lördag 26 april 2014

920 Lördagstema REKLAM

Det sista lördagstemat för den här månaden har rubriken REKLAM. Med detta säger jag hej då och undrar vem som är villig att ta över taktpinnen i maj månad. Hör av dig om du vill hitta på teman i maj. Kanske vi också ska fundera på att ha uppehåll i juni, juli och augusti - det är svårt att sitta inne vid datorn nu när det är så vackert ute och ännu värre blir det i sommar om det vackra vädret fortsätter. Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i bloggen.

Uppdatering: Det blir Olgakatt som övertar värdskapet för lördagstemana i maj. Och det blir uppehåll i juni, juli och augusti. Den som vill skriva "Halvårskoll" kan ju göra det ändå.

Jag har ju själv gett mig chansen den här lördagen att plocka fram annonser från mina gamla Bonniers Veckotidningar och även från en Månadstidning utgiven av samma förlag. Den var jag ju helt tvungen att köpa eftersom den kom ut samma dag som jag fyller år - den 19 juni. Tidningarna är en guldgruva när det gäller reklam och annonser som bekant.

Jämför man med dagens reklam är dåtidens annonser enligt min mening mycket mer seriösa och informativa. Annonserna är t.ex. helt i avsaknad av lättklädda flickor till skillnad mot nutidens. Det är bara i underklädesannonserna som det tillåts att visa lättklädda damer. Alla annonser, med få undantag, är dessutom skapade av olika konstnärer/illustratörer.

Här nedan kommer ett litet axplock.


Då var det hustrun eller hembiträdet som var tvättmaskin. Förmodligen ska det här föreställa frun i huset med tanke på de nätta skorna och den tjusiga klänningen under förklädet. För att inte tala om den stiliga frisyren. (Bilderna går att klicka större.) Bonniers Veckotidning december 1923



Sanning som gäller än idag. "Tänk också på den moderna tekniken - motorindustrien - radio etc. vad ha icke dessa grenar av modern verksamhet fört med sig för otaliga nya termer?"  BVT dec. 1923.


Frun i huset ger pigan råd. Lägg märke till skillnaden i skor och frisyr. Frun är dessutom betydligt slankare... BVT nr 1 1924.


Shell har väl funnits med från det att bilen och flygmaskinen (som det hette då) uppfanns, eller? Man måste vara väl påpälsad som pilot 1924. Macho kille! BVT nr 1 1924. 


Gyllenhamars (med ett enda -m fortfarande på paketen med accent ovanför istället för dubbelteckning, varför?) var en av de största annonsörerna i Bonniers veckotidningar. Konkurrensen måste ha varit noll när det gällde havregryn och havremust. Det gick tydligen bra med små nakna flickor och pojkar i annonserna. BVT 28 1928.


Den här annonsen är min favorit. Man måste absolut läsa texten - den är underbar. (Går ju om man klickar upp bilden.) Här har kokerskan på sig den gängse hembiträdesuniformen; blå- och vitrutig klänning och vitt förkläde. BVT nr 39 1924.


Lätt och behändig skrivmaskin - väger bara 5 kg! Undrar vad dagens ungdomar hade sagt om en padda som vägde 5 kg? Bonniers Månadstidning 19 juni 1931.


Jag undrar också vad dagens unge man skulle sagt om han varit tvungen att gå klädd på det sättet som pojken på bilden? Inga Hallo Kitty eller Mumin-T-shirts eller jeans där inte. Naturligtvis är det också en gosse som räknat alla mattetal rätt. Det här är enda annonsen i inlägget som är ett foto. Pojken måste var urklippt och inklistrad - proportionerna verkar felaktiga. Övriga annonser är skapade av skickliga illustratörer. Tänk så mycket roligare att titta på än våra dagars fotoreklam!  Bonniers Månadstidning 19 juni 1931. 


I många av dåtidens bilannonser sitter kvinnor VID ratten istället för PÅ eller BREDVID bilen  - en syn som var mycket vanlig i bilannonserna för inte så länge sen. Amerikanska bilar dominerade marknaden trots att Volvo hade producerat sin första serietillverkade bil 1927. Kanske var det därför man påpekade att denna Chevrolet var byggd av svenska arbetare. Bonniers Månadstidning 1931.



Skulle vara roligt att veta vad en banan kostade på den tiden eftersom bananföretagen hade råd att kosta på sig dessa ständigt återkommande helsidesannonser i fyrfärg varje vecka i Bonniers Veckotidning.


