Fredagstema Show and Tell - Bilar

Bilden från nätet

Värdinna för fredagstemat i februari är Anna Fair and True. Hon har också länkar till de övriga fredagsbloggarna på sin blogg.

När Mirren var ett år gammal bestämde vi oss för att köpa en begagnad bil. Vi hade mycket små inkomster på den tiden så det fick bli något billigt. MM:s bror, som var en fena på bilar, rådde oss att köpa en Volvo Amazon eftersom det var en bil som alla kände till om den skulle behöva repareras.

Vi svarade på en annons och köpte en röd Amazon av en bilmekaniker för 5000 kr. Det här var 1978 så penningvärdet var lite annorlunda än nu. Jag tror MM tjänade 4000 kr i månaden då för tiden för sitt heltidsjobb. Även om det var lite skavanker här och där, så gick motorn alldeles utmärkt.

Den här bilen, som jag hittade på nätet, är väldigt lik den vi hade

Bilåkandet tog raskt slut efter några år, då MM kanade av vägen vid blixthalka och voltade med bilen ut på en åker. Den hamnade på taket och MM kunde omskakad, men oskadd kliva ur bilen, som väl var. Men dess saga var all.

Efter det köpte vi en begagnad Amazon igen, denna gång vit, för 8000 kr. Samtidigt anmälde sig MM till en kurs i bilmekanik, vilket visade sig vara en god investering. Han använde efter det ständigt vår egen bil som kursmaterial.

Jag lärde mig också en hel del om bilar genom detta. T.ex. att kopplingsvajern kanske kunde ha gått av (den hade gjort det tidigare), vilket imponerade stort på en långtradarchaufför som skulle hjälpa mig att få igång bilen när den hade stannat på gatan vid något tillfälle.

Vi hade dubbelboende på den tiden eftersom Mirren gick i musikklass i Norrköping. För det mesta bodde vi i vårt hus i Söderköping, men ibland sov vi över i den lilla ettan i Norrköping. Man fick inte välja skolor då, så MM och Mirren mantalsskrev sig i Norrköping, där det fanns musikklasser. När vi en kväll skulle åka hem till Söderköping kunde vi inte hitta vår bil på parkeringsplatsen utanför lägenheten.

MM trodde förstås att jag inte kom ihåg var jag hade ställt den dagen innan. Men efter att förgäves ha letat efter den, insåg vi till slut att den måste ha blivit stulen. Bilen hittades efter någon dag på Himmelstalundsfältet en bit därifrån, sönderkörd. Några killar hade roat sig med att köra racerbil där, men inga verktyg var stulna, vilket var en glad överraskning.

Bilen, som redan tidigare hade hål i golvet i baksätet p.g.a. rost, var inte mycket att göra åt. Vi fick 1000 kr i skrotningspremie för den i alla fall. Det blev ingen som helst påföljd för killarna förstås, eftersom de var under 15 år. När jag kom till skolan dagen efter incidensen och berättade om att vår bil blivit stulen var det en av kollegorna som gratulerade mig…

Efter det var vi utan bil i två år och fick utmärkt kondition genom att vi var tvungna att cykla överallt. Vi drog t.o.m. hem en nyköpt TV på cykeln…