henne så att ingen kommer och kidnappar henne. Här är en bild på henne, rund och glad.För trädgårdstomtar har jag hyst ett milt förakt tidigare om åren. Men sedan jag läst om alla förrymda sådana i Frankrike väcktes mitt intresse . När det sedan visade sig att det inte var helt lätt att bli gravid för dottern, som länge önskat sig barn, lovade jag mig själv (efter att ha uppsänt många böner till Gud Fader) att om jag skulle bli mormor igen, skulle det inköpas en trädgårdstomte till huset. Gud eller möjligen trädgårdstomtarnas gud hörsammade min önskan, dottern berättade någon månad innan jul 2006 att hon var i lyckliga omständigheter och jag rusade iväg till OBS där jag tidigare hade utsett min tomte. Vid det laget fanns det ganska många systrar till Lisa kvar. När jag kom dit någon månad senare för att köpa en ytterligare Lisa till dottern och svärsonen var de försvunna samtliga. Antagligen hade de rymt.
Nu är det så att det är fullständigt otänkbart att pula in Lisa i en garderob tillsammans med övrigt julpynt. Hon får stå hos mig i mitt rum i ett hörn så att hon inte känner sig ensam. Jag tycker också det är trevligt att möta hennes leende pepparkornsögon varje morgon när jag sätter på datorn. Musikantamaken tog kortet igår, 14 januari. Är det inte fantastiskt att ljungen fortfarande är i full blom!
9 kommentarer:
Kan bidra med att berätta att dottern blev lite moloken när Musikanta sa "-Om du blir gravid skaffar jag en trädgårdstomte" eftersom hon tänkte "tror hon verkligen att chansen är så liten att hon vågar slå vad om det". Men, men - skrattar först som skrattar sist. Nu har Musikantafamiljen vuxit med två nya medlemmar som ett resultat av detta.
Tack och lov att jag fick barnbarn utan tomtens medverkan!
Fast jag håller med om att hon är söt. Och jag såg också programmet om tomtarna och fick en lite annorlunda vinkling.
Nu har jag länkat till den fina artikeln. Du är så himla söt på porträttet.
Mirren: Jag skrev en lång kommentar som kom bort tydligen. Det var en fin chans för mig att skaffa mig en trädgårdstomte. Jag hade verkligen önskat mig en.
Bloggblad: Var det kanske storken i ditt fall? Jag håller med om att det är ett ovanligt bra foto för att vara av mig. Men så är hon också en bra fotograf - reportern. Jag hade även lagt ner en del möda på att "måla porträtt" innan, som Gunilla Dahlgren sa en gång när hon höll föredrag. Hon med Lilla Fruntimret som du vet.
"Måla porträtt" - den var bra!
Jag har en tidig vårblommande ljung. Ingen tomte utan trädgård, eller var det tvärtom :)
Lisa är ju en ovanligt tilltalande trädgårdstomte! Jag har gjort samma omvärdering som du av själva fenomenet, just pga att jag läste om Trädgårdstomtarnas befrielserörelse. Så'na knäppigheter fastnar jag för. Funderar på att skaffa en liten tomte att ha i balkonglådan. En granne har en så'n. Kanske jag ska befria den....
Tädgårdstomtar har jag oxå sett ner på förut - men jag har liksom bl a du och En liten tant charmats av befrielserörelsen - och den där tomten som försvann och sedan skickade vykort till sin ägare, från olika platser över hela världen... :-) Lotte Möller har skrivit om trädgårdstomtar i en av sina mkt trevliga trädgårdsböcker.
Fast så långt som att skaffa en egen trädgårdstomte vet jag inte om jag går - men Lisa var oerhört charmig, hon gav litet vill-ha-känsla... ;-) Och så vackert med ljungen bredvid!
Ursula! Roligt att du hittade till min blogg.Lisa är väldigt speciell, tycker jag. Jag har inte sett någon liknande förut. Det är mest gamla tomtegubbar med skägg som ser bistra ut och dom har man ju nog av förut.
Hannele: Det här är ingen vårblommande ljung - den satte jag i höstas och den blommar fortfarande. Är det inte fantastiskt att det har varit så milt väder att t.o.m. en liten pensé har vågat sig fram.
En liten tant: Jag tycker visst att du kan ha en tomte i balkonglådan. Den kommer säkert att trivas där!
Skicka en kommentar