söndag 4 september 2011

Skogens röda guld


Ett utbud av bär och svamp på Nya Torget i Norrköping. (Bilderna går som vanligt att klicka större.)

Det finns nästan ingen lingonsylt att köpa som smakar som hemgjord tycker jag. Om man läser innehållsförteckningen på de flesta burkar man ser på hyllorna i affären, har man satt till äpplen till sylten. Rårörd lingonsylt är den som kommer närmast den hemgjorda, men en liten burk sådan betingar i det närmaste ett fantasipris.

Älskar man då lingonsylt, som dotter till föräldrar med rötter i Småland där man använder lingonsylt till nästan allting, är det bara att ge sig ut i skogen för att plocka lingon eller till torget för att inhandla detta skogens guld. Eftersom jag är lat av naturen valde jag det senare alternativet.


Kantareller hade man heller inte behövt att ge sig ut i skogen för att plocka...

Är man van vid Hötorgets överflöd av frukt, bär och blommor i Stockholms city, är inte Nya Torget i Norrköping särskilt imponerande. Men det har åtminstone funnits lingon här tidigare vid just den här tiden i september. Så på lördagsmorgonen åkte MM och jag in till Norrköping på vinst och förlust och hoppades att det även i år skulle finnas knallar från Dalarna och norröver som sålde de åtråvärda bären.


MM väntar i kön med en av trälådorna i handen

Och si, det fanns det till all lycka. Så två femkilos trälådor med härliga rödglänsande bär blev våra för det facila priset av 520 kr. Då hade vi ändå fått rabatt eftersom vi hade två tomma lådor med oss från tidigare år. Efter någon tids prokrastinering (har lärt mig ett nytt tjusigt ord av Bloggblad) hemma satte jag igång med att sylta. Lingonen var fräscha och välrensade, så det gick relativt fort när jag äntligen satte igång.


Lingon i väntan på att bli lingonsylt...

Tjugosju glasburkar och fem större plastburkar blev resultatet av min möda. Man kan kanske undra vem som ska äta upp all lingonsylten – jag borde ju helt avstå från sådana delikatesser med tanke på mitt BMI. Jag får väl äta en tallrik lingonsylt med mjölk, smulat med knäckebröd, som jag lärt mig av min morfar, som lördagsgodis under de närmaste åren…


För det bästa med denna sylt är att den håller sig i flera år om man förvarar den någorlunda kallt. Man behöver inte ens frysa den. Sen brukar jag ta med mig en burk istället för en blomma eller chokladask när jag blir bortbjuden. Hittills har all sylt som jag gjort tidigare om åren gått åt…

13 kommentarer:

Pettas sa...

Oj, så flitig du har varit. Många burkar med rött och gott innehåll. Suveränt! Här fryser jag ner bären i lagom portioner och tar upp vartefter och gör rårörda lingon. En latare variant:)men likafullt väldigt gott.
Ha en fin söndag
Karinkram
Solen skiner hos oss trots regnvarning tidigare

Musikanta sa...

Jag ska pröva att göra det om ett par år igen (burkarna brukar räcka så länge) - låter väldigt gott!

Kramar från Ingrid som just kommit hem från en spelning med Mina Vänner i Kimstad kyrka.

olgakatt sa...

Håll tummarna att det finns lingon i de småländska skogarna i nästa vecka n'är jag drar dit. Jag brukar också frysa råa lingon utan socker. Sen tar fram och lägger direkt på filmjölken. Gott! Och inte farligt för BMI heller.

Musikanta sa...

Det finns säkert lingon i Småland - du minns väl sången "på lingonröda tuvor..."

Jag borde naturligtvis ha varit lika förståndig som du och Karin och inte gjort sylt förstås. Med tanke på BMI:et menar jag!

Grekland nu sa...

Så duktig du har varit! Och vad fiffigt att ta med sej en burk när du går bort - jag skulle i alla fall bli väldigt glad att få en burk!! Hälsar smålänningen Ingabritt

Musikanta sa...

Ingabritt:
Kul att du är smålänning. Småländska är bland den mysigaste dialekten som finns - låter så vänlig. Men det var väl för att alla mina släktingar talade småländska som jag tycker det.

Men du har väl glömt dialekten vid det här laget - om du nu någonsin talat den.
Kramar från Ingrid

Västmanländskan sa...

Härligt! :)

Musikanta sa...

Västmanländskan:
Visst är det!
Kram!

Eleonora sa...

O vilken underbar syn! Krösamos i långa rader, så långt man kan se! Det var väl också generöst att du tar med och ger bort vid vissa tillfällen.

Du kan vara mycket stolt över dig själv och detta arbete! Kram kram

Musikanta sa...

Eleonora:
Eftersom jag skrev att rårörda lingon som man köper till dyrt pris är lika goda som den som man gör själv kan jag glädja mig över att min lingonsylt är ÄNNU godare :-)! Smakade rårörda lingon hos Mirren häromdagen.

Du ska få en burk nästa gång vi ses så kan du själv avgöra! Fast den köpta sylten är fastare, förstås...
Kramar och en skön helg önskar jag dig.

Eleonora sa...

Sa jag inte minsann att du är generös..........
Ser fram emot att få träffa dig igen. Och inte bara pga sylten!!!

Suss sa...

Som tur är älskar jag och kärestan att gå i skogen. Plocka lingon är ett måste varje år, men medan han koncentrerar sig på enbart lingon, har jag med en liten hink för blåbär och en påse för svamp. Han har full hink ganska fort och då brukar vi ge oss och sätta oss på en filt och fika istället. Det är riktig kvalitetstid alltigenom. Nu är sylten kokad och fördelad mellan oss och barnen.
Så länge vi orkar och kan kommer vi att vara mycket i skogen så här års. Nu fyller vi på svampförråden.

Musikanta sa...

Suss:
Bra arbetfördelning mellan er! Jag var ute i skogen en hel del förr, men eftersom jag får ont i ryggen om jag går länge och böjer mig, har jag avstått de senaste åren. Måste t.ex. alltid ligga på knä när jag rensar ogräs.

Men hemplockade lingon, blåbär och svamp slår t.o.m. ut dem som man köper på torget, även om lingonen denna gång var ovanligt fräscha och fina. Att det sedan är gratis med hemmaplockade är ju inte något att förakta.

Jag lägger till din blogg till min länk-och blogglista och hoppas att du inte har något emot det. För mig är du en ny och mycket trevlig bekantskap.