Guns och Lasses hus i Sjötorp. (Bilderna går att klicka större)
MM, Gun och Lasse med sin hund Chiwaz
För mig, vars far- och morföräldrar, moster och kusiner var och är smålänningar – morfar var visserligen från Askersund men flyttade i sin ungdom till Jönköping – är området kring Vänern en outforskad fläck på kartan. Inte förrän Gun och Lasse flyttade dit har jag vetat att samhället Sjötorp existerade.
Utsikt över Vänern från hamnen
Jag borde naturligtvis ha känt till det, eftersom jag bott nära Göta Kanal i tjugo år. Jag borde också ha känt till att det är den första slussen vid Göta Kanal på vägen till den sista i Mem. Vi Söderköpingsbor har förstås alltid räknat Mem som den första slussen, men här fanns det nummer på de gamla slussvaktarbostäderna; 1 och 2-3, så den uppfattningen får vi revidera.
Den gamla slussvaktarstugan hörde till sluss nummer 2 och 3
Roligt var det i alla fall att komma dit och uppleva det lilla samhället vid Vänerns strand från sin allra bästa sida, med strålande sol, värme och många turister.
Efter kaffe och kladdkaka gick vi några hundra meter ner till slussarna och hade turen att få se tre båtar slussas igenom. Slussarna här är högre än i Söderköping – nivåskillnaden i sluss nummer två är hela 83 meter.
En båt på väg in i slussen
Slussningen har börjat
Båtarna redo att fortsätta färden till nästa sluss
Gick ytterligare en liten runda över den lilla bron och ner till kajen med det bastanta konstverket och den stora båten som kör turister ibland. Har försökt att ta reda på vad konstverket representerar, men inte lyckats. Kanske någon som läser detta vet? Massor av cyklister överallt så man fick akta sig för att inte bli påkörd.
Det fullkomligt kryllade av cykelturister i det lilla samhället
Hamnbassängen i Sjötorp
När vi kom tillbaka igen gjorde Gun ugnsbakad lax efter ett recept från sin mamma. Man lägger laxbiten i en långpanna på en bädd av grovt salt, saltar lite på den med falksalt och häller lite av Guns specialolja ovanpå.
Specialoljan består av rapsolja i en flaska med vid hals, där hon petat ner några tjocka citronklyftor och några citronmelissstjälkar. Det blir god smak på oljan av detta. Med kork eller lock på flaskan står sig denna olja länge i kylskåpet.
Till detta serverades en dressing gjord på crème fraîche plus lite grädde utrört med stenbitsrom. En liten skvätt av citronoljan satte extra piff på den. 200 grader i ugnen för laxen i 20 minuter – underbart gott!
Men då var det också en färsk laxbit, inhandlad på morgonen av Lasse. MM, som är vegetarian, fick en egen dressing till potatisen och salladen till de medhavda kikärtsbiffarna.
Dagen gick fort och vi fick många historier till livs om hur det var förr när Gun och MM var små. Resan hem gick också ganska fort trots de 22 milen eftersom det var ovanligt lite trafik. Vi var hemma redan vid tiotiden på kvällen.
21 kommentarer:
Från Sjötorp till Karlsborg har jag åkt en gång med min brors segelbåt. Laxen verkar väldigt god,nu gäller det bara att få tag på en lika färsk bit. Få se om det lyckas.I så fall tänker jag pröva receptet.
Jag har lärt mig att Mem är starten och Sjötorp slutet, men jag har aldrig varit där. I S alltså... Mem har jag varit i ofta.
Nu har jag sovit middag, och målat naglarna, fast inte samtidigt. Bäst att vara utvilad och klar när barnbarnet kommer om ett par timmar.
Eva:
Jag måste fråga Gun om det går lika bra med djupfryst lax. Det borde det väl göra. Kanske måste man tina den först då...
Vad som förvånade mig var att den inte behövde mer tid i ugnen. Den var precis perfekt efter 20 minuter.
Varm kram och lycka till
Ingrid
Bloggblad:
Jag talade också om att Mem var den första slussen, men ändrade mig sedan jag såg siffrorna på slussarna och slussvaktarstugan. Enligt släktingarna var det alltså Sjötorp som räknades som den första.
Jag har försökt att måla naglarna eftersom de har växt några mm utan att ha gått av på sistone, men lacket torkar ALDRIG! Kanske finns det något nytt modernt snabbtorkande lack? Mina nagellacksflaskor är väl tio år gamla vid det här laget.
Sjötorp var väl värt ett besök. En liten idyll vid Vänern...
Vad trevligt du har haft. Ute på sight-seeing igen! Fina bilder visar du också.
Ha det gott och kram
musikanta: Sjötorp är puttinuttigt så det förslår. Det är en ort jag åkt förbi hela livet mellan Göteborg och Byn så en och annan gång har jag förstås stannat till där.
Tack för laxreceptet! Hur stor ska laxbiten vara?
Beträffande nagellack: ja himmel, släng dina gamla lacker och köp nytt. Jättebra är de små Depend-lackerna, som även har den fördelen att flaskorna är så små att man har en chans att nånsin göra slut på en flaska. Och de kostar inte mer än en tjufemma styck, så man kan köpa två.
