måndag 2 januari 2012

Nyårsafton 2011


Arbetets museum speglar sig i Motala ström. (Bilderna går att klicka större.)
På nyårsaftonens eftermiddag åkte MM och jag in till Norrköping för att begå den traditionella nyårspromenaden där. Den startar från Moa Martinssons torg mitt i Industrilandskapet och går genom detsamma ner till Tyska torget vid Rådhuset , där promenaden avslutas med ett storslaget fyrverkeri.

När vi kom till stan vid fyradraget och skulle parkera bilen inte långt ifrån Moas torg, fanns det ganska gott om parkeringsplatser, vilket vi tyckte var lite underligt.  Ännu mer sen vi läste i tidningen att det var omkring 40 000 personer som var ute och gick nyårspromenaden. Det visade sig dock att båda parkeringsautomaterna på det två stora parkeringarna var ur funktion. Efter mycket velande fram och tillbaka hörde vi någon som sa att det var gratis, och lämnade därför bilen.


Jag hade ställt in min kamera fel så alla mina bilder blev suddiga utom några få. Kallt var det också!

När vi kom ut på den stora bron över Motala ström hade nästan alla de omkring  40 000 personerna hunnit dit också. Med risk för att ytterkläderna skulle ta eld eftersom en del gick med facklor tvingades vi ut i gatan tillsammans med en del bilar som också hade svårt att ta sig fram i trängseln.


Man fick akta sig för fackorna i trängseln


På Värmekyrkans tak lyste alla fyra adventssljusen.
Så småningom kom vi fram till Arbetets museum några hundra meter därifrån, där det bjöds på show av tre skönsjungande damer. Vid det laget var vi ganska frusna och MM mycket orolig för en eventuell parkeringsbot – det gick nämligen inte heller att ringa från automaterna och tala om att det var fel på dem. Jag bestämde då raskt att det var lika bra att omedelbart gå tillbaka till parkeringsplatsen för vidare transport hem till Mogata. MM blev på märkbart bättre humör av att det inte satt någon lapp på bilen.


Gruppens ledare, Veronica Knutsson, längst till vänster.
När vi åkte genom vårt lilla Söderköping på hemvägen höll man just på att ordna för nyårsfirandet på Rådhustorget. Rådhuset var festligt upplyst och på skulpturen som hade skapats till millenniumskiftet satte man ut marschaller. Lite musik fick vi också till livs genom några ungdomar som repade för nattens övningar.


Lite av Disneyland över det gamla ärevördiga rådhuset i Söderköping, eller?

Väl så vackert i vår lilla stad...


Några ungdomar övar inför nyårsfirandet på Rådhustorget i Söderköping.

Det nya årets ankomst firade MM och jag med Pommac  i kristallglas från Böhmen och ett ståtligt fyrverkeri  fick vi höra och se alldeles gratis när vi öppnade ytterdörren till vårt hus både före och efter tolvslaget.

10 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Ett fint slut och en bra början. Vi var hemma, gick ut i vinternatten, som var aningen påfrusen, hade var sitt tomtebloss med oss, tittade på kinesiska papperslyktor och hörde smällar från alla håll och kanter, önskade varandra och världen ett gott nytt år, gick in och så var ett nytt år här!

God fortsättning från oss som skålade i vatten!:)
Vi hade inte en droppe av annat hemma,inte ens Pommac, men det gick bra det också. Ett nytt år blev det likaväl.
Karin o Uffe

Musikanta sa...

Pettaskarin:
Vi såg också en hel del papperslyktor också. Väldigt effektfullt!

När jag läser alla bloggar om hur (nästan) alla kände sig dåliga på Nyårsdagen, är jag mycket glad för att vi bara skålade i Pommac. Vatten hade gått bra det med! Vi hade en väldigt trevlig Nyårsdag, pigga och friska...
Kramar från Ingrid

Annika sa...

Jo, här är en som tillbringade nyårsdagen i lidande tillstånd.
Borde druckit pommac;-)
OJ,
Men KUL var det på aftonen med glam och dans och drag.
Nu är det totalvanlig vardag i mitt håll av världen igen!
Skolan börjar idag, och igår slängde jag ut ALLT vad julen heter.
Gd fortsättning!!

Musikanta sa...

Sådant lidande som du nämner var vanligare förr när jag var i din ålder :-)! Numera är jag lite försiktigare eftersom jag är rädd om de dagar som jag har kvar - statistiskt sett har du ju några fler!
Efter ett tag kom man ju bara ihåg hur kul man hade även om dagen därpå var förstörd.

Än har jag inte satt in mitt tomtepar i skåpet eller min nya adventsstake i garderoben. Jag har börjat vänja mig vid att se på den varje dag vid matbordet. Det blir svårt att ta bort den.
God fortsättning själv önskar jag dig och kram från Ingrid

Dubbelörn sa...

Vilket härligt nyårsfirande. Kände inte till denna promenadtradition...

Vi skickade upp papperslyktor istället för fyrverkeri. Så vackert.

Bara ett litet förtydligande. Vår lilla favoritstad heter Marseillan o ligger i Langeudoc. Ca 16mil fr Marseille, söderöver mot Spanien till. Vi är inte så mycket för storstäder o kommersen som hör till. Området Langeudoc har blivit vår favorit, mindre turister, mängder med små byar o småstäder, mer genuint o så otroligt vacker natur.

Karin sa...

En lunginflammation och en influensa satte stopp för allt annat än ett mycket stillsamt nyårsfirande på tu man hand i hemmet. Det kompenserades något av fyrverkerier och svävande ljuslyktor alldeles utanför fönstret. De där nya ljuslyktorna är anslående när de svävar uppåt och bildar en ny stjärnhimmel.

Fina Norrköpingsbilder!

Musikanta sa...

Örnen:
Jag förstod nästan det så fort jag skrivit kommentaren och skickat iväg den, eftersom jag drog mig till minnes att du just skrivit om Languedoc i ditt "om mig".

Eftersom jag upplevde några av mina mest lyckliga ungdomssomrar i Menton, är det fortfarande det området som drar - vi har några museer kvar att besöka. Men jag ska googla på Marseillan - visste inte att det fanns en ort med det namnet.
Ha det gott!

Musikanta sa...

Karin E:
Usch, det låter inte alls trevligt! Jag har fortfarande stor respekt för lunginflammation - en av de hemskaste sjukdomarna under min barndom. Som väl är finns det bra botemedel mot den numera. Men sådant tar tid och ork. Du får ta det lugnt och inte börja jobba för tidigt!

Inte dumt att bo så att man har hela Stockholms fyrverkeri utanför sitt fönster. Och att skicka upp kinesiska ljuslyktor var tydligen populärt även hos våra grannar.
Krya på dig önskar Ingrid!

Eleonora sa...

Oh vilken fin vandring i din lilla stad. Så fina bilder och vilken värme alla bilder utstrålar.

Tack för att jag fick följa med.
Stor varm nyårskram från
Eleonora

Musikanta sa...

Eleonora:
Kul att du alltid hänger med på alla våra promenader :-)!
Nästa år - om vi lever - ska vi åka in lite senare när det mesta folket redan har kommit en bit på väg.

Varm nyårskram tillbaka från vännen Ingrid!