1954 Augustinytt från Bonniers Veckotidning nr 33 1927

 

BVT nr 33 1927. Omslag av Gösta Selling. (Bilderna går att klicka större.)

Det finns som vanligt mycket att läsa i denna tidning på 56 sidor. Författaren Cora Sandel ( hon med Alberteböckerna) har skrivit en novell - Amors Vägar - och Sven Stolpe en artikel om Arnold Ljungdahl och hans tre böcker. Rubriken är aningen pretentiös: En röst av idag i Drama, Dikt och Religion. 

Stolpe var vid den här tiden bara 22 år. Hade man inte vetat hur gammal han var kunde man trott att det var en äldre och erfaren litteraturkritiker som skrivit texten. Den visar hur beläst och vilken skicklig skribent Stolpe var redan då. Ett litet exempel från den mycket långa och komprimerade recensionen: "Författaren har en fantasiens generösa frodighet som är högst ovanlig hos teoretiskt begåvade och välskolade individer". 

En dikt av Johannes Edfeldt får vara med. Bonniers tar sig tydligen an unga poeter och författare. Edfeldt är 23 år - ett år äldre än Stolpe. 

Men jag får i fortsättningen nöja mig med att ta med sådant i inlägget som går lätt att läsa eller titta på och som jag själv tycker är roligt och intressant. Som alla de här frågorna under Vad Vill ni Veta? Många handlar om vilka utbildningar som finns eller vilka myndigheter man ska vända sig till för att få svar. Men det finns också en hel del frågor som jag tycker är lite originella. 

I varje nummer finns det en helsida med någon känd person, vanligtvis man. I det här numret är det Gösta Ekman d.ä.  som porträtteras som fransk bondpojke. Han är också med senare på en sida i tidningen. 

Det finns alltid med några sidor på brudar, fästmör eller andra kändisar. Här är det den högadliga släkten Wachtmeister som har haft sitt återkommande femåriga släktkalas hos kabinettskammarherre greve Axel Wachtmeister på Kulla-Gunnarstorp.  Det som slår mig när jag läser om alla grevarna och baronerna är att några av fruarna också är födda Wachtmeister. Kanske kusinäktenskap? Det är väl inte så vanligt nu för tiden?

Ett kåseri om en vårnatt i Montmartre är rolig läsning. Vi (det förmäler inte vilka vi är) besöker teatern Grand Guignol som är känd över hela världen för att den specialiserat sig på alla sorts hemskheter. Mord och förfärliga sjukdomar t.ex. "Grand Guignol har sedan länge sin trogna blodtörstiga och sensationslystna stampublik" läser jag. 

Paret går vidare för att dricka ett glas champagne på La petite Chaumière. "Ett originellt och pretentiöst ställe som ligger vid en av de långa trapporna upp till Sacre Coeur". Paret förvånas över att de kraftigt sminkade servitriserna är unga pojkar utklädda till flickor. "Vårt bord omringas genast av en flock monstruösa flick-pojkar som outtröttligt tigga champagne, cigaretter och pengar".

Illustratören till detta kåseri är  konstnären Kurt Jungstedt. 

Tydligen tröttnar paret ganska snart på etablissemanget och går vidare till Joséphine Bakers restaurang. "Vi komma in i en folkfylld lokal, en n-orkester spelar spelar energiskt och det dansas charleston och black bottom och dricks dyr champagne. Med barnslig min bjuder Joséphine upp den ena herrn efter den andra". 

På Aktuellt-sidorna är det foton från diverse begivenheter som Årets Sandhamnsregatta, Fjällvandringar och naturentusiaster i Åre, Seglare och solbadare i Marstrand och Konstnärer hemma och borta. 

Här känner jag igen några av herrarna. Gösta Ekman d.ä. syns på andra bilden till höger vid en grönsaksvagn. Bilden i mitten visar den lilla diktarhyddan på Kymmendö som August Strindberg själv byggde. Sigfrid Siwerts står i mitten på den nedre bilden till vänster och i cirkelbilden syns Frank Heller tillsammans med Kurt Jungstedt, illustratören till bilderna ovan. 

Jag avslutar inlägget med en artikel om det stickade modet. 

1927 Decembernytt från Bonniers Veckotidning nr 51 1926

 

Omslagsbild av Georg Klinghammer. (Bilderna går att klicka större.)

Trots att det bara är några veckor kvar till julafton innehåller tidningen nästan ingenting som påminner om denna. En sida med julbak och två annonser om julklappar är det enda jag hittar. Man kan ju jämföra med våra veckotidningar som börjar med julsidor redan i november. Annonsen nedan samt en liten till är de enda julklappsannonserna som förekommer i tidningen. Skulle vara intressant att veta när julhysterin började hos oss. 

 En av två julklappsannonser.

Som vanligt innehåller tidningen litet av varje. Många artiklar om konst, musik, litteratur och teater. Noveller och krönikor. Här nedan har Einar Nerman skickat ett av sina många brev från London till redaktionen. Fred Astaire var då i början av sin karriär när han dansade med sin syster. "De äro de skickligaste danspar jag sett på länge. De äro äkta amerikaner och ha erövrat hela London i en lustig Musical Comedy som heter 'Lady be Good'"  skriver Nerman.  

 

Nerman skriver vidare: "Den ryska danskonsten har löpt in i samma fåra som den moderna målarkonsten för fem år sedan. Man har tappat bort form och linjer och söker endast nya rörelser och uttryck". En som dock står utanför detta är "den alltjämt ungdomliga Anna Pavlova. Ett namn som i ett trettiotal år lyst över alla andra." Mer om denna berömda ballerina kan man läsa här.

Kungligheter av olika slag finns alltid med i BVT. Här är det den engelska kungafamiljen som man visar några bilder på. 

Drottning Elizabeths pappa. kung Georg VI med sin drottning - som också hette Elizabeth - ses på översta bilden till vänster och nederst till höger. 

En miniserie som förekommer i varje nummer av tidningen är annonsen för Stomatol. Jag har inte haft med den tidigare eftersom jag tyckt att serien är ganska fånig. Så även denna gång men eftersom det förekommer en liten gran tar jag med den denna gång. 

Ytterligare några bilder på tidens kvinnliga storheter inom teater och mode. Till vänster Joséphine Baker och till höger Jeanne Lanvin som skapade sig ett namn inom modebranschen och som än idag är stort. 

Neutrala färger och djärva kontraster utlovas på modesidorna. Den vita sidenklänningen till vänster är helt överbroderad med strass. Klänningen i mitten är i djupblå sammet med plisserade jaboter (egentligen spetskrage) av tyll och spets som sticker fram. Klänningen till höger är beige med ett sidodraperi som när nedanför kjolkanten. 

För ovanlighetens skull är det inte några bilannonser med i tidningen. Något som tyvärr har försvunnit i vår tid är de utmärkta galoscherna som man drog på sig ovanpå skorna när man skulle gå på fest. På den tiden behövde man aldrig ta av sig skorna när man var borta eller ha med sig ett extra par att byta med. Här avslutningsvis en annons från Tretorns gummifabrik i Helsingborg.