Uppdatering:
Olgakatt blir värdinna för lördagstemana i maj. 

tisdag 22 april 2014

919 Lördagstema PÅSK

Eftersom lördagstemat inföll på påskaftonen tyckte jag att det passade med rubriken PÅSK. Alla har ju sina traditioner och det har varit roligt att läsa alla trevliga och intressanta inlägg i detta ämne. Vilka som är med och skriver lördagstema finns listade i höger marginal på bloggen.

Själv har jag nu lagt påsken bakom mig och är alltså väldigt försenad med temat. Samtidigt är det ju bra att ha fått lite perspektiv på helgen. Efter passionsgudstjänsten som jag spelade på i Rönö gamla fina kyrka på onsdagskvällen kom hela Mirrfamiljen ner för att vara hos oss några dagar.

På Skärtorsdagen var pojkarna, Mirren och jag ute i skogen och klippte björksly till påskriset. Efter lunchen letade barnen efter sina påskägg. Klubborna i dessa var det som tilldrog sig det största intresset - jag är ju inte någon expert på smågodis...


Mirren, Casimir och Caspar klipper björksly till påskriset. (Bilderna går att klicka större.)


Casimir, Clarissa och Caspar har hittat sina påskägg. Lissan går gärna topless (och helst även byxlös) så fort hon får tillfälle.

Familjen drog därefter iväg till badhuset i Norrköping med alla barnen för att inte komma hem förrän till kvällen. Under tiden de var borta hade vi många besök från Blåkulla och även av påskgubbar. Jag brukar alltid köpa hem ett par kilo smågodis till påsk och Allhelgona - denna gång gick allting åt!


Två stiliga påskgubbar.

På långfredagen gav sig Mirrfamiljen iväg för att bestiga Ramunderberget i Söderköping. Som väl var hade jag lagat en ansenlig mängd köttbullar i förväg som gick snabbt att värma till pastan eftersom alla var uthungrade när de kom hem därifrån.

På eftermiddagen var vi bortbjudna så Mirrfamiljen åkte hem efter att ha mellanlandat på en av Norrköpings större lekplatser. Inte för att den går upp mot de fantastiska lekplatserna i huvudstaden, men det gick i alla fall att klättra och springa sig trötta i lekparken innan de for tillbaka till Mälarhöjden.

Det var föräldrarna till flickvännen som bjöd på överraskningsfest för sonen Kalle, som just fyllt 50 år. Paret hade varit bortresta över själva födelsedagen. Vi blev serverade en utomordentligt läcker påskbuffé där allt fanns med som bör vara på en sådan. Tårtan var också delikat i synnerhet för en som numera går på fem-tvådieten. Hittills har det gått bra och man FÅR ju äta tårta på femdagarna - om än med viss måtta.


Även mat för en vegetarian på bordet. Broccolipaj, potatisgratäng och rödbetor med fetaost. Ägghalvor UTAN räkor eller kaviar. Bröd, smör och ost på annat ställe.



För övrigt är ju Kent vegetarian så långfredagsbuffén var den enda utsvävning i påskmenyn som förunnades mig. Lika bra det med tanke på kalorierna. På påskaftonen målade jag tillsammans med mina målarkompisar på förmiddagen och på eftermiddagen planterade jag resten av mina penséer och fyllde jord i mina stora blomkrukor. Det är meningen att jag ska bedriva trädgårdsodling i dessa eftersom de står mot den enda söderväggen på huset. Vi får väl se om det blir något.

På natten var vi i Sankt Laurentii kyrka och var med om påsknattsmässan där. Konfirmanderna framförde ett påskdrama och gospelkören sjöng. Min vän Margaretha höll en fin och tänkvärd predikan. Stor sångglädje efter dramat och hela kyrkan upplyst efter att ha legat i dunkel som det ska vara på påsknatten innan Jesus uppstår.

fredag 18 april 2014

918 Casimir spelar egen komposition på gitarr - Myrornas Sorg



Mitt äldsta yngsta barnbarn, Casimir 6,5 år har bara spelat gitarr sedan i början av november förra året. Här spelar han sin egen komposition Myrornas Sorg. Myrorna sörjer en liten myra som en stor kråka har knipit. Man hör i sången när myran dör, tre upprepade dissonanta toner mot slutet.

onsdag 16 april 2014

917 Kör och penséer

Jag har blivit körledare igen för den kör som jag ackompanjerat så många gånger - Sankt Ragnhilds och Wijkakören. Namnet Sankt Ragnhild kommer från Söderköpings skyddshelgon och Wijka- från Vikbolandet, som förr stavades Wijkbolandet. Några av körmedlemmarna är därifrån. Kören är unik eftersom herrarna sjunger melodistämman och damerna andrastämman, om och när det finns sådan.

