På torsdagen hade Mirren tre mammor med bebisar i ungefär samma ålder som Minimirren, på lunch. Denne unge man har hunnit bli nästan åtta månader nu. Mirren bjöd på Crème Vichysoisse, ljuvlig potatis- och purjolökssoppa med grädde och vin, som uppskattades av alla. Till efterrätt hade hon gjort en smaskig kladdkaka med mintsmak, så någon diet var inte att tänka på den dagen. Inte heller på någon av de andra, eftersom hon bl.a. också hade gjort egna semlor dagen innan…
(Alla bilder går att klicka större)
Det var härligt att se tre små pojkar och en flicka sittande i en ring på mattan och snällt leka med sin leksaker. Men eftersom de andra mammorna inte ville ha sina telningar utlagda på nätet blir ögonblicket inte förevigat här. Minimirren, som numera sitter relativt stadigt, får vara symbol för alla…
På fredagen var Lillmirren ledig från dagis och då stod ett besök på Aquaria på agendan. Alla stuvades in i stora, röda bilen och med GPS:ens hjälp tog sig Mirren direkt till Djurgården utan avvikande sightseeing. Eftersom vi var tidiga fanns det t.o.m. gott om parkeringsplatser.
Först besökte vi regnskogen, som Lillmirren tyckte var lite ”läskit” eftersom det plötsligt blev natt och ett förskräckligt åskväder bröt löst. Vid nästa stora fönster simmade hajar och andra konstiga fiskar omkring.
Sen kom vi till fönster där mormor blev stående länge helt fascinerad av korallerna och det fantastiska färgspelet. Mirren, som varit i Thailand och snorklat för några veckor sedan, talade om att det såg PRECIS ut så där, fastän mycket större. Jag som tidigare inte haft någon som helst lust att resa till Thailand, överväger nu att ompröva mitt beslut. Helt underbart med alla dessa pastellfärger…
Efter att ha sagt ”Hej då” till korallerna, blev det pannkaka till Mirren och barnen och laxpudding till mig i restaurangen. Lillmirren, som hade varit uppe och lekt sedan klockan fyra på morgonen, vilket Mirren var helt ovetande om, blev på uruselt humör eftersom han inte fick börja äta på den glass som han försett sig med ur en korg på golvet.
Inom parentes kan berättas att det inte bara var glassar som fanns i korgar på golvet utan leksaker i form av bl.a. fiskar och ormar. Kanske bra ur försäljningssynpunkt men knappast pedagogiskt!
Men sedan Lillmirren ätit TRE pannkakor med grädde och sylt, en glass och druckit en Mer blev han på avsevärt bättre humör. Stackars Mirren fick nöja sig med en och en halv pannkaka sedan Minimirren ätit upp en halv pannkaka för henne.
I restaurangen bjöds det på ännu ett vackert scenarium utanför de stora fönstren. Utsikt över Kastellholmen och Skeppsholmen och några Vaxholmsbåtar i isrännan.
När vi kom hem ägnade sig Lillmirren och jag åt modellera eller playdough som det heter numera.
12 kommentarer:
Mälarhöjden! Då var ni väl på det där sagolika fiket -- är det en kanotklubb eller liknande som äger det? -- med utsikt över vattnet? Och ni satt väl vid hörnbordet på verandan? *suckar längtansfullt*
Play-Do fanns i Sverige redan för förti år sen när jag var liten. Det är inte samma sak som modellera. Leklera står det på er burk, ser jag, och vi direktöversätter det med lekdeg här hemma. Man lagar det jätteenkelt själv -- bra eftersom det tenderar att gå åt väldiga mängder och den man köper är så dyr. Recept finns på nätet såklart.
Miss Gillette:
Det var INTE Mälarhöjdsfiket vi var på - jag är inte säker på att det överhuvudtaget går att ta sig dit nu med all snö. Och det är förmodligen stängt på vintern i vilket fall. Men vi har varit där på sommaren och jag håller med dig - det är verkligen en underbar utsikt därifrån.
Mirren var där på en konferens i lokaler på Kanotklubbområdet, och blev så förtjust att hon bestämde att om hon någonsin var tvungen att flytta till Stockholm (vilket hon var mycket avogt inställd till) så skulle hon bo just där. Så när den dagen kom när de var tvungna att flytta hittade de till slut ett gammalt hus "i behov av reparation" just i Mälarhöjden.
