Ringarums kyrka (MM har tagit samtliga bilder som går att klicka större)
Det var glädjande att se att så många ungdomar har valt att konfirmera sig. Men traditionen på landet är stark. Rara och trevliga tjejer och killar allihop. De hade gjort en konfirmandresa till Berlin tillsammans med konfirmandprästen Stefan och församlingsassistenterna Aina och Mari. En resa som de använde som sin redovisning i gudstjänsten.
Knäböjande konfirmander
Man hade rest upp en jätteskärm i koret för att illustrera berättelserna med bilder från resan. Konfirmanderna hade bl.a. gjort ett besök i ett museum, som visade bilder från koncentrationslägret Sachsenhausen och ett i Svenska kyrkan i Berlin. Man förstod att resan hade varit en stor upplevelse för ungdomarna Tyvärr sken solen in genom de stora fönstren i kyrkan, så det var ganska svårt att se något av bilderna.
En flicka sjöng Gardells Aldrig ska jag sluta älska dig i en alldeles ny, egen tolkning, och två andra flickor sjöng Afzelius sång om frihet. Den följde mer det sedvanliga mönstret så den kunde jag ackompanjera på pianot. Alla tre sjöng också I natt jag drömde, som även församlingen fick sjunga med i, allteftersom texten visades på skärmen.
I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut...
En liten överraskning följde efter Maris och Ainas tal till konfirmanderna. Talet avslutades med Bygg inte hus på lösan sand, texten på en svängig melodi som förmodligen är en gammal spiritual. Varken präst eller konfirmander visste om att vi skulle sjunga den – men konfirmanderna var helt med på noterna efter första och enda versen, som vi sjöng om igen. Det gungade fint.
Vi tränar "Bygg inte hus på lösan sand" innan gudstjänsten
Kyrkan var fullsatt, som den alltid brukar vara vid konfirmationshögtider och skolavslutningar. Ibland fyller de stora kyrkorna verkligen sin funktion. Som utgångsmusik spelade jag Intåg i sommarhagen av Wilhelm Peterson-Berger. MM tyckte jag skulle spelat något med uttåg i stället, men jag försvarade mig med att alla tågade ut ur kyrkan och IN i sommarhagen…
Uttåg till Intåg i sommarhagen
Idag har det varit konfirmationsmässa i Gusums fina lilla kyrka. Även idag var kyrkan fullsatt med föräldrar och anhöriga. Konfirmanderna tågade in till tonerna av Klinga mina klockor av Benny Andersson, som jag tyckte passade bra efter klockringningen.
Många tog nattvarden
Mässan firades på sedvanligt sätt och många var med och tog nattvarden. Idag var vinet alkoholfritt – kanske med tanke på de många ungdomar som var med. Som postludium spelade jag What a wonderful world – den låter jättefint på orgel…
Tält utanför kyrkan
Efteråt serverade Aina och Mari cider, kaffe och tårta till alla som varit med i kyrkan i ett tält utanför på kyrkgången.
Strykande åtgång på tårtan
Janne, god vän, ordförande i min f.d. kyrkokör i Mogata och numera kyrkvärd i Ringarum och jag samt Helen, också en kär vän, vaktmästare i Gusums kyrka
Vädret, som varit regnigt på förmiddagen, slog om och solen tittade fram. Alla fick en trevlig pratstund med vänner och bekanta, som slagit sig ner lite varstans där det fanns plats. Som här på klockstapeln. Roligt att se att kyrkan fortfarande har betydelse, även för dem som inte är pensionärer…
Komfirmandprästen Stefan, kykoherden Peter och Mari iförd snygga skor
Plats för fika på klockstapeln
som gläder sig åt nuet och som framlever en stor del av sitt liv bland tangenter och framför staffliet
söndag 23 maj 2010
Från mitt liv som kantor 18
Den här helgen har jag haft två stora konfirmationsgudstjänster i Ringarums församling. Igår var det redovisning och bibelutdelning i Ringarums kyrka och idag har det varit konfirmationsmässa i Gusums kyrka.
Etiketter:
Gusums kyrka,
kantor,
konfirmation,
nattvard,
partytält,
Ringarums kyrka
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det är alltid så vackert och som sagt roligt att se att några fortfarande väljer att konfirmera sig.
Kram från Lisbeth.
Tusan också att det är från "fel" församlingar, annars hade jag gärna haft med de här bilderna i Bladet.
Jättefint! Jag har en känsla av att konfirmanderna sakta ökar i antal igen.
Vilken fantastisk vacker klockstapel! När byggdes den? Är den väldigt gammal?
Haha, jag tänkte faktiskt på det där med ut och in jag också, men du har rätt, det är ju in i hagen.
Kram!
Lisbeth:
Ja visst är det härligt att se så många konfirmander, särskilt när det är fråga om så små byar som Ringarum och Gusum. Det var väl nästan alla ungdomar i den åldern som bor där...
Kramar från Ingrid
Bloggblad:
Du får väl pusha prästerna och C. om att jag gärna vikarierar. Då kan de ju samtidigt få bilder till sin Kyrkklocka eftersom MM alltid är med och fotar...
Hur det är med konfirmander i stan, vet jag inte. Men här ute på landet är traditionen stark!
Marianne:
"Gusums kyrka hör till Ringarums församling i Linköpings stift och ligger i Valdemarsviks kommun.
Nuvarande kyrka uppfördes 1730 - 1731. Klockstapeln tillkom 1752. Föregångare till dagens kyrka var ett litet timmerkapell som uppfördes för bruksbefolkningen under 1600-talets slut" läste jag på Wikipedia.
Den ligger i nära anslutning till bruksdisponentens villapark, så den tillhörde egentligen bruket långt in på 1900-talet. I själva orten Gusum fanns ingen annan kyrka.
Kram/Ingrid
Sorry, det där kunde jag ju ha googlat själv : )
Kram!
Marianne:
Nu slapp du det i alla fall :-)
Jag lärde mig lite nytt om Gusums kyrka, så det gjorde inget.
Kram/M
Skicka en kommentar