1549 Påsk i Limoux 2018

Så har jag kommit hem från Limoux i södra Frankrike där Kent och jag tillbringat en vecka tillsammans med min äldsta dotter Anna och hennes man Jörgen. De har köpt ett hus i den lilla staden som inte ligger långt ifrån spanska gränsen.

En grupp pensionärer med sina vårdare tar sig ett glas blanquette - champagnen som tillverkas i staden - på torget. (Bilderna går att klicka större.)

På den här gatan, några hundra meter från torget, bor Anna och Jörgen.

Vädret var ungefär som det brukar vara hemma i april - omkring 13-14 grader och ganska mulet. Vi hade dock en riktig solskensdag då temperaturen gick upp till 19-20 grader. Men jag var glad att jag hade på mig en relativt tjock jacka och tröja, som verkligen behövdes varje dag. Fransmännen själva var varmt klädda ungefär som här hemma, med täckjackor, halsdukar och mössor. Även här har våren varit sen och det var bara enstaka körsbärsträd och några andra lövträd som slagit ut.

Promenad i omgivningarna.

Det hade regnat väldigt mycket under årets första månader fick vi veta och i floden Aude, som brukar vara uttorkad på sommaren, var vattenståndet högt som synes.

Floden Aude som brukar vara uttorkad på sommaren.

Första dagarna gjorde vi inte så mycket mer än att handla och laga mat och umgås. På fredagen var det marknad på torget som vanligt och hyggligt väder.

Rejäla bommar av järn spärrade av gatorna till torget för trafik. Vi såg även ovanligt många poliser på torget. Trêbes ligger inte så långt från Limoux.

Även om karnevalen i Limoux var över så fanns det fortfarande dräkter att köpa - kanske till nästa år.

Torget med Saint-Martinkyrkan i bakgrunden.

Fredagsmarknaden på torget.

Det var ju långfredag också så Kent och jag gick till kyrkan Saint-Martin på kvällen för att vara med på långfredagsmässan. Intressant att se hur den går till i en katolsk kyrka.

Prästen avlägsnar skynket som har legat över korset.

Alla i kyrkan gick fram för att kyssa korset vid mässans slut.

På lördagen åkte vi det lilla tåget till staden Carcassonne som jag berättat om tidigare i ett inlägg. Vi hade tänkt att åka upp till la Cité, men avstod från detta eftersom det ösregnade.

Så det blev bara lite shopping för Annas och Jörgens del och en härlig lunch innan vi åkte hem till Limoux igen.

Shoppinggatan i Carcassonne innan ösregnet kom. 

När vi kommit hem sent på eftermiddagen bjöd mästerkocken Jörgen på en härlig ostomelett med sparris.

Jörgen och Anna i sitt fina kök som de inköpt på IKEA i Toulouse och som Jörgen monterat det mesta själv av. 

Långsamt – Fredagstema, Show and Tell

Fjädrarna på vårt lilla plommonträd har äntligen kommit på plats

Månadens andra fredagstema , Låååångsaaamt, har påhittats av Västmanländskan.

Det är just nu inte mycket som är långsamt i mitt liv, i alla fall inte Långfredagen. Ska iväg och spela på Långfredagsgudstjänsten vid tvåtiden. Sen kommer Mirren med familj i kväll.

Men jag kommer ihåg den dagen som en väldigt tråkig dag när jag var liten. Man fick inte göra någonting, inte spela kort eller skratta högt. Min pappa var alltid klädd i mörk kostym och svart slips och gick omkring och såg allvarlig ut. Jag kommer däremot inte ihåg att vi var i kyrkan. Vi barn kanske slapp att följa med. Först frampå kvällen lättade stämningen när min mamma bjöd far- och morföräldrarna på en god middag med rödvin…

Men det finns ett och annat i mitt liv som är långsamt – Largo t.ex. Så här skriver Wikipedia om detta fenomen:

Tempo är en av de grundläggande musiktermerna och betecknar hur snabbt musiken spelas. Ett sätt att definiera tempot är genom antalet taktslag per minut, förkortat bpm (av engelskans beats per minute). I notskrift betecknas oftast tempot med en tempobeteckning, ibland även genom metronomtal, vilket då anger taktslag per minut. Tempot kan även anges direkt av dirigent eller liknande.

Och så här definieras Largo enligt susning.nu:
Largo är en term som används inom musik för att beskriva ett musikstycke som skall spelas mycket långsamt. Largo har c:a 40 taktslag/minut, bpm.

Jaha, då fick jag lära mig det… Ja, ja visste förstås att det är ett stycke som ska spelas långsamt men jag visste inte precis hur långsamt egentligen.

Många tror att Largo är titeln på ett speciellt stycke. En person som bara önskade att jag skulle spela Largo till en begravning blev förvånad när jag talade om att det fanns tusentals Largon i musiklitteraturen.

Vi kom dock ganska snabbt fram till att det var Händels berömda Largo som han ville att jag skulle spela. Här kan man lyssna till två olika versioner av detta musikstycke. Ett med en underbar sångerska och ett med The London Symphony Orchestra med vackra bilder från England (tror jag).

Andra fredagsbloggare är:Nilla, Anna, Desiree, Annika, Anne, Petra ,Anna-Saltis ,Millan, Anki, Marianne, Victoria, Lia, Cecilia, Leopardia, Marina, Marie, Strandmamman, Ulrika, Jemaya, MiaD, Ingabritt, maisoui, Moster Mjölgumpa, Erica, Taina, sparkling, Christel, ,emma, jennie, musikanta, sara, underytanjag, marskatten, lena w., Fritt ur Hjärtat, Petchie