Ja, leran känns faktiskt annorlunda än modellera när jag tänker efter. Och jag har säkert använt den till mina barn också, fastän jag glömt bort det. Ska vidarebefordra tipset till Mirren.
Under min husliga period gjorde jag naturligtvis egen gegga till barnen... fast jag kallade den trolldeg.
Den äldste är väldig lik sin far, tycker jag, men minstingen är allt morfar upp i dagen!
Bloggblad:
Jag gjorde också trolldeg, men den hade en helt annan konsistens än den här leran.
Håller med dig, även om jag ibland tycker mig se min egen far i den minste. Han hade också väldigt runda kinder...
Vilken underbar tid du har med din dotter och barnbarnen. Minimirren är så ljuvligt söt och han har verkligen växt och blivit stor. Lillmirren och du har trevligt och mysigt tillsammans kan jag förstå. De är så söta och fina pojkarna!
Duktig är hon på att laga mat också Mirren. Vichysoisse är bland det bästa man kan få. Fick det receptet en gång för hundra år sedan av Tore Wretman, men i alla mina flyttar har det kommit bort.
Trevligt besök hos fiskarna har ni också gjort. Det händer verkligen många trevliga saker när du hälsar på hos lilla familjen.
Kalenderkillen är nästan spinkig i jämförelse med de andra gubbsen. Du skulle bara se. Men kul är det att dom gjorde en kalender år 2009 för att dra in pengar till byalaget. Idén har dom väl knyckts från filmen Kalenderflickorna.
Snart är du väl hemma igen. Ha det så gott resten av tiden. Kram
Eleonora:
Ja, den minste har verkligen växt. Han väger nu snart 11 kilo. Med tanke på brorsan som bara väger lite över 12 kilo är det ganska anmärkningsvärt. Men det är ju en avsevärd skillnad i deras rörelsemönster, haha!
Crème Vichysoisse finns det utmärkta recept på nätet på, om du har tappat bort det. Jag var tvungen att googla för att få till den rätta stavningen...
Jag tycker också att det var en rolig grej med kalendern, kanske något för oss pensionärer att ta efter för att få lite klirr i kassan :0) Det finns ju något som heter Golden Girls bevars...
Jag såg filmen Kalenderflickorna. Den var rolig! Jag kom hem redan i fredags tillsammans med Mirrfamiljen. Tyvärr fick jag också med mig en rejäl förkylning, som gör att jag hostar och snorar dygnet runt och har fått en inflammation i bihålorna. I morse hade jag så röda ögon så att en kanin kunde ha blivit avundsjuk, utan att jag druckit det minsta lilla glas champagne...
Ha det gott så länge!
Kramar!
Verkar som ni haft ett riktigt roligt vinterlov tillsammans! Härliga bilder från ditt besök i storstan!
Vilka pannkaksätare minsann! :-))
Krya på dig!
Kram
Lisbeth
Londongirl:
Solen skiner idag, även om det fortfarande är ganska kallt, så man känner sig bättre bara för det. Annars var jag så rödögd i morse att det såg ut som om jag skulle ha festat hela natten. Och snorig och hostig...
Nu ska jag iväg till frissan - få se om jag får en ny styling, det behövs verkligen!
Kram Ingrid
Jaså, får man inte säga modellera om modellera längre? Jag gjorde också trolldeg när jag var liten. Den stelnade så att man kunde måla den och spara figurerna. Stackars mamma hade många sådana : )
Härlig vecka har du haft i alla fall. Och vem blir inte sur om man har varit vaken sedan fyra på morgonen?
Undrar om man får ha så där med glass och leksaker på golvet? Jag har för mig att man inte får ha säljkampanjer riktade mot barn?
Kram!
Modellera är en sak, trolldeg är en sak, och play-do eller leklera är ytterligare en. Hur gammal lekleran är vet jag inte, men jag hade som sagt alla tre varianterna när jag var liten för 40 år sen så nån nyhet ska man nog inte kalla det.
Miss Gillette:
Det var förmodligen dyrare än trolldeg etc. när Mirren var liten. Vi var ganska fattiga då...
Annars hade jag väl kommit ihåg det!
Skicka en kommentar