torsdag 21 juli 2011

En kär present


Visst är det roligt när man får lite uppskattning. Min vän Maj-Gret, vars körer jag brukar ackompanjera, har alltid med sig en påse till mig med godsaker efter varje spelning. Den brukar innehålla goda hembakade bullar, en chokladask med vidhängande hundralapp som ersättning för resor och ofta något som hon stickat eller vävt själv.

Denna gång fick jag också det lilla paketet ovan, fint inslaget i silverpapper och med en ros fastsatt med tejp ovanpå. Det visade sig innehålla ett litet porslinsägg och i ägget låg ett fint silversmycke – ”unikt för en unik människa” stod det på kortet. Visst blir man glad när man får något sådant! Det är ju inte bara presenten som räknas utan även tanken bakom…

Den fina, lilla duken har jag blivt presentad med tidigare. (Bilderna går att klicka större).

Igår var jag återigen ackompanjatör av hennes körer - Sankt Ragnhilds och Wijkakören - i Nartorps bygdegård som ligger vid vägen mot Sankt Anna. Programmet innehöll dels en avdelning där kören framträdde med sånger – bl.a. Änglamark,Tiggaren ifrån Luossa och Flickan från Backafall, en av de vackraste visor jag vet. När kören hade avslutat sitt program serverades kaffe med hembakat bröd och efter det tog Maj-Gret fram sin cittra och sina medhavda allsångsböcker.


Sommarklädsel för damerna är grön kjol och vit blus och för herrarna vi skjorta och matchande fluga. MM har tagit alla bilder i bygdegården.

Maj-Gret, 83, är still going strong och ackompanjerar allsången på sin cittra

Jag var kolossalt imponerad av att alla som var där kunde alla sånger och sjöng så bra, en del kunde t.o.m. texten utantill. Jag har t.ex. aldrig hört trallen innan och mellan verserna i Ljuvliga ungdom – men det var inte något som var främmande för publiken. Ett lotteri fanns det förstås också och där var turen för en gångs skull med mig denna kväll. En gammaldags flaska med hemgjord flädersaft fick jag ta med mig hem!

Jag vid synten i Nartorps bygdegård

Hemgjord flädersaft i elegant flaska

9 kommentarer:

Ingela sa...

Hej Ingrid!

Härligt med mycket musik! Du kan säkert instämma i att musik håller en ung. Kolla bara på körledaren och du själv ser ju unt som ungdomen själv!

Kram på dig Ingela

Bloggblad sa...

det känns lovande inför framtiden att ni båda bara tycks bli yngre...

Håll tummarna i morgon efter lunch när jag i brist på proffskompare får kompa mig själv på Brunnen. Oj, vad jag har övat...

Pettas sa...

Tror nog att jag måste till att börja musicera jag också, när jag ser att somliga musikanter är otroligt ungdomliga. Du ser oförskämt tonårig ut:). Det är härligt med överraskande små presenter som är givna av hjärtat.

kramar
Karin

Musikanta sa...

Ingela:
Ja, jag känner mig ungefär tjugo år yngre än vanligt eftersom jag tillbringat hela kvällen med dagsbergsgrabbarna i dragspelsgänget. Enda damen i sällskapet så det var en kväll helt utan konkurrens från det hållet :-) - lite som i forna dar...

Maj-Gret är fantastisk! Undrar dock om jag skulle orka hålla igång så om 8-10 år?
Kram tillbaka/Ingrid.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Man får inte ge upp...

Jag ska tänkta på dig i morgon - det är klart att det går bra, du har ju rutin vid det här laget.

Karin:
Jag tror man håller sig ung också genom att träffa många trevliga människor hela dagarna, baka och mata kottar och fåglar och rådjur, som du gör...

Håller med dig om att de presenter som man får när man minst väntar sig det och som är givna av hjärtat är de allra bästa!
Många kramar från Ingrid

Eleonora sa...

Vilka trevliga presenter du får av Maj-Gret! Omtänksamt att alltid ha något fint att tacka med. Jag förstår att du uppskattar och blir glad.

Jisses tjejen - va snygg du är där du sitter och spelar!!

Hoppas vi kan ses nästa gång du kommer till Sthlm. i augusti kanske?

Ha det gott
Kram
Eleonora

Västmanländskan sa...

Vilken härlig och omtänksam dam!

Musikanta sa...

Västmanländskan:
Ja, det är hon verkligen!

Musikanta sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.