Har varit nere hos Mirrfamiljen på Öland några dagar tillsammans med MM. Han och Mirrmaken renoverade sommarhuset medan Mirren, barnen och jag fick order att hålla oss hemifrån så länge vi kunde, så att de kunde arbeta i lugn och ro.
Renovering av sommarhuset. (Bilderna går att klicka större)
Det är inte lätt att isolera väggar och såga till golvbräder när man har en nyfiken ettåring som gärna vill hjälpa till att såga och spika. Vädret var underbart alla dagarna, så det var ingen konst att hitta på trevliga saker som t.ex. att göra utflykter.
Mirrmaken isolerar ytterväggarna
Mirrmaken och MM lägger golv i storstugan
Allt i tältet utom traktorn måste flyttas in i huset innan uppbrottet på söndagen
På onsdagen åkte Mirren, Caspar och jag till Kalmar och strosade runt på gågatorna i det vackra vädret och handlade några presenter till den veckogamla kusinen och till hans bröder. Casimir, som fyllt tre och är stor och förståndig fick vara hemma och leka med sig själv i lugn och ro utan störande inblandning av lillebror.
Vi hann både äta lunch, fika och shoppa och var inte hemma igen förrän vid femtiden på eftermiddagen.
Mirren, Caspar och jag på shoppingtur i Kalmar
På torsdagen gjorde vi en utflykt med båda barnen till Ölands djurpark. Trots att MM:s pappa bodde på Öland under många år var det första gången jag besökte detta ställe. Jag hade ingen aning om att det var så enormt stort.
Vi gick först till akvariet och reptilerna, där Caspar blev helt salig när han fick se en jättestor fisk som simmade omkring. Han utstötte små glädjetjut och andra läten och pekade på fisken och ville inte gå därifrån. Casimir tittade helt pliktskyldigast på krokodilerna och ormarna, men ville helst gå till nöjesfältet med detsamma. Han hade tidigare i sommar besökt djurparken tillsammans med farmor och farfar och visste vilka förlustelser som väntade.
Caspar är lycklig när han ser den stora fisken
Vi fick i alla fall lov att titta på flamingona och aporna en stund. Men sen var det raskt över till attraktionerna på nöjesfältet. Bilarna, både radiobilarna och de i karusellen tilldrog sig stort intresse. Caspar fick också följa med storebror på en tur.
Mirren och barnbarnen vid flamingodammen
Casimir är lycklig vid ratten i bilkarusellen
Caspar och Casimir i bilkarusellen
Larven, den lilla berg-och-dalbanan var lagom för Caspar att åka i
För mig var det en upplevelse att åka pariserhjulet. Första gången jag har gjort det i mitt liv, kände mig lite som Harry Lime när jag satt däruppe med utsikt över Ölandsbron och djurparken. Casimir, som följde med upp för andra gången, tittade oroligt på mig och undrade om jag var rädd. Jag är mycket lite intresserad av höga höjder nämligen, men den här buren verkade säker…
Mirren och Casimir på väg upp i pariserhjulet
Fin utsikt över Ölandsbron
...och över poolerna i djurparken
Sen raskt till poolen, där Mirren och barnen tillbringade någon timme och jag vaktade alla våra saker. När pojkarna och Mirren badat färdigt satte vi oss ner vid ett bord för att äta glass. Jag tittade ett ögonblick åt samma håll som Mirren, som beställde glass, och när jag vände mig om var Casimir försvunnen. En orolig kvart följde när jag letade efter honom utan resultat. Mirren, som känner sin son, gick raka vägen till områdets högsta rutschkana en bit bort, och där återfanns han.
I poolen på Ölands djurpark
Casimir på promenad med Herr Kanin
På fredagen var vi åter portförbjudna hemma och sedan vi handlat på morgonen åkte vi iväg till Löttorps camping efter lunch. Vattnet i havet var tyvärr för smutsigt att bada i – det blåste ganska friskt och det hade rört upp havsbottnen, som här är lite dyigt. Som väl var fanns det även en liten lekplats på området där vi kunde tillbringa några timmar.
