Jag är glad över att mitt musikintresse, nedärvt i rakt nedstigande led från min skolkantorsfarfar och fiolspelaremorfar och även från föräldrarna, också har förts över till mina barn och barnbarn.
Häromdagen berättade näst äldsta barnbarnet, Isabelle eller Bella som hon alltid kallas, på Facebook att hennes kör The Nostalgeeks skulle uppträda i Hageby Centrum i Norrköping på fredagskvällen. Eller i ”Världens Centrum” som det basuneras ut i annonserna sedan centrat genomgått en genomgripande ombyggnad förra året. Vi måste förstås åka dit och lyssna!
The Nostalgeeks leds av Veronica Knutsson, också ledare för sånggruppen Espri, som jag berättade om i mitt inlägg om nyårsafton och där Bella också är med och sjunger. Veronica är utbildad sångpedagog och själv en duktig sångsolist. I höstas var The Nostalgeeks med i en lokal körtävling med många körer i Norrköping – Kördraget – och vann hela tävlingen!
Bella har varit med länge och sjungit i The Nostalgeeks och har sedan en månad även lyckats lurat med sig sin pappa – min son Kalle som fyller 47 i april - att sjunga med i kören. Kalle spelar gitarr och hade eget rockband i tonåren, som till en början hette Daggachooa men bytte namn till Raka Rör. (Bägge de sistnämnda orden uttalas på östgötska med samma ljud i början som i engelskans ”what”).
Om man undantar sjungandet i det egna rockbandet har Kalle inte sjungit i kör sedan han var med i Hedvigs kyrkas barnkör i Norrköping något år i början på 70-talet. Musiken som The Nostalgeeks framförde var kanske inte den han främst diggade som hårdrockare, menade Kalle, men han skulle nog vänja sig…
Den andra och nionde april åker hela kören upp till Stockholm för att vara ”förband” och värma upp publiken innan Körslaget börjar i TV 4 på lördagkvällen. Roligt att få vara med även om kören inte kommer att synas i rutan. Och vem vet, har man fått in foten så kanske det kan bli något tills nästa år!
Här, i det första videoklippet med Elvismedleyt, ser man Kalle i förgrunden tillsammans med sina manliga körkompisar. De är bara fyra killar allt som allt, två i varje stämma, men det räcker gott att matcha alla tjejerna. Inte nog med att killar är starkare fysiskt för det mesta, även deras röster är det – orättvist!
Under den första låten står Kalle som nummer tre från vänster, i Return to Sender som nummer två från vänster närmast micken. Det är han som showar mest och ser ut att ha väldigt roligt i alla fall. Ännu bättre om han hade haft med sig gitarren som Elvis…
Efter In the Chapel, där Veronica sjunger solo kommer Bella fram och rockar loss i Jailhouse Rock tillsammans med en av herrarna. Hon syns förresten bra bland alla körtjejerna eftersom hon är den enda som har ljusa strumpor!
Här sjunger hela kören What a Wonderful World fast på svenska. Varifrån kören kommer framgår ganska tydligt...
Den sista låten – La Voix – var den som The Nostalgeeks vann Kördraget med. Här visar verkligen Veronica vilken härlig sopran hon är!
15 kommentarer:
Det tar en stund att ladda ner filmerna, men eftersom jag är körfreak och gillar både Kalle och Veronica måste jag ju bara lyssna. Bella har jag bara sett som hastigast - tror jag.
Härligt! Jag vet ju att sån här filmning tar bort en massa - så det måste ha varit riktigt bra live.
Kul att kören rör sig... kanske nåt att införa i kyrkokören...
Bloggblad:
Kent har ju tagit filmerna med sin digitalkamera - vet inte hur man gör om filmerna från videokameran än så att de går att lägga in i bloggen. Så kvaliten är ju inte den bästa. Tyckte i alla fall det var roligt att visa. Kul att Kalle är med och sjunger också!
Kent hade med sig kameran idag i Drothem - har inte sett bilderna än.