Det låter som om du liksom jag har bekymmer med naglar som går av/är för svaga, och då kan man (själv är jag mycket skeptisk till alla produkter av den här typen, men har mot förväntan hittat en som funkar) använda ett stärkande lack under det vanliga. Mina naglar är helt hopplösa, men nu har jag lyckats få en liiiten längd på dem, såpass att det går an att ha lack med stark färg på. Sånt är naturligtvis helt oviktigt i det stora hela, men gör mig ändå jätteförtjust. Lycka till -- eller ska man säga lacka till? :-)
Miss Gillette:
Ja, Sjötorp var en upplevelse (på sommaren åtminstone), men dit kommer man ju inte om man inte har någon att hälsa på eller bor i faggorna, som du gör.
Jag har frågat Gun på FB om laxbiten och väntar på svar. Är du själv med på FB?
Jättebra tips med nagellacket. Visserligen kan jag inte ha särskilt långa naglar, men liiiite längre än avbitna går det i alla fall att spela med. Det är faktiskt riktigt snyggt nu när man är lite solbränd om händerna
I kväll har jag konsert med Dagsbergs Dragspelsgäng i Skällviks kyrka. Lacket sitter väl förhoppningsvis kvar tills dess...
Eleonora:
Roligt att du ville följa med till Sjötorp - det är verkligen värt ett besök!
Varma kramar/M
Miss Gillette:
Laxbiten var på drygt 1 kg. Läggs förstås med skinnsidan neråt på det grova saltet i en långpanna. Den här långpannan var lite mindre än vanligt. Det går bra med djupfryst lax också, säger Gun.
musikanta: Nix, FB är inget för mig. Tack för laxbeskedet! Ska provlaga. Inte idag, men vad det lider.
Haha, ja här har allt avhandlats, från nagellack till lax och slussar. Idylliskt så det förslår där i Sjötorp i alla fall. Nu när jag surfar runt och letar hur (fastän jag inte vet var vi hamnar än) hittar jag så många idylliska små byar! Det är alldeles makalöst vad Sverige är vackert. Ska minsann surfa in på Sjötorp också, när jag ändå är i farten : )
KRAM!
Oj, oj, oj, oj, oj! Jag har hittat mitt drömhus i Sjötorp! Kolla här: http://www.booli.se/bostad/villa/varvsvagen+20/varvsvagen+20/644109/maklare
Klicka på att se alla bilder. Vilken dröm! Synd att det är svårt att få jobb på sådana orter. Synd att vi inte är pensionärer.
En kram till!
Marianne:
Ni kan ju komma ihåg Sjötorp när ni blir pensionerade. Det finns väl kvar då också, antar jag.
Ska gå in och kika på länken, jag älskar att titta på mäklarsajter fastän jag inte behöver...
Kramar!!!
Marianne:
Vilket fantastiskt hus, jag håller med! Men ingen sjöutsikt, och ska man bo i Sjötorp ska man åtminstone bo nära sjön, tycker jag. Det var ju inte gratis heller. Det verkade ligga en bra bit ifrån stranden.
Sen lärde jag mig att det var Hamnbassängen där den stora båten låg och inte hamnen. Får in och redigera bilden.
Kramar igen!
Miss Gillette:
FB. är egentligen ingenting för mig heller. Det som är positivt är att jag håller reda på vad sonen har för sig. Han ringer ytterst sällan och vi träffas heller inte så ofta trots att han bor ett par mil från oss. Vi kommunicerar däremot via FB. Jag håller kontakt även med mitt studentbarnbarn genom FB...
Av en slump hamnade jag här och läste ditt inlägg om Sjötorp. Jag måste bara skicka en liten blink om detta för jag har som barn varit så mycket i Sjötorp. Mina morföräldrar bodde strax intill kyrkan och alla somrar tillbringade jag där. Underbara Sjötorpsminnen med promenader till lanthandeln, "Hugos". Nu är alla borta men jag åker ofta tillbaka och promenerar runt i lilla samhället och blir nostalgisk.
Hälsningar
Ann-Sofi på västkusten
Hej Ann-Sofi på västkusten.
Roligt att du uppskattade mitt inlägg och att du hittade hit. Jag har bara varit i Sjötorp denna enda gång. Innan visste jag inte ens att det fanns på kartan...
Ett litet fint samhälle. Slussar har vi ju även här i Söderköping, så det kändes lite hemtamt. Men när man har nästan all släkt i trakten av E4 blir det sällan att man åker till den västra sidan av Sverige.
Kram från Ingrid
Hej igen.
Så är det ju med resans mål. Man åker ofta för att besöka någon. Själv har jag aldrig besökt Söderköping däremot Norrköping. Där bor en kär broder. Men du, jag kan varmt rekommendera den västra sidan av vårt land om du vid tillfälle har idetorka på utflyktsmål. Underbara klippor, vackert hav även vid dåligt väder och fina smultronställen upp mot Strömstad.
Hälsningar
Ann-Sofi
Ps: Vill du besöka min blogg nu när jag har tittat in hos dig? Jag bloggar om mitt arbete i ateljen på en förskola. "Dykmingroda.blogspot.com"
Varma hälsningar
Ann-Sofi
Jag har varit mycket på västkusten när jag var ung, så jag vet precis hur underbart vackert där är. Men nu har yngsta dottern och svärsonen med de tre yngsta barnbarnen sommarhus på Öland, så det är där jag tillbringar den mesta tiden på sommaren när jag inte vikarierar som kantor.
Jag lägger gärna till din bloggadress till min länk-och blogglista om du inte har något emot det.
Kram från Ingrid
Det får du så klart gärna göra.
Ann-Sofi
Skicka en kommentar