Bägge barnen i vagnen på Löttorps camping
Det gick bra att springa även om man inte kunde bada
När vi kom hem hade herrarna precis lagt färdigt golvet i storstugan – fantastiskt fint blir det. Men innan allt blir färdigt är det mest kaos i huset. Det lilla köket, där man knappt får plats två stycken numera eftersom man varit tvungen att sätta in hyllor och diskmaskin på tvären, ska bli badrum så småningom.
Mirren lagar två mål varje dag förutom alla mellanmål för sex personer i det trånga köket
En härlig svampstuvning blev det av dessa stolta fjällskivlingar
9 kommentarer:
Lyckostar! Stolta fjällskivlingar. Jag har förstått att ni har gott om svamp i Sverige i år. Lagom regn och mycket värme. Grattis!
Vad fint det blir! Och det verkar gå fort dessutom! Härligt för dem att ha ett ställe där barnen kan få njuta av naturen under hela sin uppväxt. Och svampar dessutom. Tror aldrig jag har ätit fjällskivling, men det ser gott ut!
Kram!
Pettas:
Ja, det har regnat så mycket och är så fuktigt ute att det skulle väl vara konstigt om det inte blev mycket svamp. Man kanske ska ta sig samman och gå ut i skogen en dag...
Kram!
Marianne:
Det blev en alldeles utmärkt stuvning av denna stolta svamp: Jag var lite osäker om det kunde vara vit flugsvamp, men Mirren hade läst på och var säker att det INTE var det. Den smakade också gott rå. Vi överlevde i alla fall allihopa och ingen mådde illa det minsta.
Varm kram tillbaka!
Jätteroligt att få se bilder från renoveringen - när jag ser röran är jag extra lycklig över att vårt kök är klart.
Vilket jobb du lagt ner på att få till alla bilder och text, blir roligt för de små att läsa det en dag.
Förresten- har du skrivit ut dina blogginlägg? Jag gjorde det med Linnéas första dagbok,som jag skrev på mina gamla hemsida. Det blev en tjock pärm... jag skrev ut i sv/v i laserskrivaren, hade blivit dyrt annars. Bloggen har jag inte skrivit ut.
bloggblad:
Det var faktiskt skönt att komma hem till sitt eget välordnade hus efter dessa dagar... Fast roligt hade vi och naturen runtomkring sommarhuset är så vacker att man glömmer röran därinne!
Vad beträffar utskrivningen av bloggen får du läsa mitt nästa inlägg (kort).
Ja himmel vad fint det blir i sommarkåken.
Och Ölands djurpark var mycket bättre än jag hade väntat mig! När man först kom in där verkade den inte nåt vidare, men vi var jättenöjda när vi for därifrån. Mest fascinerad blev jag av den lilla apsort som satt i buren precis rakt fram på utsidan av terrariebyggnaden. Vilka fina djur! En sån vill jag ha! På allvar! Jag som aldrig nånsin mer vill ha nåt enda djur. (Så praktiskt då att fastna för ett som jag aldrig kan få. Då slipper jag allt besvär i alla fall.)
Miss Gillette:
Jag blev också glatt överraskad över djurparken. Hade mycket låga förväntningar. De små aporna var söta men inte SÅ söta att jag skulle vilja ha en...
Har man ett barn på tre och ett på ett år som ska roas,är djurparken ett utomordentligt alternativ! Mirren återvände dit på lördagen - MM och jag hade åkt hem kvällen innan. Mirrmaken hann lägga färdigt alla golven under bortovaron...
musikanta: Mina är ju sju och fyra, och sjuåringen lär kunna ha roligt på den anläggningen i flera år än. Så jag lär hinna hälsa på min nya apvän fler gånger. Du förstår, det var en som kom fram alldeles till stängslet och tittade på mig lika nyfiket som jag på den, och så klappade vi varann på fingrarna lite och den tog så varligt och verkade så förståndig och rar. (Och vig.) På håll skulle jag inte ha fastnat för den. Men vi kommunicerade ju.
Miss Gillette:
Jag hade nogt smultit också om den hade visat sådant intresse för mig...
Jag åker gärna tillbaka dit. Vi hann knappt inte se några djur alls eftersom det var raka spåret till karusellerna och poolerna!
Skicka en kommentar