Härligt, härligt, härligt:D. Toppenroligt att ni alla är så musikaliska och njuter av det.
Kramar
Karin
Trevligt med en oväntad musikstund så här på kvällen.
Har också sjungit en del i kör och minns hur ROLIGT det var, men det var länge sedan.
Leker lite på pianot på lediga stunder numera, pappa var duktig violinist... så lite musik har det funnits i mitt liv också.
Barnen lyssnar enbart, men dottern dansar orientalisk dans och börjar bli riktigt duktig. Kul med det också och häftig musik!
Så kul att generationerna kan ha musiken gemensamt på detta trevliga vis! Du kan verkligen vara stolt!
Karin:
Det som är så roligt med musiken är framför allt den gemenskap som den skapar! Måla eller skriva ihop är det ju inte så ofta som man gör, men musicera tillsammans är ju ganska vanligt :-)!
Kramar från Ingrid
Ailas:
Jag har ju också upptäckt på sistone att det är riktigt roligt att sjunga i kör. Tidigare har jag ju mest lett körerna...
Enligt det du skriver verkar det som om du har haft mycket musik i ditt liv tidigare.
För att kunna dansa orientalisk dans måste man väl vara mycket musikalisk! Det är ju musik som låter väldigt annorlunda för våra öron. Spännande!
Ha en bra dag önskar Ingrid
Olgakatt:
Haha, kanske inte den musik som du eller jag "diggar" mest, som min Kalle sa, men som kan vara kul att lyssna till ändå emellanåt...
Jag är både stolt, glad och tacksam över att jag kanske lyckats förmedla någonting till nästa generation som skapar en sådan glädje och gemenskap!
Vansinnigt bra! Jätteproffsig kör, och din Bella har en mäktig pipa. Sen är jag impad av herrarna också -- jag hör ju att det är som du säger, att det räcker med så få, men då krävs det att de är duktiga. I vår kör vet jag inte om vi har fyra som skulle kunna dra hela lasset själva till ungefär lika många damer som The Nostalgeeks har.
Tack för låtarna!
Miss Gillette:
Roligt att du tycker det. Videosnuttarna, tagna med en liten digitalkamera gör ju inte full rättvisa åt kören! Jag tror att herrarna är självgående var och en faktiskt. Två basar och två tenorer - kanske det blir fler efter Stockholmsresan. Kalle har en kompis på gång...
musikanta: Nej, skicka hit karln istället! Vår dialekt är den enda utanför Östergötland som har östgötska ö:n, så han skulle känna sig alldeles som hemma.:-)
Miss Gillette:
När jag skrev det där med att det hörs varifrån kören kommer tänkte jag mer på "underbar" i Vilken underbar värld. Våra "u" uttalas ofta med tungan långt fram i munnen vid tänderna i underkäken (nästan som "y") och med rundade läppar. Lyssna får du höra, haha!
Jag hörde däremot inga östgötska ön. Här har ju "lön" och "bön" samma ö som i "hör"...
Vad roligt att ni är en så musikalisk familj. Här är det samma sak - fast tvärtom. En totalt omusikalisk familj, med undantag för lilla Mathilda.
Apropå det, jag missar Mathildas konsert i Konserthuset den 16 april : ( Det är den helgen vi tar över huset, så det går bara inte att överge Klas för att lyssna på vacker musik den helgen. Nå, det blir väl fler tillfällen.
Kram!
Marianne:
Jag tror inte att det finns någonting som heter "totalt omusikalisk". De flesta människor tycker väl om att lyssna på någon form av musik, och då är man inte omusikalisk. Det är inte detsamma som musikaliskt otränad eller att inte spela något instrument eller att inte kunna sjunga...
Förstår helt att du måste vara hemma den dag ni kan flytta in i ert nya hus - ditt barnbarn har säkert förståelse för det också. Du får lova att komma och lyssna på henne nästa gång om du kan!
Kramar från Ingrid
Skicka en kommentar