Min vän Maj-Gret som lett kören i så många år blev nämligen hastigt sjuk och kunde inte leda kören längre. Så det var bara att ta över, annars hade kören upphört. Jag känner ju alla dem som är med sedan länge och jag vet att sångglädjen i kören är något utöver det vanliga. Rent och fint sjunger de också. Vi har två framträdanden i olika kyrkor framför oss som är bestämda sedan länge. Programmet var redan spikat så det vara bara att ta vid där Maj-Gret slutade.


Kören samlad vid kaffebordet i Sankt Laurentii församlingshem. Kören sorterar under SPF men vi får repetera gratis i församlingshemmet mot att vi sjunger på någon gudstjänst i församlingen då och då. (Bilderna går att klicka större.)

Naturligtvis har vi fika efter någon timme efter rullande schema. Höjdpunkten på körövningen! Igår bjöds vi på fina smörgåsar och hembakade kakor. Tiden går väldigt fort och alla är med på noterna, haha. Jag har introducerat lite nya sånger, som snabbt blivit populära bland annat av Taube.


På eftermiddagen åkte Kent och jag till Lundby handelsträdgård som har bäst penséer av alla enligt mitt tycke. Det var en fantastisk blomsterprakt och jag kunde naturligtvis inte låta bli att fotografera.








Det är inte bara penséer som man säljer.


För 1990 kr kan man få ett apelsinträd med apelsiner...


...och även ett citronträd till samma pris. Hortensiorna är däremot billigare.

Efteråt åkte vi till mina morföräldrars och farföräldrars gravar i Norrköping och planterade några av de fina penséerna. Resten har jag planterat i mina blomsterlådor och urnor här hemma. 


Kent vattnar farfar och farmors grav sedan han satt penséerna.

lördag 12 april 2014

916 Lördagstema - Rim och ramsor

Denna lördag är temat RIM OCH RAMSOR. Det är jag själv som dikterar temat i april. Övriga lördagsbloggare finns listade till höger i bloggen.

Jenny Nyström är en av våra mest kända illustratörer genom tiderna, kanske mest känd för att ha gett jultomten ett ansikte. Det kan man läsa om på Wikipedia. Alla har vi väl sett något av julkorten som hon skapade i sådant stort antal. Vad jag inte visste var att hon var den första kvinnan i Sverige som fått ett konstnärsstipendium från Konstakademien för att resa till Paris och vidareutbilda sig. Hon fick också ställa ut på Parissalongen under denna tid.


Bilden från Wikipedia. Här sitter Jenny Nyström vid sitt arbetsbord. Hur hon fick någon plats att måla där är för mig obegripligt!

Hon föddes 1854 och redan som elvaåring började hon på Göteborgs Musei- Rit- och Målarskola som sedan blev Valands konstskola. Jag gissar att hon visade prov på en unik talang redan som liten flicka. Under åren 1873-1881 var hon elev vid Konstakademien, vilket var ovanligt eftersom hon var kvinna. Akademien hade bara varit öppen för kvinnor sedan 1864 och dessa var i klar minoritet.

1882 kom Barnkammarens Bok, där hon samlat rim och ramsor som hon själv illustrerat. Av en händelse fick jag syn på den på Tradera, där jag vann budgivningen så småningom. Bonniers gav ut boken igen 1967. Mitt exemplar är ett nytryck från 1977. Det är barnvisor och ramsor som man känner igen - bland annat Rida ranka och Ro, ro barnet.


Bilderna går att klicka större.


Baksidestext av Eva von Zweibergk

Jag har valt att visa några bilder från boken, bilder som jag inte sett tidigare. Intressant att se klädmodet hos vanligt folk - ibland lappade byxor och trasiga kläder. För det mesta är det dock bilder på välklädda och välnärda barn och vuxna. Jungfru Margareta är helt obetalbar, tycker jag.


Jungfru Margareta.

Sverige var fattigt på den tiden och de två bilderna nedan visar barn som är hungriga. 


Den stressade husmodern fanns även på den tiden.


Här är det riktigt eländigt.



Stackars gumman - inte nog med att hon har dåliga tänder, gubben slår henne också. Trots det är hon glad!

Även ramsor med djur inblandade finns med i boken. Här har vi ekorrn som gick på ängen och slog och kråkan som sitter på kyrkotaket. 


Lägg märke till den fina anfangern i början av varje ramsa!


