Nu har Åsa (alias Mirren) och barnbarnspojkarna åkt hem till Stockholm och livet går i de gamla gängorna igen. Diskmaskinen behöver bara sättas på en gång om dagen i stället för två eller tre. Men det känns lite tomt i huset när det bara är vi två.
Alla utom jag åkte in till Norrköping en stund på eftermiddagen igår för att gå omkring i Industriområdet. och besöka Norrköpings Visualiseringscenter. Jag passade på att göra en lasagne för att ha när de kom hem. Bra mat när man har tre vegetarianer i familjen. I stället för köttfärs har jag vegetarisk färs. Ingen märker någon skillnad och alla kan äta samma mat.
Efter maten bjöd pojkarna på orgelkonsert. Jag vet ju hur bra Casimir spelar, men det var en överraskning att Caspar, 12 år, redan har kommit så långt. Han är fenomenal med sina fötter, Åsa påstår att det är för att han är så snabb i innebandy. Fugan i D-dur BWV 532 av Bach som han spelar är känd för sitt virtuosa pedalspel. Det blev bara foton den här gången men jag väntar på inspelningar från en större orgel så småningom.
Caspar vid digitalorgeln hemma i gästrummet/ateljén/orgelrummet i Mogata.
Här är det Casimir som ska spela Bachs Fuga i g-moll -BMW 542.
Innan familjen åkte hem igår kväll valde Caspar och Casimir varsin hälla.
Här är Caspars hälla.
Här är Casimirs hälla.
