Fredagstema Show&Tell – IS

Annika i Reston har hittat på fredagsteman för februari. Övriga fredagsbloggare finns länkade hos henne. Rubriken på det första är kort och gott IS. Hade kanske tänkt att gå ut på stan och se om det fanns några istappar kvar att fotografera, men så blev det inte…

Efter mässan i kyrkan i söndags var det nämligen kyrkkaffe, som vår församlingsvärdinna Eva S. hade fixat som vanligt. Hon sköter fikat med den äran – alltid ljuvligt hembakat bröd och hon glömmer aldrig att jag bara dricker te eller att MM är vegetarian om hon har brett smörgåsar.

Vi småpratade lite och hon berättade om hur fint det var hemma hos dem nu när isen i ån höll på att bryta upp. Jag tände omedelbart och berättade i min tur om bloggen och fredagstemat och bad sen om att vi skulle få komma och hälsa på och ta lite fotografier på isen och ån och huset.

Det är en upplevelse i sig att komma hem till Eva, som bor i en pietetsfullt restaurerad gammal kvarn från 1700-talet. Jag hade varit där tidigare, men aldrig MM. Eva sa att vi var välkomna och att det passade bra om vi kom dit på onsdagen. (Bilderna i inlägget går att klicka större för detaljer.)

Huset - en gammal renoverad kvarn från 1700-talet ligger precis vid ån

Evas och Leifs hem är helt unikt – dels för att huset ligger alldeles invid en å – och dels för att det är så speciellt och vackert inrett. Mycket har Eva och Leif gjort själva, t.ex. målat och tapetserat, men stora ombyggnader som t.ex. den vidsträckta altanen som sträcker sig utmed halva huset, har man fått yrkeshjälp med. Utsikten från altanen är helt betagande!

Utsikt över ån och grannhuset från altanen

Eva och jag på altanen

I huset är den murade stenväggen även kvar inomhus i bottenvåningens gästavdelning.

Eva hälsar oss välkomna

Ån brusar mäktigt utanför huset och isen håller väl inte så länge till. Den lilla bron över ån byggdes i somras, men är inte riktigt färdig än. Det fattas järnstänger med rep att hålla sig i så att man kan vandra över till andra sidan. Inte så kul att trilla ner i forsen.

Nästa sommar ska den lilla bron förses med stänger och rep som man kan hålla sig i när man går över till andra sidan

Kakelugnen är köpt på nätet och kom nermonterad till huset. Hjälp med att sätta ihop den igen fick familjen av en specialutbildad kakelugnsmakare i Valdemarsvik. Härligt att det fortfarande finns sådana hantverkare kvar!

Tapeterna bakom kakelugnen har mönster från gamla 1700-talstapeter

Det stora matsalsbordet står alltid dukat till fest med en vacker linneduk och linneservetter. Eva har flera barn och barnbarn, som ofta kommer på besök. Hon måste damma av tallrikarna ibland, annars är det bekvämt att ha allt färdigt om man blir överraskad. Som den matmamma hon är har hon alltid någonting att bjuda på i frysen.

I matsalen står bordet alltid dukat med linneduk och matchande servetter

Har man riktigt stor fest med många gäster sitter man också i det angränsande uterummet. Den används naturligtvis mest på sommaren.

 

Det inglasade uterummet används mest på sommaren men idag, när solen ligger på, är här 24 grader varmt...

Den stora altanen går nästan runt hela huset

I det trevliga köket har man behållit den gamla järnspisen. Bra att ha om strömmen går, vilket ofta händer här ute på landet.

 Man har behållit den gamla järnspisen i köket

För övrigt är köket modernt och funktionellt

Vi har svårt att slita oss från den fantastiska utsikten från verandan över den brusande ån, där vattnet faller ner i kaskader och rinner ner i den lugna lilla sjön nedanför.

Men Eva har bryggt kaffe och kokat te till mig och vi avslutar sightseeingen med att fika vid köksbordet och prata en stund. Snart är vi tillbaka i vårt hus, som visserligen är trevligt men nu ter sig ovanligt vanligt i jämförelse med den gamla kvarnen.

MM tar det försiktigt på den hala vägen från huset