Basilique-Cathédrale Sainte-Marie Sainte-Réparate i Nice. (Bilderna går att klicka större)
Söndag var sista dagen i Nice och vi hade planerat att gå i mässan i katedralen med det långa namnet Basilique-Cathédrale Sainte-Marie Sainte-Réparate. Den sistnämnda är staden Nice skyddshelgon och som ung flicka led hon martyrdöden i Cesarea i Palestina.
Vi tog spårvagnen ett stenkast från hotellet till La Vielle Ville där katedralen är belägen. Ganska mycket folk hade kommit till kyrkan och en stor kör var på plats och övade redan när vi kom dit. Kören sjöng flera underbara sånger under mässan, ackompanjerad av den imponerande orgeln.
Interiör från katedralen innan gudstjänsten har börjat
Härligt att lyssna till, som omväxling till den körsång som man kan höra i svenska kyrkan – där omhuldas à capellasången in absurdum enligt min mening. (Vilket är ganska svårt att förstå med tanke på att alla stora kyrkliga musikverk, kantater, oratorier, requiem etc. ackompanjeras av orgel eller orkester. Vad vore Mozarts Laudate Dominum och Ave Verum Corpus utan ackompanjemang?)
Den skickliga organisten spelade ett kraftfullt och vackert postludium, som det säkert var många svarta noter i. Detta till trots var det bara vi och ett annat par som satt stilla och lyssnade till slut. Alla andra, inklusive präster, kör och församling reste sig omedelbart när postludiet började och avlägsnade sig skyndsamt från kyrkan. Tala om att kasta pärlor…
Blomstermarknaden utanför kyrkan
Utanför kyrkan var det full kommers på den berömda blomster- och fiskmarknaden. Vi strosade runt och tog foton på alla blommorna i detta överdåd av färger. Överraskade av regnet, som plötsligt öste ner från himlen, tog vi vår tillflykt till en liten restaurang i en av gränderna, som lyckligtvis var försedd med markiser.
Fiskmarknaden i Nice
Kanske något för den godissugna?
Söderns skatter - tvålar i mängd!
Vi hann också med ett sista dopp i La Méditerranée innan vi checkade ut från hotellet – inte många badade trots att det var relativt varmt i vattnet. Vi såg ju att vågorna var ganska höga, men att de skulle ha sådan kraft att jag knappt kunde ta mig upp ur vattnet hade jag inte räknat med. Några ögonblicks panik upplevde jag innan jag till slut lyckades kravla mig upp på stranden med skrapsår på knäna. Inte så underligt att folk föredrog att stanna kvar på stranden…
På vägen till stranden på fina gatan...
...inget för en bastant svensk tant men vackert att se på
Sen tog vi landsvägsbussen tillbaka till Marseille där vi tillbringade den sista dagen innan vi återvände hem till Sverige. Mer om det så småningom...
En enda som badar...
...utom jag, som har svårt att ta mig upp ur havet. (Vågorna ser inte så stora ut på fotot.) MM klarade sig bättre än jag och hade inte några större svårigheter att simma i vågorna
14 kommentarer:
Den ena underbarara reserapporten efter den andra - tack igen min vän för att jag fick följa med på turen och för alla fina fotografier som satt min fantasi i rörelse. Vilka härliga semesterdagar ni hade i Frankrike!
Varma julikramar från Eleonora
Eleonora:
Ja, så här efteråt minns man ingenting av det som var besvärligt eller jobbigt. Det är också roligt att ha resan dokumenterad - dagarna går i varandra annars och man glömmer så fort vad man gjorde och såg. Jag försökte anteckna varje dag om vad vi hittade på och bilderna hjälper ju till att friska upp minnet.
Roligt att du uppskattade inlägget.
Kramar tillbaka från Ingrid
Vilket trevligt inlägg Ingrid!
Visst är det svårt att reda ut bland bilder så där efteråt... även om man har antecknat en del på resan.
Visst är det en njutning att kolla på kläder även om man sedan inser att det blir bättre på någo annan
Ha det gott Kram Ingela
Oj tack, så trevligt! Ska återkomma med lite bättre tid och titta lite noggrannare på det fina inlägget! Är lite på språng just nu, men passar på att skicka en hälsning när jag ändå tittade in!
Trevlig kväll!
Ingela:
Tack för rar kommentar!
Jag tyckte att det var en så ovanligt vacker skyltning, så jag kunde inte låta bli att fota skyltfönstret.
Kram!
Så härligt - vackra bilder!
Tack Musikanta,
en fin reseskildring, igen:)
Hoppas att knäsåren har försvunnit vid det här laget.
kramar
Drömmer mig till Provence genom dig!
Härligt, härligt!
Är det vanligt med lösgodis i Frankrike? Det är ju annars en företeelse som Sverige inte delar med så himla många andra länder. Eller så är jag alldeles fel- och underinformerad i denna sak.
Här på centralorten pågår en så kallad internationell matmarknad denna vecka. Det var ett fjuttigt startfält, men en del kulinariska fynd gjorde ändå Maken och jag. Nåt vi inte köpte var lösgodis från nåt land som jag inte minns vilket det var -- men det var dyrt, och man fick tydligen inte blanda sorterna som vi är vana vid. Och inte fick man köpa tre bitar (som det händer att jag gör), utan man måste köpa hekton och då helst ganska många. Varför nån enda lösgodisbortskämd svensk handlade i det ståndet begriper jag inte.
Ailas:
Tack för hälsningen och kul att du tittade in. Jag skrev faktiskt en kommentar i går kväll, men tydligen tryckte jag på ta-bortknappen i stället för publicera - det händer ibland. Kollade aldrig att kommentaren kom in. Jag tror i alla fall att jag önskade dig välkommen tillbaka när du får tid :-)!
Västmanländskan:
Tack!
Stor kram!
Karin:
Haha, jag fick nya när jag snubblade på en kabel på Arkösundskajen häromdagen.
Bra att du gillade mitt inlägg, då kan jag skriva om den sjunde dagen med gott samvete.
Kramar tillbaka!
Olgakatt:
Och jag drömmer mig tillbaka till Kina genom dig och nu senast till England!
Miss Gillette:
När jag tänker efter var det nog det enda stället jag såg med "lösgodis" om man nu kan kategorisera det som sådant.
Själv är jag inte förtjust i smågodis så att jag brukar inte spana efter det överhuvudtaget. Det här fotot tog jag mest för färgernas skull. Nej, för mig gäller chokladpraliner...
I Kina kan man köpa stora godisbitar gjorda av sesamfrön och honung - det kanske fanns sådana på er marknad?
Hur gör kassörskan för att slå in tre små godisbitar i kassan? Har de något pris per styck på dem eller får du som känd och snäll kund dem gratis?
musikanta: Nä det är ju kilopris, så snasket vägs och priset beräknas likadant som grönsaker och annat.
Det brukar inte bli så dyrt. :-)
Skicka en kommentar