds vi på en härlig buffé med potatisgratäng, kallskuret, ostbricka, humus och fruktfat tillsammans med farmor Ingrid, farfar Bosse och Christians bror Anders. Till kaffet serverades två hemgjorda delikata budapesttårtor som jag tyvärr glömde att ta kort av.

Buffébordet hemma. De gula lapparna på spegeln antar jag är ditsatta för att inte fåglarna ska flyga in där. (Mirrens bild.)

Glad stämning vid matbordet. (Mirrens bild.)

Vi säger hej då till Casimir, som ska åka till Kungsholms kyrka och sjunga i Stockholms gosskör. Alla som tidigare sjungit i kören har samlats till en gemensam konsert. Casimir som tidigare sjungit sopranstämman i kören är nu andra bas (!). 

En vänlig grönskas rika dräkt sjungen av eleverna på Lilla Akademien där även församlingen fick vara med på en vers. Om man scrollar fram till 2.10 så är även församlingen med och sjunger. 

Den underbara sången Vi är blommor med musik av Georg Riedel och text av Barbro Lindgren. Här kan man scrolla fram till 1.35 (om man inte orkar höra hela sången) där alla skolans elever deltar. Det är rätt fantastiskt att alla har lärt sig alla stämmor i sångerna utantill. Inga pärmar här inte! (Eftersom jag hade både Mirren och Kent som spelade in bredvid mig kunde jag inte få med hela kören.)

Barbro Lindgrens text:

Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp. Låt oss växa vilda och få gå i knopp. Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd. Låt oss växa fria utan våld och död. Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfallt. Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt. Vi är ...

1923 Alexander McCall Smith på besök på Lilla Akademien

I måndags fick musikskolan Lilla Akademien i Stockholm ett celebert besök. Det var författaren till Damernas Detektivbyrå - Alexander McCall Smith - som gästade skolan där mina tre yngsta barnbarn är elever. Han har skrivit ett libretto till en musikal som tonsatts av ungdomar på gymnasiet och det var en av anledningarna till han var där.

Boken har sålts i 14 miljoner exemplar och översatts till 39 språk. (Bilderna går att klicka större.)

En annan var att hälsa på en bror till Clarissas lärare - Mats Ögren - som haft kontakt med honom i Botswana när han arbetade på ett barnhem i Botswana som också stöds av författaren. Clarissa, som går i femman, fick det ärofulla uppdraget att rita några teckningar av svenska djur som Mr McCall Smith kunde ta med sig hem och visa för barnen i Botswana. Hon var lycklig över att få sitta och rita när de andra klasskompisarna hade matte! 

Clarissa med två av sina teckningar tillsammans med Alexander McCall Smith. Mats Ögren tog fotot. 

Här kommer Clarissas teckningar som författaren ska ta med sig till barnen i Botswana. 

Clarissa har två allt överskuggande intressen - fåglar och att rita och måla. Helst målar hon fåglar som den fina skatan. Annars är det fåglarna hemma som gäller.

Hemma finns åtta nymfparakiter och två stora papegojor, gulkindade amazoner. De sistnämnda har adopterats från äldsta dottern Anna. Alla fåglarna flyger fritt i huset utom papegojan Lisa, som är lite rädd av sig. Den stora Aaron älskar Clarissa och här har hon målat ett porträtt av honom.

Clarissas konstnärliga intresse började väldigt tidigt. När hon bara var tre-och-ett halvt år ritade och målade hon av sitt favoritgosedjur - husmusen. Förhoppningsvis blir det Mejan så småningom! 

Uppdatering: Alexander McCall Smith på Lilla Akademien