Kul att upptäcka var Lennart Hellsing har fått en av sina boktitlar från : Katten blåser i silverhorn.

Vill man se mer av vad Jenny Nyström skapade kan man klicka här.

onsdag 9 april 2014

915 Några småkryp till

Behöver någonting vackert och färggrant att titta på när det är så här kallt, regnigt och ruskigt ute så jag delar med mig igen av Lars Erik Liljequists underbara foton av diverse småkryp. Alla utom ett okända för mig. Se och njut! Tack Lars Erik för att jag får visa fotona på min blogg!

Om man vill se fler av Lars Eriks bilder kan man klicka här och här.


Det här tror jag är ett Guldöga som hör till familjen stinkflyn. Det var Karin på Åland som tipsade mig om det. (Bilderna går att klicka större.)


Trädgårdsarbetare. Det är inte en geting och inte ett bi om det inte är en eller ett som tappat gadden.


En blomma får vara med bland småkrypen. Lars Erik kallar bilden för trädgårdskonst.


Örnen har landat.

måndag 7 april 2014

914 Avslutning på Lilla Akademin och Bryggartäppan

I lördags åkte Kent och jag upp till Mälarhöjden för att övervara barnbarnets Caspars terminsavslutning på Lilla Akademin. Han har deltagit i söndagsverksamheten där med bild, musik och dans. I år var temat CIRKUS för fem- sexåringarna och FÅGLAR för fyra-femåringar. Man fick välja på att vara mås, örn eller svan. Caspar ville vara örn och ha rosa fjädrar.


Caspar är en stor, glittrande och skräckinjagande örn hemma i köket. Kent tog bilden. (Bilderna går att klicka större.)

Det fanns dock inget rosa tyg som passade men Caspar hittade ett tyg som glittrade och bestämde sig för det i stället. Vingarna blev väldigt fina och som pricken över i sydde Mirren dit en näbb på bröstet. Ingen fick ha något för ansiktet hade balettfröken talat om eftersom man inte såg hur man skulle dansa då.


Cirkusfolket och fåglarna på plats för den första sången.

Eftersom vi kom en timme för tidigt på grund av att vi missuppfattat tiden, fick vi fina platser och kunde filma och fotografera hela tiden. Alla barnen var duktiga och skötte sig perfekt. Ingen stack iväg till mamma eller pappa eller vägrade att vara med i sista stund som hänt tidigare.


Örndans. Kent tog bilden.

Efter lunchen packade Mirren en picknickkorg med saft, te och annat smått och gott för att ha som mellanmål i lekparken som jag hade önskat mig att få se. Utflykten gick alltså till en av de senaste lekparkerna i Stockholm - Bryggartäppan - som byggts upp med Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad som inspiration. Den ligger lite inklämd på Söder och har byggts upp i en före detta park. Detta gör att både träd och buskar ha bevarats och ett har till och med blivit ett utmärkt klätterträd.


Hus som är uppbyggda i lagom storlek för barn att krypa eller gå in i.


Smeden till höger sitter utanför sin smedja.

Jag hade läst om denna lekpark och var nyfiken på den. Den var lite mindre än jag föreställt mig men gott om plats ändå. Det fanns massor av saker att göra för barnen, som kunde gå och krypa in i de flesta husen. Sen fanns det förstås också de vanliga lekredskapen, gungor, gungbräda, rutschkana och en labyrint. Men roligast för de lite större barnen var nog i alla fall klätterträdet.


Caspar längst fram på hästhuvudet i sin rosa jacka och rosa skor, storebror Casimir på hästryggen och Mirren i kärran. 


Stora C och Lissan, som äter äpple i väntan på fikat. Pappa håller koll  på pojkarna i klätterträdet.


Casimir skymtar högst upp och Caspar syns bra i sin rosa jacka.

Det som verkligen saknades i lekparken var en toalett. Så det vill till att alla som ska dit och inte bor i kvarteret bredvid har varit på toaletten hemma innan. Caféet intill har i alla fall fått ett uppsving efter att parken öppnat...


Casimir på taket till dasset. Tyvärr var detta bara för syns skull...

lördag 5 april 2014

913 Lördagstema - ROSA

Lördagstemat idag är ROSA eller skärt, som man sa när jag växte upp. Det är jag själv som satt rubriken på detta tema och övriga i april. Vilka de andra är och vilka som lördagsbloggar finns att läsa i högra marginalen på bloggen.


Det här kortet tog Kent förra året. I år får jag nog tyvärr inte uppleva de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården. (Bilderna går att klicka större.)

Att den rosa färgen är förknippad med fördomar visste jag, men att den dessutom är livsfarlig hade jag ingen aning om. Fanny Ambjörnsson, som har skrivit boken Rosa, den farliga färgen påstår i alla fall att rosa på fel person i vissa lägen kan vara livsfarligt. Det verkar spännande, ska försöka låna boken på biblioteket och ta reda på varför.

Jag har bara retat mig lite allmänt på att små flickor alltid förknippas med rosa och små pojkar med blått. Mina yngsta barnbarn älskar rosa, i synnerhet mellanpojken Caspar, som aldrig väljer någon annan färg vad det än är som det handlar om.


Fyraårige Caspars teckning av några katter förra året.

Ritar han ska det vara med rosa färgpenna. Muggen som han brukar dricka ur och sugröret är rosa. Hans favorittröjor har motiv med Hallo Kitty och samtliga skor och stövlar, sedan han var riktigt liten, har varit rosa. De andra barnen har också jackor, byxor, skor och stövlar i rosa men kan även tänka sig andra färger ibland. Caspar tycker också om vackra klänningar - gärna blommiga. För hans mamma, som bland annat har varit genusforskare, har det inte varit något problem, han får gärna ha klänning och kjol om han vill.


Caspar på Öland förra året i sin favoritklänning

Men så är det det där med snälla tanter på tunnelbanan. "En sån rar liten flicka, vad heter du?" När han svarar Caspar ser tanterna mycket förvirrade ut. Hur har det blivit så här, att en färg helt förknippas med flickor och kvinnor? "Jo", säger Fanny Ambjörnsson -"att vi ratar rosa och förknippar den med barn, kvinnor, kitsch och bögar avslöjar ett slags förakt för det kvinnliga."


Caspar iklädd rosa byxor och sandaler har hittat en grotta. Eftersom han ärver storebrors tröjor får han acceptera att dessa inte alltid är rosa...

Det har inte alltid varit så, läser jag här på Wikipedia. Från 1920 fram till 1940 var den rosa färgen tillskriven pojkar eftersom det ansågs att rött var mer maskulint. Flickornas färg skulle vara blått. (Jag gissar själv att det berodde på att Jungfru Marias kläder alltid är blå på alla tavlor från medeltid fram till vår tid.) Men den normen förändrades helt omkring 1940. Då skulle plötsligt flickor ha rosa klänningar och rosetter.

Även jag kan ha en viss rosa färg på mina kläder - den cerisröda eller cyklamenröda som det hette när jag var tonåring. Ljust rosa däremot har jag aldrig kunnat ha. Många är de tröjor och även en och annan jacka som jag fallit för i affären och som jag sen nästan aldrig tagit på mig. Jag tycker färgen är vacker men sätter jag på mig något plagg i den färgen ser jag omedelbart ut som en stor och skär gris.


Caspar och jag på väg till Lilla Akademin.

Jag är glad över att även pojkar och män tillåts ha rosa kläder numera, även om det för det mesta bara inskränker sig till skjortan för de vuxna. Fördomarna sitter djupt. När Casimir för någon tid sedan kom till sin förskoleklass iklädd sina stövlar frågade hans kamrater varför han hade rosa stövlar. "Därför jag tycker det är vackert", svarade Casimir. "Men du har dom väl inte på dig nästa gång du kommer till skolan får vi hoppas", tyckte en pojke då.


Alla tre barnen har växt ur sina skor och fått nya. De gamla och ärvda är väl använda och har gått sönder.

Det hade han inte heller nästa dag utan tog på sig ett par skor i stället för stövlarna och pulsade iväg i snön.Vid hämtningen på eftermiddagen fick Mirren tillsägelse av personalen att skaffa stövlar åt honom. Hon berättade då vad det berodde på att han hade skor den dagen i stället för stövlar.Tydligen tog man upp detta dagen därpå med alla barn, för sedan dess har ingen kommenterat Casimirs stövlar.

Många konstnärer har varit och är förtjusta i den rosa färgen. Picasso hade sin Rosa Period mellan 1904 och 1906. En förklaring är att han kommit över sorgen över sin döde vän och träffat en ny kvinna. Han såg kanske livet i ett ljusare skimmer, vem vet?


Akrobat av Pablo Picasso.

Konstnären Åke Bjurhamn, som jag träffade vid en konstrunda häromsistens och som jag har skrivit om här har gjort den rosa och även den röda färgen till sin egen favoritfärg.




The Spirit of Saint Louis